Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kräftfiske - Kräftgående imitation - Kräfthåf - Kräftkakexi - Kräftknöl - Kräftmetastas - Kräftodling - Kräftpest - Kräftsaft, Kräftserum - Kräftsläktet - Kräftstenar - Kräftstjärtar - Kräftstriktur - Kräftsår - Kräftån - Kräftögon - Kräfva - Krähwinkel - Kräill von Bemebergh. Se Crail von Bamberg - Kräkla - Kräklingbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
153
Kräftgående imitation-Kräklingbo
154
slut, gaf 1904 ett utbyte af 244,505 tjog med ett
värde af omkr. 122,000 kr. Innan priset på kräftorna
i slutet af 1800-talet hade stigit på grund af
större efterfrågan, användes eri betydlig del af
de i Sverige fångade kräftorna till beredande af
"kräftstjärtar". De skalade och ganska hårdt saltade
stjärtarna inlades och försåldes i större eller mindre
träkuttingar, hvaraf en del exporterades. Nu har denna
beredning hos oss så godt som upphört. Vi ha under
senare år importerat 3,000- 7,000 kg. kräftstjärtar
från Finland, och från Tyskland införas till
oss sådana till högt pris i smärre glasburkar.
F. T-m.
Kräftgående imitation, mus. Se Imitation.
Kräfthäf. Se Fiskredskap, sp. ’452, och Kräftfiske.
Kräftkakexi (se Kakexi), med., den allmänna
nedsättning af organismen, som småningom framkallas
genom förgiftningen från malign svulstbildning,
spec. kräfttumörer inom densamma. Den plägar
åtföljas af grågul hudfärg, allmän afmagring
och kraftlöshet, slapphet i hud och muskulatur,
ofta i förening med s. k. ödematös svullnad
(vattensvull-nad) i olika delar af kroppen, t. ex. i
ansikte och ben; bleka slemhinnor, nedsättning af
blodets halt af röda blodkroppar och hemoglobin
o. s. v. Sym-tombildcn är emellertid ej specifik
för kräftkakexi, utan ett liknande tillstånd kan
förekomma äfven vid ägghvitesjukdom m. fl. sjukdomar.
I- H-
Kräftknöl, med. Se Kräfta, sp. 143.
Kräftmetastäs, med. Se K r ä f t a, sp. 144.
Kräftodling. Se Kräfta, sp. 150.
Kräftpest, en ytterst förhärjande sjukdom på kräftor,
hvilken, för så vidt kändt är, först uppträdde i
Frankrike på 1870-talet och därifrån spred sig mot
ö. och n. På 1880-talet nådde den Oder-området
samt öfverskrcd Weichscl och, på kortare tid
än två årtionden, Ural. 1893-94 uppträdde den i
östra Finland, men vann då ingen vidare spridning
där. Men 1907-08 blef detta land utsatt för en svår
och vidsträckt härjning, och då liflig import af
kräftor egde rum från Finland till Stockholm, hade vi
snart sjukdomen hos oss. Det hjälpte ej. att totalt
förbud" utfärdades (6 sept. 1907) mot import till
Sverige af okokta finska kräftor. Möjligen redan
1907 var kräftpcsten i Mälaren, och 1908 började
den härja i Hjälmaren, hvars förut synnerligen rika
kräftbestånd (jfr Kräftfiske) 1909 blef alldeles
tillintetgjordt. Där pesten förintande arått fram,
vågar man ej på åtminstone 5 år åter börja inplantera
kräftor, ty om ej smittämnet alldeles utdött,
får det genom inplantering en ny näring. Både
vår vanliga kräfta och andra varieteter äfvensom
den galiziska kräftan (se K r ä f t s l ä k t e t)
angripas af denna allhär j are. - Professor B. Hofer
i München har visat, att kräftpestcn framkallas af
en bakterie, som han (1898) kallat Bacterium pestis
A stad. Andra forskare ha ansett, att svamptrådar
feaprolegniacéer) förorsaka kräftpesten (se A c
h l y a p r o l i f e r a), men äfven om dessa
ofta döda massor af kräftor, är dock den verkliga
kräftpesten en bakteriesjukdom. Kräftpcsten sprider
sig hufvud-sakligast därigenom, att friska kräftor
förtära andra smittade eller döda kräftor, äfvensom
genom fångstredskap eller transportlådor- Sjukdomen
kan ock spridas genom fåglar, insekter, uttrar eller
vattensorkar. Hvilken roll fiskarna spela i detta
afseende,
torde ej ännu vara fullt utredt. Hofer har angett
skäl, som tala för, att kräftpestcn utbreder
sig äfven genom i vattnet fritt förekommande
bakterier. Otvifvelaktigt är, att starka och
långvariga föroreningar i strömmar och sjöar gynna
kräftpestens framfart. Till förhindrande af pestens
spridning inom vårt Land från Hjälmarens och Mälarens
vattenområden har K. M:t dels i okt. 1908 utfärdat
förbud mot transport af okokta kräftor och af
fångstredskap för kräftor öfver vissa3 dessa områden
omgifvande gränser, dels 18 juni 1910 förbjudit all
fångst af kräftor samt handel med och forsling af
sådana inom Örebro och Västmanlands län samt inom
de till nämnda båda sjöars vattensystem hörande
delarna af Stockholms, Uppsala, Södermanlands och
Kopparbergs län. F. T-m.
Kräftsaft, Kräftserum, med. Se Kräfta, sp. 142.
Kräftsläktet, Astacus Fabr. eller Potamobius Sam.,
zool , tillhör ordn. Decapoda och underordn. Reptanlia
Boas inom kräftdjurens klass. Det närstående
amerikanska släktet Cambarus har blott 17 gäl par,
då släktet Aslacus har 18. Eget nog förekommer det
på arter rika släktet Cambarus i östra Nord-Amerika
från Klippbergcn till Atlanten, under det att de till
6 uppgifna amerikanska arterna af Aslacus ha sitt
utbredningsområde v. om nämnda berg. En färglös och
blind Caw&an/s-art, C. pellu-cidus Tellk., lefver i
den bekanta Mammutgrottan i Kentucky. Europa eger utom
Aslacus fluvialilis, flodkräftan, med dess varieteter
två andra arter, nämligen den långkloade galiziska
sumpkräftan, Astacus Uplodaclylis Esch-scholtz,
och A. pachypus Rathke. Den förra, som, ehuru mycket
större än vanliga kräftan, dock i flera afseenden är
sämre än denna, tillhör Svarta och Kaspiska hafvens
flodsystem, har därifrån blifvit inplanterad i
Sibirien och sprider sig i Ryssland med undanträngande
af A. fluvialilis. Astacus pachypus förekommer
i bräckt vatten i Kaspiska hafvcts och Azovska
sjöns flodmynningar. Två arter af släktet Aslacus
förekomma i Amurbäckenet och slutligen en i floden
Rion, som utflyter i östra delen af Svarta hafvet.
F. T-m.
Kräftstenar, zool Se Kräfta, zool., sp. 149.
Kräftstjärtar. Se Kräfta, zool, sp. 151, och
Kräftfiske, sp. 153.
Kräftstriktur, med. Se Kräfta, sp. 144.
Kräftsår, med. Se Kräfta, sp. 143.
Kräftan, biflod från vänster till Tidan.
Kräftögon, bot., namn på fröna af Abrus pre-catnrius.
Kräfva. Se F å g l a r, sp. 182, och Insekter,
sp. 712.
Krähwinkel, sv. öfv. Kråkvinkel (från Kot-zebiios
lustspel "Die deutschen kleinstädter"), ap-pellativ på
småstäder, där kälkborgcrligt småsinne är rådande. Jfr
A b d o r a.
Kräill von Bemebergh [-fann-]. Se C ra i l von B a
m be r g.
Kräkla (af isl. krcekla, krökt kvist, af fcrofcr,
krok). l. (K r u m s t a f) Biskopsstaf. Se
Biskops-skrud. - 2. I äldre tider ett handredskap,
hvar-med ostmassan omrördes vid ystning - 3. Ett
trä redskap, hvarmed gröt m. m. omröres vid kokning.
2. H. J. Dft.
Kräklingbo, socken i Gottlands län, Norra hära-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
