Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiania ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1395
Kristianisera-Kristianopel
1396
i allmänhet först till lektorer och avancerade
sedermera till professorer. Den väsentliga
skillnaden mellan dessa båda slag af lärare bestod
i aflöningen. Genom lagen af 12 maj 1866 stadgades
emellertid, att alla universitetelärarna skulle
benämnas professorer. Sedan 1840 förordnades
s. k. adjunkts-stipendiater, d. v. s. yngre
vetenskapsmän, åt hvilka årligen beviljas stipendier
mot förpliktelse att hålla föreläsningar. Deras antal
är f. n. 18 (1911). Enl. lag af 9 okt. 1905 utöfva
rektor och det akademiske kollegium (rektor, ordf.,
samt vice ordföranden i den fakultet rektor tillhör
och dekanerna i de fyra öfriga fakulteterna)
ledningen af universitetets verksamhet och
förvaltningen af dess förmögenhet. Eektor väljes
vid allmän professorssammankomst; valbar är hvarje
professor, som innehaft sitt ämbete i fem år och
är öfver 30 år. Haa afgör löpande mindre ärenden,
öfvervakar utförandet af kollegiets och högre
myndigheters beslut och har uppmärksamheten fäst
på de studerandes förhållanden och den akademiska
disciplinens upprätthållande. Universitetslärarna
äro dels professorer, som utnämnas af konungen,
dels docenter, som förordnas af honom. 1910 hade
universitetet 70 professorer, 10 docenter och 18
universitetsstipendiater, hvartill kommo lektorer
i tre moderna språk och geografi. Till teologiska
fakulteten hörde 5 professorer och 2 docenter, till
medicinska 15 och l, till historisk-filosofiska 22
och 4, till matematisk-naturvetenskapliga 19 och 2;
juridiska fakulteten har 9 professorer. Universitetets
ekonomi skötes af en kvestor. Kapitalförmögenheten
utgjorde 30 juni 1910 388,050 kr., legatförmögenheten
1,413,324 kr. (inklusive Stång-ska stiftelsen, 95,643
kr.). Inkomsterna utgjorde 323,464 kr. och utgifterna
1,231,700 kr., hvaraf e. o. anslag till nybyggnader
300,000 kr. Summan af de fasta lönerna var 609,047
kr. 50 öre, hvartill kom posten för bibliotekets
underhåll (50,000 kr.). Antalet immatrikulerade
lärjungar från stiftelsen t. o. m. 1909 har
varit sammanlagdt 16,738, hvartill för 1910
kommo 532. Antalet närvarande utgjorde 1910
omkr. 1,600. Genom lag af 15 juni 1882 ha kvinnor
tillträde till universitetet (blott ett begränsadt
antal af de sedan dess immatrikulerade 1,191 kvinnorna
har aflagt universitetsexamina). För att få ämbetsmän
måste man en rundlig tid efter universitetets
grundläggning sätta fordringarna jämförelsevis lågt
på dem, som anmälde sig till examina. Genom lag af 6
juni 1816 (som upphäfdes 1845) erhöllo "ustuderede"
(personer, som ej aflagt studentexamen) rätt att efter
en s. k. preliminärexamen undergå examen i juridiska,
medicinska och bergsvetenskapliga fack. Dessa
"examinater" stodo eljest ej i något förhållande till
universitetet. För att immatrikuleras som akademisk
medborgare måste man däremot underkasta sig "examen
artium" (studentexamen), som till 1883 egde rum vid
universitetet. I denna examen lades särskild vikt
vid kunskaper i latin och de gamla kulturspråken i
allmänhet, tills lagen af 17 juni 1869 ändrade det
högre skolväsendet. Sedan 1876 kunde studentexamen
afläggas antingen på latinlinjen ("klassisk examen
artiurn") eller på reallinjen ("realartium"). Sedan
1884 tages examen artium vid statens högre läroverk
samt vid några härtill bemyndigade privatskolor
(f. n. 5 st.) och aflägges (sedan 1903) antingen på
reallinje eller på språklig-historisk linje med latin.
För öfvergången till studier för ämbetsexamina
fordras en förberedande pröfning i filosofi
("anden examen"), hvartill kommer en redogörelse för
genomgångna pensa i latin, för teologerna dessutom
i grekiska och hebreiska. Studietiden varar i
medeltal för juristerna 8 terminer, teologerna 9,
för humanister och naturvetenskapsmän 10 och för
medicinare 14. Statsvetenskaplig examen absolverades
första gången 1908. Genom lagen af 1845 af skaffa
des licentiat-och magisterpromotion. Doktorsgrad
utdelas af vederbörande fakultet efter hållna
.profföreläsningar och tillfredsställande försvar
af godkända vetenskapliga af handlingar. Till
hedersdoktorer utnämnas blott utländska män
och kvinnor af erkändt vetenskaplig förtjänst. -
Universitetsbyggnader. 1820-53 voro föreläsningsrum
för universitetet och lokaler för dess samlingar
inrymda i den af staten inköpta "Grosserer Mariboes
gaard". För laboratorier och andra samlingar måste rum
hyras, men 1841-51 uppfördes (efter stadskonduktör
K. H. Groschs ritningar, reviderade af Schinkel
i Berlin) på den till slottstomten stötande,
1837 inköpta Ruus-lökke tre byggnader (se fig. 4
till art. Kristia-nia): i midten museibyggnaden
(afsedd för föreläsningar och samlingar i medicin,
anatomi, zoologi, botanik, mineralogi och fysik;
och f. n. in-rcdes där en stor festsal), omgifven af
planteringar och flankerad till vänster af det urspr,
för 250,000 band beräknade biblioteket och till höger
af "Domus academica", som utom tjänsterum innehåller
auditorier (för teologiska, juridiska och historiska
fakulteterna), festsal för 500 pers. och lokaler för
fornsakssamling och myntkabinett. .- Institutioner
och samlingar: Biblioteket (se d. o., sp. 278),
som 1815-50 inrymdes i "kommissariatsgaarden"
(Kristianias äldsta patriciergård), befinner sig nu
i universitetsbyggnaden, men det kommer att 1914
flyttas i en ny byggnad på observatoricts tomt;
botanisk trädgård (anlagd 1814-18 under J. Rathkes
uppsikt på den af konung Fredrik VI skänkta gården
Töien utanför staden); astronomiskt og magnetiskt
observatorium (uppf. 1830-33); historiskt museum
(fig. 7 till art. K r i s t i a n i a; öppnadt 1903),
som innehåller dels samlingen af nordiska fornsaker
(grundlagd af Selskabet for Norges vel, sedan 1817
tillhörande universitetet, efter 1828 systematiskt
ordnad under R. Keysers förvaltning, sedan 1875
under chefskap af professorn i nordisk arkeologi,
f. n. svensken G. A. Gustafson, och omfattande
omkr. 26,000 n:r), dels myntkabinettet (grundlagdt
1817, omkr. 67,000 mynt och medaljer), dels
etnografiskt museum (grundlagdt 1853 af P. A. Munch,
under Y. Nielsens ledning utveckladt till en
betydelsefull statsinstitution med omkr. 20,000 n:r);
zoologiskt museum (under de senaste åren flyttadt
från universitetsbyggnaden till Töien); samlingen af
konsthistorisk undervisningsmateriel; meteorologiska,
anatomiska, patologisk-anatomiska, fysiologiska,
farmakologiska, hygieniska, mineralogiska och
fysiska institut; kirurgiska och obstetriska
instrumentsamlingar; botaniskt museum; zoologiska,
botaniska, metallurgiska och kemiska laboratorier;
en samling af grufkartor och en teknologisk
modellsamling. Till universitetet höra ock den
meteorologiska stationen i Bergen och den biologiska
stationen i Dröbak. O. A. ö.
Kristianisera, kristna, göra till kristna.
Kristianopel. 1. Köping i Blekinge län, Kri-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
