Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristallalkohol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1337
Kristallografi
1338
båda öfriga kallas den kortare, brachydiagonalen,
a och den längre, makrodiagonalen, b. I detta system
förekomma pyramider af 3 slag: grundseriens pyrami-
Fig. 14. Pyromorfitkristall,
kombination af p = (a :
∞ a : a : c), a = (a : ∞ a : a :
∞ c) och c = (∞ a :∞ a :
∞ a : c).
Fig. 15.Beryllkristall; kom-
bination af a =(a : ∞ a : a :
∞ c), p =(a : ∞ a : a : c), r =
(a : a : 1/2 a : c) och c = (∞ a :
∞ a :∞ a :c).
Fig. 16. Romboeder. r =
1/3 (a : ∞ a : a : c).
Fig. 17. Skalenoeder, s =
1/2 (a : ra : sa : ta).
der (a : b : mc; fig. 21) samt pyramider af
brachyserien (na : b : mc) och af makroserien
(a : nb : mc), vidare 3 slags prismor, af hvilka
vertikalprismorna ha tecknen (a : b : ∞ c), (na :b
:∞ c) och (a : nb :∞ c), allteftersom de tillhöra
grundserien, brachy- eller
Fig. 18. Tetragonal pyramid. P = (a : a : c).
Fig. 19. Tennmalmkristall.
s = (a : a : c), e = (a : ∞ a :
c), m = (a : a : ∞ c), a = (a :
∞ a : ∞ c).
makroserien, samt två slags domer (liggande
prismor): brachydomat (∞ a : b : mc) och makrodomat
(a:∞b:mc). Härtill komma de tre planparen: basiska
planet (∞a : ∞ b : c), brachydiagonala planparet
(∞ a : b : ∞o c) och makrodiagonala planparet (a :
∞ b : ∞ c). I rombiska systemet kristalliserar
ett större antal mineral än i något af de andra
systemen. Några hithörande kombinationer afbildas i
fig. 22—24. Dit höra svafvel, antimonglans,
vismut-glans, arsenikkis, kalisalpeter, aragonit,
tungspat, olivin, topas samt flera af augit-
och hornblände-gruppens viktigare mineral. — I
det monoklina systemet ställes en af de axlar, som
gör sned vinkel med en annan, upprätt och benämnes
vertikalaxel, c.
Fig. 20. Zirkonkristall, kom-
bination af P = (a : a : c), x = (1/3 a:a:c) och a = (a : ∞ a . ∞ a)
Fig. 21.
Rombisk pyra-mid.
P = (a : b : c).
Af de öfriga kallas den, som gör räta vinklar med
de båda andra, ortodiagonalen, b; den tredje kallas
klinodiagonalen, a. På grund af att axelsystemet ej
är rätvinkligt, bli pyramidytorna ej lika
Fig. 22. Resorcinkristall, kombination af m = (a :
b : ∞ c) och o = (a :
∞ b : c).
Fig. 23. Svafvelkristall, kombination af P = (a :
b : c), n =
( ∞ a : b : c), c = ( ∞ a : ∞ b : c) och s = (a :
b : 1/3 c).
hvarandra, utan sönderfalla i 2 hemipyramider, af
hvilka den benämnes positiv, som ligger öfver den
spetsiga axelvinkeln β, och den andra negativ. Hvarje
hemipyramid består således af 4 lika ytor.
Fig. 24. Barytkristall, kombination af M = (a : b :
∞ c), o = (a: ∞ b : c), k = (a : ∞ b : ∞ c), P =
( ∞ a : ∞ b : c), z = (a : b : c) och d = ( ∞ a :
2 b : c).
Fig. 25. Augitkristall, kombination af s = (a : b :
c), m = (a : b : ∞ c), b = ( ∞ a : b : ∞ c) och a =
(a : ∞ b : ∞ c).
På samma sätt sönderfalla de prismatiska former, som
gå parallellt med ortodiagonalen, i ett positivt och
ett negativt hemiprisma och hemidoma. Med iakttagande
häraf komma formerna inom monoklina systemet att få
samma tecken som de rombiska formerna. Benämningarna
äro äfven likartade; man
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
