Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kotpelaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151
Kotpelaren-Kotys
1152
ändalykt. I berusadt tillstånd råkade han 25 aug. 1667
i ordväxling med sin värd, en rysk tolk vid namn
Daniel Anastasius, och slog ihjäl denne. Han dömdes
därför till döden och halshöggs i okt. s. å. Den
på förf:s ryska modersmål affattade skriften blef
omedelbart öfversatt till svenska af translatorn Olof
Barckhusen, men såväl den ryska originalskriften som
öfversättningen synas inom jämförelsevis kort tid ha
blifvit fullständigt bortglömda. En rysk forskare,
S V. Soloviev, anträffade först i Kiksarkivet den
svenska öfv. och därefter originalskriften i Uppsala
universitetsbibliotek (1838). Denna blef snart tryckt
i Petersburg 1840; flera upplagor ha sedermera
utkommit, den senaste, den 4:e, 1906. Den svenska
öfv. är äfvenledes utg. (1908, af G. Adde). Jfr
H. Hjärne, "En rysk emigrant i Sverige för två hundra
år sedan" (i "Hist. tidskr.", I, 1881). (G. A-e.)
Kotpeiare, en på senare tid i bruk kommen, tysk term
(wirbelsäule) i st. f. ryggrad (se d. o.).
Kotri [kåutri’], stad i kejsardömet Indien,
pre-sidentskapet Bombay, distriktet Karachi, vid
högra stranden af Indus, midt emot Haidarabad
och vid järnvägen till staden Karachi.
J. F. N.
Koträdet, bot. Se Brosimum.
Kotschannesdalen. Se K a l d e i s k a kristna,
sp. 596.
Ko’tschy, T h e o d o r, österrikisk botanist,
f. 1813, d. 1866, var 1836-38 deltagare i
J. Kusseg-gers vetenskapliga expedition till Orienten
och Nil-länderna samt fortsatte därefter på egen
hand under ytterligare några år sina forskningar i
olika delar af österlandet. Detta besökte han därefter
flera gånger, äfven sedan han 1852 blifvit biträdande
kustos vid botaniska hofkabinettet i Wien. K. hemförde
till Europa pressade växter i hundratusental och
riktade därigenom vetenskapen med en mängd nya arter.
(T. K.)
Kotsenbenet, veter. Se Kota 2.
Kotshi [kå’tji], hufvudstad i ett japanskt ken (län)
med samma namn vid södra kusten af ön Shi-koku. 38,279
inv. (1908).
Kotshinkina. Se Kochinkina.
Kotsiubi’nskij, M i c h a j lo, lillrysk författare,
f. 1864 i Podolien, bosatt i .Tjernigov som
ämbetsman i länsstyrelsen, debuterade 1890
och anses nu som den främste novellisten på
lillryska. Sina ämnen väljer han ur folklifvet,
dels i Ukrajna, dels från närgränsande länder (Krim,
Rumänien, Turkiet), med hvilkas etnografiska och
kulturella förhållanden han är väl förtrogen. Hans
berättelser Under minareterna och Pro bono
publico prisbelöntes af Sjevtjenkosällskapet
i Lemberg. På svenska finnes novellsamlingen
"I vilt äktenskap" (1909, öfv. af A. Jensen).
A-d .T.
Ko’ttabos, ett hos forntidens greker vid dryckeslag
förekommande sällskapsspel, som skall ha uppfunnits
på Sicilien. I allmänhet gick det ut på att en liten
kvantitet vin efter vissa regler antingen sprutades
ur munnen eller stänktes ur bägaren, så att den fick
falla på en liten vågskål, som därigenom sattes i
rörelse och stötte emot en nedanför stående figur. Af
det sätt, hvarpå detta utföll, ansågs den spelande
kunna hämta förutsägelse om tur eller otur i kärlek.
A. M. A.
Ko’ttbus (Got t bus), stad (stadskrets) i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg), vid Spree.
46,270 inv. (1905). K. har 4 evangeliska kyrkor och
l katolsk, gymnasium, realskola, högre fackskola för
textilindustri samt mycket betydande industri. Denna
omfattar i första rummet klädestillverkning (öfver
6,000 arbetare), dessutom ullspinnerier, linne- och
segelduksväfverier, tillverkning af smyrnamattor,
filthattar, maskiner, tobaksvaror m. m. K. är en
viktig järnvägsknut. - Det omtalas första gången 1126
och kom 1445 till Brandenburg. 1807-13 tillhörde det
konungariket Sachsen. J. F. N.
Kotte (conus), bot. Se Blomställning, sp. 764, och
C ön i f er se, pl. I. Om bärkotte se En.
Kottepalmer, bot., namn på växtklassen Cyca-dales.
Kotter, folk. Se O s t j a k e r.
Kotteri (fr. coterie, af mlat. coteria, ett antal
bönder, som i förening arrendera en godsherres
jord, af cota, hydda), mindre och slutet sällskap
af personer, som i inbördes förtrolighet fullfölja
vissa ensidiga syften eller gemensamt anordna nöjen;
krets af personer (t. ex. skriftställare, konstnärer),
hvilka äro hemfallna åt "inbördes beundran", på samma
gång de gentemot utomstående visa öfvermod eller
påfallande likgiltighet. Jfr Kamaraderi och Klick.
Kottiska alperna. Se Alperna, sp. 697.
Kontos, grek. myt. Se Hekatoncheirer.
Kottvifvel, zool. SePissodes.
Kotunnit. Se Bly, sp. 780.
Kotur, fästning i persiska prov. Aserbeidjan nära
turkiska gränsen. Det blef turkisk egendom 1850,
men återlämnades till Persien 1878 enligt beslut af
Berlinkongressen jämte ett område af 1,125 kvkm. och
8,000 inv. K. behärskar passen från öfre Eufrat och
Tigrisområdet till Urmiasjöns bäcken. J. F. N.
Kotu’rn (grek. ko’thornos, lat. cothufrnus),
en af forntidens greker nyttjad, hela foten
omslutande jaktstöfvel. Aischy-los säges ha infört
bruket af denna fotbeklädnad för de tragiske
skådespelarna. Denna teatraliska koturn hade
en sula af betydlig tjocklek, stundom antagande
dimensionen af en stylt-liknande kloss (se fig.),
i ändamål att öka skådespelarens längd och ge honom
ett mera öfver-mänskligt utseende. Emedan koturnen
var ett för sorgespelet egendomligt attribut, nyttjas
ordet stundom i bildlig (metonymisk) mening för att
beteckna tragedien eller den tragiska diktningen
och dess högstämda språk, likasom å andra sidan
det latinska ordet soccusj hvilket betyder den
af komedianterna nyttjade låga fotbeklädnaden,
är en metonymisk beteckning för komedien.
A. M. A.
Kotyledöner, bot. Se H j ärtblad.
Ko’tys (grek. Korv?), forntida konung i Tracien
omkr. år 380 f. Kr. Han var svärfader till fältherren
Forngrekisk tragisk skådespelare på koturn. Efter en
antik målad elfenbensstatyett.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
