Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korasan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dig bomullssammet, som ej har någon som helst likhet
med vår korderoj. (Jfr Kingscord.)
G. A. W.
Korderojväg (eng. corduroy-road), väg i Nord-Amerikas
sumptrakter, åstadkommen så, att rundtimmer läggas
bredvid hvarandra tvärs öfver banan på större eller
mindre sträckor. Dylika "kafvelbroar" begagnas äfven
i många trakter af Sverige. Namnet kommer däraf,
att en sådan väg liknar de upphöjda strimmorna i
engelska tyget korderoj (se d. o.).
Kordial (fr. cordial, af lat. cor, genit. cordis,
hjärta), hjärtlig, trohjärtad. – Kordialitet,
hjärtlighet, uppriktig välvilja, förtrolighet.
Kordierit, miner. Se Cordierit.
Kordifal, landskap. Se Kordofan.
Kordillererna [-diljär-; sp. cordilleras,
"bergskedjor"], eg. Cordilleras de los Andes, namn
på de berg, som gå utefter västra kusten af Amerika,
från Staaten island till Berings sund. Vanligen
användes numera detta namn endast om den del
af dessa berg, som ligger i Nord-Amerika, medan
namnet Anderna getts åt bergen i Syd-Amerika;
dock förekomma äfven benämningarna Syd-Amerikas
jämte Nord-Amerikas K. Se vidare Amerika,
sp. 781–787, Anderna, Kaskadbergen och Klippbergen.
J. F. N.
Kordit (af grek. chorde, sträng), tekn., ett
af engelsmännen Abel och Dewar 1889 patenteradt
röksvagt krut, som från sitt första uppträdande
varit af engelska staten så godt som uteslutande
användt för vapen af alla kalibrar. Korditen
består af i eter-alkohol olöslig nitrocellulosa,
nitroglycerin och något vaselin. Dess konsistens är
densamma som hos hårdt gelé, dess färg ljust eller
mörkt gulbrun. Den har formen af stänger eller trådar
(häraf namnet), vanligen afskurna till samma längd som
det laddningsrum, för hvilket krutet är afsedt, och af
en diameter varierande mellan 1 mm. för gevär och 12
mm. för de gröfsta kanonerna.
E. S-m.
Kordofan (Kordifal), landskap i Sudan i östra
Afrika, v. om Bar el-abjad, ungefär mellan 12° och
16° s. br. samt 28° 30’ och 32° 30’ ö. lgd. Arealen
beräknas till 108,000 kvkm. K. utgör en del af den
stora slätt, som sträcker sig från Nilens västra
källflod Bar el-abjad till landet Darfur och under
regntiden är klädd med en yppig gräsvegetation, men
under andra årstider torr och ökenlik, där källor
och floder saknas. Flerstädes finnas mimosaskogar,
men äfven under regntiden förekomma fullkomligt
ofruktbara trakter. Från slätten, hvars medelhöjd
utgör omkr. 600–800 m., uppstiga flera berggrupper
och enstaka berg omkring hufvudorten El-Obeïd
(se d. o.). Vatten erhålles genom gräfning
af djupa brunnar, omkring hvilka byarna ligga
samlade. Utsinar en brunn, hvilket ofta är fallet,
uppsöker befolkningen med sina boskapshjordar
en annan. Regntiden varar från juni till okt.,
under hvilken tid regn faller hvar tredje eller
fjärde dag i korta, men häftiga skurar och sydliga
vindar äro förhärskande. Dessa öfvergå i sept. till
nordliga, och i okt. vidtager den s. k. vintern,
den angenämaste och sundaste årstiden, hvilken i mars
efterträdes af den kväfvande heta torra årstiden. De
sparsamt förekommande skogarna bestå af tamarinder,
baobabträd, akaciearter, som lämna gummi arabicum,
dum- och dadelpalmer samt fikonträd. Bland djur
märkas noshörningar, lejon, leoparder, pantrar,
hyenor, schakaler, giraffer, antiloper, apor,
strutsar o. a. Befolkningen, omkr. 300–400 tusen, består af
nubanegrer, de ursprunglige invånarna, nu trängda
mot s., tagalle, barabra och danagla, hvilka kommit
från Nubien och tala barabra, af invandrade beduiner,
kababisch, baggar a o. a. stammar, som alla tala
arabiska. Befolkningens förnämsta näringsämne
är ett slags hirs, duchn (Pennisetum thyphoideum
eller Penicillaria spicata). Nötkreatur hållas i
stort antal, äfvensom kameler, men däremot endast
ett fåtal hästar, getter och får. De förnämsta
handelsartiklarna äro gummi, strutsfjädrar och
hudar. Salt och järnmalm finnas, men tillvaratagas
föga. – K. bildade länge en del af konungariket
Sennar, eröfrades i midten af 1700-talet af furstarna
i Darfur och 1821 af Muhammed Ali i Egypten. Egypterna
förlorade landet till Muhammed Achmed (mahdin)
genom slaget vid Kasgil 1883, men det är nu sedan
1899 en provins i det engelsk-egyptiska Sudan.
J. F. N.
Kordometer (af grek. chorde, sträng, och metron,
mått), "strängmätare", en inrättning, hvarigenom
tjockleken eller styrkan hos en sträng kan uppmätas.
A. L.*
Kordong (fr. cordon, af grek. chorde, tarmsträng),
snodd, snöre. – 1. Befästningsk. Murlist, ett öfver
en murs sidoplan framspringande listverk, bildadt af
det öfversta stenlagret, hvilket tjänar att skydda
muren mot inverkan af frost och fukt; särskildt
den murlist, som utgör skärningen mellan den inre
grafbranten och den bakom varande vallens yttre
sluttning. Den utgör fästningens magistrallinje,
från hvilken alla konstruktioner af dess öfriga
linjer utföras. – 2. Krigsv., en fortlöpande kedja
af poster eller af större truppdelar, uppställda för
att hindra en farsots inträngande i ett landområde
(gräns- l. sundhetskordong) eller för att iakttaga
en fiende eller för att skydda en landsträcka för
honom. En neutral makt, invid hvars gränser ett
krig utkämpas (t. ex. Belgien och Schweiz
1870–71), nödgas vanligen utställa en kordong utefter
sin gräns för att från denna afhålla de stridande
eller för att afväpna de afdelningar, som möjligen
öfverskrida gränsen. – Kordongsystem, det slags
krigföring, som uppstår, då fälttågsplanen grundas
på stridskrafternas uppställning i en kordong. Detta
system tillämpades med stor fördel under senare delen
af 1700-talet, då dels brist på företagsamhet, dels
den omständigheten, att härens underhåll bestreds
uteslutande ur magasin, långa tider fjättrade de
krigförande vid samma punkter, ofta långa befästa
linjer. Äfven i en senare tid har kordongartad
uppställning genom händelsernas makt framkallats
(österrikarna 1859, fransmännen 1870). – 3. Trädg.,
ett slags formfruktträd med endast en hufvudgren
(eller högst två sådana), jämnt beklädd med ytterst
korta fruktgrenar. Hufvudgrenen får växa ut till
 |
| Vågrät kordong. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
