Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontrollstyrelsen - Kontrollstämpelmedel, förv. Se Kontrollstämpling. - Kontrollstämpling. - Kontrollstämplingsafgift. Se Kontrollstämpling. - Kontrollur. Se Ur. - Kontrollverket. - Kontrollör - Kontrovers - Kontroverspredikningar. Se Kontrovers. - Konträr - Konträr sexualdrift. Se Homosexualitet. - Konträrsåg. Se Sågning. - Konträrt motsatsförhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och närliggande områden. Sekreteraren, som
måste ha aflagt juridisk universitetsexamen,
sköter verkets ekonomi samt registrators-
och kansligöromålen. Styrelsen afger årligen
redogörelse för de under dess öfverinseende
ställda skattepliktiga tillverkningarna samt
för brännvinsförsäljningen. Kontrollen öfver
brännvinstillverkningen lades 1855 under en
särskild till Civildepartementet hörande byrå,
som 1874 under namn af Byrån för kontrollen å
tillverkningsafgifter öfverflyttades till
Finansdepartementet. Denna byrå, till hvilken
1885 lades äfven justeringen af mått och vikt,
kallades sedan Finansdepartementets kontroll-
och justeringsbyrå, men förvandlades 1908 till
ett själfständigt ämbetsverk, Kontroll- och
justeringsstyrelsen, som, sedan justeringsgöromålen
1910 blifvit därifrån afskilda, numera kallas
Kontrollstyrelsen. Å. G. E.
Kontrollstämpelmedel, förv. Se Kontrollstämpling.
Kontrollstämpling. Allt arbete af guld, silfver och
tenn, med undantag af gulddragararbete, bladguld
och bladsilfver, skall kontrolleras och förses med
kronans stämpel (tre kronor), såvida pjäsen är så
stor, att stämpeln kan anbringas på densamma och
arbetets halt vid undersökning visar sig uppgå till
den halt, som de påslagna haltstämplarna ange, eller
till den lägsta halt, hvaraf dylikt arbete i Sverige
får förfärdigas. För guld- eller silfverhalten i
de små arbeten (ringar och infattningar m. m.), på
hvilka stämpel ej kan anbringas, ansvarar tillverkaren
lika fullt. Innan kontrollstämpling får ske, skall
arbetet förses med stadens och mästarens märke,
i vissa fall haltstämpel samt årsbokstafsstämpel,
för hvilken begagnas det latinska alfabetet i fråga
om guld- och silfverpjäser samt det svenska för
arbeten af tenn. Detta bruk är ganska gammalt. Då det
emellertid i midten af 1700-talet hade kommit därhän,
att nästan hvarje stad hade sin särskilda årsbokstaf,
bestämdes genom Kommerskollegiets kung. 29 maj 1758,
att fr. o. m. l jan. 1759 en och samma årsbokstaf
skulle brukas öfver hela riket. När alfabetet
(J ej medräknadt) är genomgånget t. o. m. Z
(24:e bokst.), börjas på nytt, då en siffra, som
betecknar serien, vidfogas. På ett guld- eller
silfverarbete, som förskrifver sig från tiden efter
1758, betyder således A 1759, Z 1782, A2 1783,
A6 1879 o. s. v. Årsbokstafven för innevarande år
(1910) är H7. För kontrollstämplingen erlägges till
kronan en afgift, kallad kontrollstämplingsafgift,
som utgör l öre för 2 decigram guld, l öre för 3 gr.
silfver samt 7 öre för l kg. tenn. Uppbörden och
redovisningen ålåg förut Kontrollverket, numera Mynt-
och justeringsverket, som i landsortsstäderna anlitar
magistraterna. Denna ord. statsinkomst upptages i
riksstaten under benämning kontrollstämpelmede1.
Den uppgick 1909 till 89,976 kr. 73 öre. Om
kontrollstämplingens uppkomst och de äldre formerna
för densamma se Guldsmedskonsten, sp. 610–611.
Kbg. (K. A. W.)
Kontrollstämplingsafgift. Se Kontrollstämpling.
Kontrollur. Se Ur.
Kontrollverket, en genom K. M:ts stadga 7 dec. 1752
ang. en kontrollstämpels sättande på allt guld,
silfver och tenn, som här i riket tillverkades,
inrättad statsinstitution, som fick till uppgift
att probera
och kontrollstämpla guld-, silfver- och
tennarbeten. Verket fick till chef en öfverdirektör,
men var subordineradt Kommerskollegium och hörde
till dess stat. Från l juli 1831 stod verket
under Bergskollegii öfverinseende, förenades med
myntverket under samme öfverdirektör l sept. 1833,
hvarefter de båda förenade verken l sept. 1838
ställdes under Statskontorets öfverinseende. 1877
organiserades verket som själfständigt styrelseverk
under Finansdepartementet med en kontrolldirektör
som chef samt l kontrollör och l assistent som
tjänstemän. Chefen egde, jämte myntdirektören,
inseende öfver mynttillverkningen. 1910 förenades
kontrollverket åter med myntverket till ett,
under chefskap af myntdirektören ställdt,
ämbetsverk, Mynt- och justeringsverket,
till hvilket äfven öfverinseendet öfver
justeringsväsendet i riket blifvit förlagdt.
K. A. w.
Kontrollör (fr. contrôleur; se Kontroll), i
allmänhet en tjänsteman, hvars åliggande är att
utöfva någon viss kontroll. 1. En för ett eller
flera skattepliktiga bryggerier och brännerier af
K. M:ts befallningshafvande tillsatt person, som
utöfvar tillsyn öfver det därstädes tillverkade ölet
och brännvinet, äfvensom, under sin tjänstgöringstid,
öfver det å nederlag upplagda brännvinet. Distriktsvis
öfvervakas brännerierna och de skattepliktiga
bryggerierna af en af Kontrollstyrelsen förordnad
öfverkontrollör. Se Brännvinslagstiftning,
sp. 438. – 2. Vid sockerfabrikerna för kontroll af
tillverkningen anställd person. Dessa kontrollörer
stå under tillsyn af en förste kontrollör
(se k. förordn, ang. beskattning af socker 11 okt. 1907). – 3. En vid det forna kontrollverket
(se d. o.) anställd tjänsteman, som egde den närmaste
befattningen med och tillsyn öfver proberingens och
kontrollstämplingens behöriga verkställande samt
uppbar vissa kontrollstämplingsmedel m. m. – 4. Titel
på tjänsteman i åtskilliga ämbetsverk (tullverket,
postverket, Järnvägs- och Telegrafstyrelserna).
Th. R. (K. A. W.)
Kontrov’ers (lat. controversia), stridighet;
vetenskaplig tvist, religiös eller juridisk
tvistefråga. – Kontroverspredikningar plägade förr
inom den romersk-katolska kyrkan hållas på bestämda
dagar i syfte att bekämpa andra bekännelsers
trosläror.
Kontroverspredikningar. Se Kontrovers.
Konträr (af lat. contrārius, motsatt), motsatt,
stridig ; motig, hinderlig. – Konträr sexualdrift. Se
Homosexualitet.
Konträrsåg. Se Sågning.
Konträrt motsatsförhållande (se Konträr), log.,
säges ega rum mellan två begrepp eller omdömen,
af hvilka det ena väl innebär negation af det andra,
men tillika äfven position af någonting annat. Själfva
sägas de vara hvarandras konträra motsatser. Konträrt
motsatta begrepp äro t. ex. triangel och fyrsiding. Af
sådana begrepp kunna ej båda som bestämning tilläggas
ett tredje; men väl kunna de båda frånkännas detta,
hvilket då är bestämdt af ännu något annat, dem båda
motsatt begrepp ("tertium datur"). Ingen figur
kan vara både tre- och fyrsidig, men den kan vara
hvarken det ena eller det andra: den kan t. ex. vara
femsidig. - Två omdömen sägas vara konträrt motsatta,
då båda äro universella samt ha samma subjekt och
predikat, men motsatt kvalitet, t. ex. "alla trianglar
äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
