Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 735-736 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongo. 1. Flod i Central-Afrika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Coquilhatville, där K. för andra gången passerar
ekvatorn, är bredden ännu 6–9 km., men längre ned
kommer den in i ett trängre pass (500–700 m.),

Fig. 1. Sjunde Stanleyfallet i Kongofloden. (I katarakten äro af infödingarna nedlagda ryssjor vid pålar.)

och samtidigt höja sig stränderna från 3–10
m. till 30 m. (vid Lukolela) och 90 m. ofvan
Kwamouth vid Kassai-Sankurus mynning. Nedanför
Stanleyfallen mottager K. många stora bifloder:
från n. Aruwimi, Rubi (l. Itimbiri), Mongala och
Ubangi, den största af alla bifloderna från n.,
vidare Sanga, från Kamerunkolonien, och en del
smärre floder från Franska Kongo; från s. Lomami,
Lulongo, Ruki (i sin öfversta del kallad Tshuapa,
därefter Bussira), som faller ut vid Coquilhatville,
och slutligen Kwa, som uppstår genom förening af
Kassai (Sankuru), Mfini m. fl. och afvattnar den
stora Leopoldsjön. – Omkr. 240 km. nedanför Kwas
inflöde uppnår K. sjön Stanley pool (280 m. ö. h.),
där sjöfarten på mellersta K. börjar. Nedanför sjön
börjar K:s nedersta del, genombrottet genom de västra
af kristalliniska skiffrar bestående kantbergen. Från
Stanley pool till Manyanga ter sig detta som en djup
fåra i taffellandet, mellan Manyanga och Vivi

Fig. 2. Landskap vid Mpozo, en biflod till nedre Kongo.

pressas floden ihop i en smal (på ett ställe blott
225 m. bred) klyfta, där den under stora och tvära
krökningar har en hastighet af 13–15 m. i sek. Från
Vivi till Borna vidgar sig åter floden, och därefter
följer det korta, segelbara loppet genom kustslätten
till mynningen vid Banana. Två serier forsar
och fall ligga i K:s nedre lopp, den öfre mellan
Stanley pool och Manyanga, den nedre mellan Isangila
och Vivi. Inalles räknar man på dessa båda sträckor
(275 km.) 32 större och ännu flera mindre fall och
forsar, genom hvilka dess yta sänkes från 280 m. till
26 m. (vid Vivi). Den nedersta är Yellalaforsen,
strax ofvan Vivi. Denna kataraktuppfyllda del af
K. kringgås genom Kongojärnvägen, som utgår från
Matadi, snedt emot Vivi, och går till Léopoldville vid
Stanley pool. – Flodens nedersta del bildar ett på öar
rikt æstuarium, som på ett ställe når 17 km. bredd,
men vid mynningen är 11 km. Flodens djup vid utloppet
är 300 m. Ännu 22 km. utanför kusten är hafsvattnet
nästan sött, och ända till 300–400 km. därifrån färgas
hafvet af flodvattnets sediment. Från K. härstammande
växter föras af ström och vind ända till ön Annobón,
och särskildt under regntiden uppträda i mängd
kringflytande små holmar af sådana långt ut på hafvet.

K:s hela flodområde beräknas af Bludan till 3,690,000
kvkm. Dess längd är 4,640 km., men i följd af dess
bågform är afståndet fågelvägen från källan till
mynningen icke mer än 1,750 km. Dess egentliga bäcken
utsträcker sig mellan 15° och 25° ö. lgd samt 6°
n. br. och 6° s. br. Dettas medelhöjd är omkr. 400 m.,
om än enstaka höjder, såsom på vänstra stranden af
Ubangi, nå ända till 700 m. De högre taffelland, som
omge Kongobäckenet, slutta i terrasser ned mot detta,
hvarigenom både K. själf och dess bifloder komma
att bilda fall, när de passera dessa terrasser. Men
nedanför och mellan dem äro floderna segelbara för

Fig. 3. Flodångare på Kongo.

därtill byggda ångbåtar. Hufvudfloden är sålunda
segelbar icke blott mellan Stanley pool och
Stanley-fallen, utan också ofvanför dem till fallen
nedanför Nyangwe samt dessutom ett stycke högre upp
(sammanlagdt öfver 3,000 km.). Likaledes äro alla
K:s bifloder segelbara, i v. mellan 5° s. br. och 4°
n. br. samt i ö. mellan 4° s. br. och ekvatorn. Man
beräknar, att K. och dess bifloder äro segelbara
inalles 11,500 km. – Den vattenmängd, som K. för
till hafvet, är tämligen konstant, 75 à 80 tusen
kbm. i sekunden, året om, enär bäckenets norra del
har regntid under den del af året, då dess södra del
har torr tid, och tvärtom. – K:s mynning upptäcktes
af portugisen Diogo Cão (1482), och sannolikt ha
portugiserna snart trängt uppför floden, ty kartorna
från senare delen af 1600-talet ge flodloppet en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>