Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komorn. 2. Hufvudstad i nämnda komitat - Komoroöarn. Se Comoroöarna. - Komos - Komotau - komp., språkv., förkortning för komparativ; - komp., mus., förkortning för komponerad; - komp., hand., förkortning för kompani. - Kompakt - Kompaktat, fördrag, förlikningspunkter. - Baselkompaktaterna. Se Husiter, sp. 1354. - Kompan. Se Kumpan. - Kompanflaggstock. Se Kampanjflagga. - Kompani. 1. Sällskap; - Kompani. 2. Krigsv. a) Benämning på den minsta enheten - Kompani. 2. Krigsv. b) Vid marinen ha kompanierna - Kompaniadjutant - Kompanichef. Se Kompani 2. - Kompanifana. Se Fana. - Kompanigata - Kompanikolonn - Kompanimöte, krigsv. kallades de samlingartill öfning kompanivis, som förr egde rum vid de svenska indelta trupperna. Se Vapenöfningar. - Kompaniområde - Kompaniområdesbefälhafvare. Se Kompaniområde. - Kompanjon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
687
Komoroöarna-Kompanjon
och 1663. Efter förstärkningsarbetens utförande,
1805, blockerades K. under ungerska frihetskriget
af österrikarna från 31 mars 1849, och sedan dessa 2
och 11 juli där utkämpat heta strider med ungrarna,
måste dessa kapitulera 27 sept. Fästningen är genom
en järnbro förenad med högra Donaustranden, där
den sedan 1876 med K. förenade köpingen Uj-Szöny
ligger. 1. (J. F. N.) 2. J. F. N. L.W:son M.
Komoroöarna. Se Comoroöarna.
Komos [kå-] kallades hos forntidens greker hvarje
festligt och muntert lag, där glädjen höjdes
genom sång, musik och dans. Särskildt betecknade
man därmed det vid Bakchosfesterna öfliga bruket,
att skaror af yrande Bakchosdyrkare under skämt och
sång ströfvade omkring på landsbygden och hängåfvo
sig åt hvarjehanda uppsluppna tilltag. Ur dessa
bakchiska festupptåg utvecklade sig efter hand
det grekiska lustspelet, hvilket däraf fick namnet
komedi (komodi’a, komossång). Under den yngre
forntiden personifierades K. till en den yrande
festglädjens gud, hvilken brukade af bildas som en
bevingad yngling i sällskap med Silenos, Eros m. fi.
A. M. A.
Komotau [kåmå-; tjech. Chomútov], stad i nordvästra
Böhmen, vid foten af Erzgebirge och järnvägen
mellan Teplitz och Karlsbad. 15,896 inv. (1900),
mest tyskar. I K. finnas högre gymnasium,
lärarseminarium och teknisk skola, järnvägsverkstäder,
pappersbruk, ångkvarn. I omgifningen brytas
brunkol. K. plundrades af svenskarna i maj 1639.
J. F. N.
komp., språkv., förkortning för komparativ;
mus.) förkortning för komponerad; hand., förkortning
för kompani.
Kompakt (lat. compa’ctus), sammanpackad, tät,
fast, sluten.
Kompaktat (af lat. compaci’sei, genom ömsesidigt
fördrag öfverenskomma), fördrag, förlikningspunkter. -
Baselkompaktaterna. Se Husiter, sp. 1354.
Kompan. Se Kumpan.
Kompanflaggstock. Se Kampanjflagga.
Kompani (fr. compagnie, af lat. cum, tillsammans med,
och panis, bröd). 1. Sällskap; uti industriellt
eller kommersiellt syfte bildad förening, bolag,
t. ex. Ostindiska kompaniet, Aktiebolaget Svenska
ostasiatiska kompaniet. I firmabeteckningar förkortas
ordet till Komp. (Comp.), Ko. (Co.) o. s. v. (A. &
Komp.} och uttalas med tonvikt på första stafvelsen
[kå’mpani]. - 2. Krigsv, a) Benämning på den minsta
enheten vid infanteriet, som i taktiskt såväl
som i administrativt hänseende är till viss grad
själfständig. De vid nyare tidens ingång brukliga
benämningarna "fana" och "fänika" utbyttes under
1600-talet mot kompani, hvarmed sedermera den minsta
administrativa enheten vid alla vapen benämndes. Vid
kavalleriet förenades två eller flera kompanier
i taktiskt afseende till en skvadron, hvarefter
kompaniindelningen under 1700-talet småningom försvann
vid detta vapen, så att den numera finnes kvar endast
i England (kallad troop). Vid artilleriet utbyttes
benämningen vid 1800-talets början mot batteri. Från
att vara en uteslutande administrativ enhet har
kompaniet numera blifvit äfven en taktisk. Dess
styrka på krigsfot uppgår vanligen till 200-250 man;
på fredsfot utgör den 50-150 man. I de flesta arméer
(i Sverige numera vid alla ständigt tjänstgörande
trupper) sker manskapets utbildning
från dess inträde i tjänst inom kompaniet,
hvars betydelse är synnerligen stor, då det är
den förnämsta, så att säga, moraliska enheten inom
infanteriet. Befälet öfver kompaniet föres i regel
af kompanichefen, som tillika ansvarar för dess
utbildning samt för ordningen och, till en viss grad,
för hushållningen inom detsamma. I tyska, franska
och flera andra utländska arméer är kompanichefen
beriden, något som är ett önskemål äfven hos oss
och är tillåtet, om kompanichefen själf skaffar
sig häst och underhåller den. b) Vid marinen ha
kompanierna ingen taktisk betydelse, utan endast
administrativ och ekonomisk. Flottans sjömanskår
(förutom båtsmanskompanierna, hvilka sedan 1887 äro
satta på indragning och nu ha blott 2 kompanichefer)
är indelad i 10 matros-, 2 ekonomi-, 2 eldar-,
2 handtverks- och l minörkompani. Kompanier med
udda nummer tillhöra Karlskrona, kompanier med
jämna nummer Stockholms station. Skeppsgossekåren
omfattar 5 kompanier. Kustartilleriet eger 12
artilleri-, 4 min- och 2 yrkeskompanier; de med udda
nummer tillhöra Vaxholms, de med jämna Karlskrona
kustartilleriregemente. Kompaniindelningen är här
visserligen något mera. fast än vid flottan, där
den icke kan tillämpas vid tjänstgöring ombord, men
äfven vid kustartilleriet måste kompaniindelningen
anses föga rationell, enär den ej är grundad på
krigsorganisationen. Se vidare Kustartilleri och
Sjömanskåren. Jfr Lifkompani. 2 a)
C. O. N. 2 b) H. W-l.
Kompaniadjuta’nt, krigsv., benämnes i Sverige den
underofficer, vanligen fanjunkaren, som för kompaniets
expedition och närmast biträder kompanichefen
vid alla inre anordningar inom kompaniet.
C. O. N.
Kompanichef. Se Kompani 2.
Kompanifana. Se Fana.
Kompanigata, öppningen mellan de bägge tältraderna
i ett kompanis läger.
Kompanikolonn, krigsv., kallas den formering, som
uppkommer, då kompaniet uppställes i kolonn (se
d. o.) på sin närmaste underafdelning, plutonen. Då
flera på detta sätt uppställda kompanier uppträda
gemensamt, erhålles formeringen i kompanikolonner,
hvilken efter de lång- och snabbskjutande
gevärens införande blifvit utgångsformeringen för
infanteriet, från hvilken det vidare utvecklar sig
till striden. Preussarna tillkommer äran att ha satt
nämnda formering i system, och den bidrog äfven till
deras framgångar 1866. C. O. N.
Kompanimöte, krigsv., kallades de samlingar till
öfning kompanivis, som förr egde rum vid de svenska
indelta trupperna. Se Vapenöfningar.
Kompaniområde kallades efter 1885 års värnpliktslags
antagande hvart och ett af de områden, i allmänhet
motsvarande de indelta infanterikompaniernas områden,
inom hvilka redovisningen af det värnpliktiga
manskapet skedde. Hvarje sådant område stod under
befäl af en kompaniområdesbefälhafvare,
vanligen kompanichefen. Genom 1901 års värnpliktslag
upphörde kompaniområdesindelningen och efterträddes af
en indelning i rullföringsområden (se d. o.). C. O. N.
Kompaniområdesbefälhafvare. Se Kompaniområde.
Kompanjon (fr. compagnon, af lat. con, tillsammans
med, och panis, bröd, således eg. den, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
