Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolera, ett namn som ofattar flera olika sjukdomar - Kolera, farm., sila en infusion - Koleradiarré, med. Se Kolera, sp. 526. - Koleraspirill (Kommabacill). Se Bakteorologi, sp. 728. - Koleratyfoid,, med. Se Kolera, sp. 526. - Koleriker, häftig, uppbrusande människa. Jfr Kolerisk. - Kolerin, med. Se Kolera, sp. 526. - Kolerisk - Kolesteatom - Kolesterin - Kolett. Se Kollett. - Kolettis, Joannis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Kolera-Kolettis
528
att genom de sjukes isolering samt genom
sträng renlighet söka förekomma sjukdomens
spridning. Möjligen komma också försöken att genom
framställningen af koleravaccin vinna ett medel,
som gör friska personer immuna mot sjukdomen,
att visa sig medföra ett lyckligt resultat. -
De viktigaste förändringarna, som påträffas efter
döden, äro katarr eller inflammation i tarmarna,
företrädesvis tunntarmen, blodöfverfyllnad och
epitelafstötning i desamma samt ansvällning af
tarmkörtlarna. I tarminnehållet finnas vanligen
massor af kommabaciller. Beträffande sjukdomens natur
anser man, att symtomen framkallas dels på mekanisk
väs: af den starka vattenförlusten genom tarmarna,
dels kemiskt genom de toxiska ämnen, som bildas af
kommabacillerna och som vid bacillernas sönderfallande
förgifta kroppen.
Inhemsk 1. sporadisk kolera (cholera nostras) kallar
man enstaka, lindriga fall af en koleraliknande
sjukdom, som oftast uppträder under somrarna och
som i många fall icke kan skiljas från den asiatiska
koleran genom annat än frånvaron af kommabaciller i
tarmuttömningarna. Sjukdomen är icke smittsam, utan
framkallas antingen genom dietfel, såsom förtärandet
af förskämda matvaror, omogen frukt o. d., eller
genom häftig förkylning och består uti en mer eller
mindre häftig mag- och tarmkatarr. Behandlingen är
densamma som vid epidemisk kolera, men utgången är
sällan dödlig.
Om barnkolera (cholera infantum) se d. o. Om h_ö n
s k o l e r a se d. o. B- W.
Kolera (lat. coläre, frånskilja, f rånsila), /arm.,
sila en infusion, en dekokt eller en annan beredning,
hvari drogrester förekomma, genom en silduk eller
durkslag, så att dessa rester skiljas från vätskan ;
denna senare kallas k o l a t u r. C. G. S.
Koleradiarré, med. Se K öl era, sp. 526.
Koleraspirill (Kommabacill). Se Bakte-r i o l o g i,
sp. 728.
Koleratyfoid, med. Se Kö l er a, sp. 526.
Kolériker (af grek. cholé, galla), häftig, uppbrusande
människa. Jfr Kolerisk.
Kolerin, med. Se K ö l e r a, sp. 526.
Kolerisk (af grek. cholé, galla), "gallsiktig",
uppbrusande, häftig, af hetsigt och varmblodigt
lynne; ett nervöst drag är framträdande hos den
koleriske. Jfr Temperament.
Kolesteatöm (af grek. cholé, galla, och ste’ar,
genit. ste’atos, talg, fett) 1. Pärlsvulst, med., en
tumör, som hufvudsakligen består af en karakteristisk,
mattglänsande, gul- eller blåhvit, stearin-liknande
massa, sammansatt af tätt hoppackade, tillplattade,
hornvandlade celler och (vanligen) mellan dessa
inlagradt kolesterin (se d. o.), i sällsyntare fall
äfven af talgkörtelsekret och hårstrån. De typiska
kolesteatomen äro af cystisk natur (se C y s t a);
de omges nämligen af en tunn hinna, som utåt består
af bindväf, inåt af öfverhudsepitel, och det ofvan
beskrifna egenartade innehållet i cystan bildas genom
afstötning af celler från epi-telets yta. Cystan
kan vara af enkelt rundad form, men är ofta försedd
med utbuktningar, som äfven kunna afsnöras till
själfständiga tumörer. Emedan cystinnehållet ej sällan
är mer eller mindre fullständigt afdeladt i smärre
rundade partier, som på grund af massans egendomliga
beskaffenhet kunna till utseendet påminna om pärlor,
benämnas koleste-
atomen äfven pärlsvulster. De typiska kolesteatomen
förekomma förnämligast i yttre hörsel-gången,
mellanörat och de håligheter, som stå i samband med
detta, samt i mjuka hjärnhinnan på undre ytan af
hjärnan. De utgå från öfverhudsepitel. I mellanörat
och dess bihang uppkomma kolesteatomen vanligen
i anslutning till kroniska inflammationer med
perforation af trumhinnan; det öfverhudsepitel, från
hvilket svulsten bildas, har i sådana fall (vanligen)
vuxit in från yttre hörsel-gången. Kolesteatomen i
hjärnans mjuka hinna, hvilken normalt ej innehåller
öfverhudsepitel, förklaras däraf, att öar af sådant
epitel under den embryonala utvecklingen afsprängts
från sitt sammanhang med öfverhuden. Kolesteatomen
växla mycket i storlek; de äro ofta endast
ärtstora, men kunna bli stora som ett äpple eller
större. Vanligen växa de mycket långsamt och äro till
sin natur godartade svulster; hjärnkolesteatomen
behof va ej förorsaka några som helst symtom, men
kunna naturligen, om de bli stora (eller sitta på
ömtåliga ställen), framkalla den fullt utvecklade
bilden af en hjärntumör (se Hjärnsjukdomar, sp. 855,
och H j ä r n-tryck). Kolesteatomen i örat kräfva
ofta kirur-gisk behandling. Kolesteatomliknande
partier kunna förekomma i olika tumörer,
som eljest äro af helt annan natur,
särskildt i en del svulster i urinvägarna.
G- F-r.
Kolesterin (af grek. cholé, galla, och stefar,
talg, fett), G a 11 f e 11, kem., ett i gallsten,
hjärna, blod m. m. förekommande ämne, C26H440
(eller C27H460) + H2 O, som kristalliserar i tunna,
färglösa, glänsande fjäll af smältpunkten 147°. Det
är olösligt i vatten, men lösligt i alkohol, eter
och kolsvafla. I kemiskt af seende är kolesterin
en cyklisk, sekundär alkohol af ännu till stor del
outredd byggnad. Det är omättadt och innehåller en
isopropylgrupp. Af denna och andra omständigheter har
man anledning sluta, att kolesterin är besläktadt
med terpenerna (se d. o.) och särskildt att
det står reten (se d. o.) nära. Kolesterin ur
galla är vänstervridande. Ämnet igenkännes på
många karakteristiska färgreaktioner; så blir
t. ex. lösningen i kloroform vid pmskakning
med en droppe koncentrerad svafvelsyra blodröd
(Salkowskis reaktion). Äfven i växter är kolesterin
jämte närstående ämnen ytterst spridt, särskildt i
ägghviterika delar. Dessa ämnen sammanfattas under
namnet fytosteriner och spela möjligen en fysiologisk
roll i sin egenskap af c e 11-1 i p o i d e r, som
reglera protoplasmahudens genom-tränglighet för andra
ämnen (se Lipoider). H.E.
Kole’tt. Se Kollett.
Ko)e’ttis, J o a n n i s, grekisk statsman af valakisk
börd, f. 1788 nära Janina, d. 12 sept. 1847 i Aten,
inträdde tidigt i en hetairia (se d. o.), blef
hofläkare hos Ali pascha af Janina och höjde 1821
vid grekiska frihetskrigets utbrott upprorsfanan mot
turkarna i sin hemort, medan sultan Mahmud II kämpade
med Ali pascha. Därpå begaf han sig till Morea,
där han deltog i den konstituerande församlingen i
Epi-dauros och utsågs till krigsminister (1822). I
dec. 1823 blef han medlem af verkställande
rådet. K. verkade för G. Kapodistrias’ val till
Greklands president (1827) och blef då åter minister,
men vardt snart missnöjd med dennes godtyckliga
styrelsesätt. Efter mordet på Kapodistrias (1831)
var han medlem af den provisoriska styrelsen, likaså
efter brodern
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
