Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 165-166 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kitchener, Horatio Herbert - Kithairon - Kithara - Kitharis. Se Kithara. - Kitharod. Se Kithara. - Kitin - Kition - Kitjak, Kicak, folkstam. Se Himalayafolk. - Kiton, ett hos forntidens greker. Jfr Dräkt, sp. 926. - Kitosamin, kem. Se Glykosamin. - Kitros. Se Pydna - Kits, sjöv. Se Ketch. - Kitse - Kitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generallöjtnant, öfverbefälet öfver fältarmén. Trots
de vunna framgångarna var läget vid denna tidpunkt
ganska brydsamt för engelsmännen, särskildt som
de medel, hvaröfver den nye öfverbefälhafvaren
förfogade, voro alldeles otillräckliga för de båda
boerrepublikernas fullständiga besittningstagande,
hvilket ju var krigets slutliga mål. Icke desto mindre
fullföljde K. sitt uppdrag med stor målmedvetenhet och
energi – hans utmärkande egenskaper som fältherre –,
men också med en hänsynslöshet, som från åtskilliga
håll ådragit honom skarpt klander (se Boerkriget
och Koncentrationsläger), och blef slutligen, sedan
förstärkningar ankommit från hemlandet, dock först i
maj 1902 i stånd att bryta det sista motståndet och
bringa kriget till ett för engelsmännen lyckligt
slut. Efter återkomsten till England utnämndes
K. 1902 till general och viscount samt erhöll en
(ny) nationalbelöning af 50,000 pd st. S. å. fick
han öfverbefälet öfver engelska armén i Indien,
om hvars försvarsväsen han under de följande åren
inlade mycken förtjänst. 1906 blef han öfverste i
ingenjörkåren. 1909 utnämndes K. till befälhafvare
öfver de engelska stridskrafterna i Medelhafsländerna
(Egypten, Malta, Gibraltar, Cypern m. fl.) och
s. å. fältmarskalk. Han tillträdde emellertid icke
nämnda plats. 1910 organiserade han Australiens
förenade staters härväsen. S. å. lär Kina erbjudit
honom befälet öfver sina samtliga stridskrafter.
H. J-dt.

KithåYron (grek. Ki&aiQwv, lat. Citliccron),
äfven E l a t i a s, ett skogbevuxet berg
på gränsen mellan de grekiska landskapen
Beotien, Ättika och Mcgara. Dess högsta spets
(1,410 m.) var i forntiden helgad åt Zeus.
A. M: A.

Kitha’ra [ki-] 1. K i’t h a r i s kallades ett af
forntidens greker allmänt begagnadt stränginstrument
(se fig.), hvars uppfinning vanligen tillskrefs
Apollon. Sannolikt skilde sig kitharans inrättning
icke väsentligt från lyrans (se d. o.). Kitharan har
gifvit namn åt de nyare instrumenten c i 11 r a och
g i-tarr. - K i t h a r ö d (grek. kitharaöidofs
1. kilharodofs, lat. cilharoedus) kallades en
yrkesmässig sångare, som själf ackompanjerade sig
på kithara. Kitharoderna föredrogo heliga sånger
vid de religiösa högtiderna och uppträdde i festlig
täflan vid de stora nationalspelen. De voro ärade
och eftersökta gäster vid furstarnas hof såväl som
i enskilda samkväm och öfver hufvud vid alla de
många tillfällen, då man med tonernas makt ville
höja lifvets glädje. Apollon själf, såsom kitharans
uppfinnare, gällde som den främste kitharoden och
afbildades ej sällan med kitharan på armen i den för
kitharoderna häfdvunna fotsida festdräkten (se fig. i
art. Apollon, sp. 1215). Han brukar i denna egenskap
äfven benämnas Musageles, d. v. s. sånggudinnornas
anförare. A. M. A.

Kithara.

Ki’tharis. Se Kithara. Kitharod [kitaräd].
Se K i t h a r a.

Kitin [ki-] l. Chitin (af
grek. chiton, täcke), kem., benämnes den organiska
substans, hvaraf leddjurens kroppsbetäckning består.
Möjligen utgöres
äfven det ämne, som betäcker insidan på fåglarnas
muskelmage, af kitin. Kitin utgör äfven i stor
utsträckning cellväggsmaterialet hos svamparna. Det
bildar en hvit massa, olöslig i vatten och vanliga
lösningsmedel samt alkalier. Af koncentrerade syror
löses det under hydrolytisk sönderdelning och ger
därvid jämte ättiksyra glykosamin (se d. o.). Kitin
anses därför vara en polymer monoacetyldiglukosamin
af sammansättningen (C₁₄ H₂₆ N₂ O₁₀).
H. E.

Kition [ki’-], fcnic. Keti, hebr. Killim,
lat. Ci-tium, äldsta staden på Cypern, belägen
mellan det nuv. Larnaka och dess hamn, anlades af
fenicier kanske redan före 12 :e årh. f. Kr. och
var medelpunkten för den semitiska kulturen på
ön. I 4:e årh. f. Kr. började hellenismen tränga in
och fick under Ptolemaicrna öfvervikten. Från 3:e
årh. c. Kr. började staden förfalla, och omkr. år
1000 försvinner den ur historien; endast biskopstiteln
fort-lefde. Namnet öfverflyttades därefter till en 10
km. i s. v. belägen by K i t i. Jfr K i 11 é e r. (J-
F. N.)

Kitjak [ki-], Kicak, folkstam. Se H i m a-1 a y a f
o l k.

Kilon [kitän], ett hos forntidens greker af såväl
män som kvinnor buret underplagg, hvilket stundom
utgjorde hela beklädnaden. Jfr Dräkt, sp. 926.
A. M. A.

Kitosamin [ki-], kem. Se Glykosamin.

Kitros [ki-]. Se P y d n a.

Kits, sjöv. Se Ket c h.

KitSe [ki’t je], ett af mayaspråken.

Kitt, tekn., blandningar af allehanda slag, som
i mjukt eller flytande tillstånd anbringas på
föremåls ytor för att sammanfoga dem och som sedan
hårdna genom kemiska processer. Denna definition
är emellertid för vid, ty den omfattar
äfven en hel del bindemedel, som ej i egentlig
mening räknas till kitt, såsom cement, murbruk,
lim, klister, lack m. m. Att ge en fullt adekvat
definition är ogörligt, enär med ordet kitt
afses en mångfald kompositioner för de mest
olikartade ändamål. Efter sammansättningen kunna
kitten indelas i följande grupper.

A. Oljekitt erhållas därigenom, att man blandar
linolja eller linoljefernissa med olika slags
pulveriserade mineralämnen. De äro luft- och
vattentäta, stelna långsamt och blifva mycket
hårda. Hit höra: 1. Fönsterkitt (glasmästarkitt),
slammad krita och linoljefernissa, stelnar
snabbare vid tillsats af zinkhvitt, blyglete eller
mönja. Fönsterkitt framställes äfven fabriksmässigt
af smält asfalt och krita (eller bituminös kalksten,
s. k. asfaltsten) tillsammans med fet olja.
2. Diamantmetallkitt består af 10 dlr slammad krita,
15 dlr blyglete, 50 dlr grafit, 5 dlr släckt kalk
och 20 dlr linoljefernissa. Det måste uppvärmas före
användningen. 3. Blyfritt metallkitt göres af 8
dlr tungspat, 6 dlr grafit, 3 dlr släckt kalk och 3
dlr kokt linolja. 4. Metallkitt består af 100
dlr brunsten, 5 dlr blyhvitt, 3 dlr mönja, 3 dlr
lera, 12 dlr grafit och 18 dlr linoljefernissa. Ett
annat recept är följande:
2 dlr mönja, 5 dlr blyhvitt, 4 dlr torr,
pulveriserad lera och linoljefernissa så, att
lämplig konsistens ernås. Ett mycket godt kitt är
slutligen följande: 9 dlr mastix sammansmältas
med 27 dlr linoljefernissa, hvarefter 9 dlr
blyhvitt och 18 dlr blyglete iknådas. Detta kitt
användes varmt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>