Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kisfaludysällskapet - Kishangarh - Kisi-kongo, det inhemska namnet för fiotispråket. Se Kongospråket. - Kisil - Kisil-Adalar, Kizil-Adalar, ögrupp. Se Demonesoi. - Kisil-Agyn, Kizil-Agyn. Se Alaibergen. - Kisilbaschi - Kisil Dizie. Se Internationella karantänskommissioner. - Kisil Irmak - Kisil-kum, Kizil-kum l. Kysyl-kum ("röda sanden"), sandöken. Jfr Kara-kum - Kisil-su, Kysyl-su ("röda floden"), floder. Se Amu Darja och Kaschgar. - Kisiltser, sibiriskt folk. Se Kojbaler. - Kisil-usen - Kisjinev - Kisko - Kis-Kun-Félegyháza, stad. Se Felegyháza - Kis-Kun-Halas, stad. Se Halas. - Kis-Kunsag, Lilla Kumanien. Se Kumaner. - Kis-Küküllö - Kislar aga, detsamma som Kyslar aga. Se Aga. - Kislev - Kisljar, stad. Se Kizljar. - Kislovodsk - Kismárton, ungerska namnet på staden Eisenstadt (se d.o.) - Kismayu - Kismet - Kison - Kiss, August Karl Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
159
Kishangarh-Kiss
160
högtidsdag firas på Karoly Kisfaludys födelsedag,
6 febr. Antalet "inre", verkliga medlemmar är numera
bestämdt till 50. K. B. W
Kishangarh [kīʃəngā’ə], vasallstat i Indien,
Rajputana, på ömse sidor om Kajputanajärnvägen. 2,263
kvkm. 88,200 inv. (1901). Bomullsodling och
bomullsindustri. Hufvudstaden K. hade 12,663
inv. 1901.
KiSi-kongo [ki-], det inhemska namnet på
fioti-språket. Se Kongospråket.
Kisil [ki-], Kizil, Kysyl, turk., röd. Ordet
förekommer i många geografiska namn.
Kisil-Adalar [ki-], Kizil-Adalar, ögrupp. Se
Demonesoi.
Kisil-Agyn [ki-], K i z i l - A g y n. Se A l a i-b
er gen.
Kisilbaschi [ki-] 1. Kizilbaschi ("rödhuf-vud"),
öknamn i sunnitiska muhammedanska länder på schiiter,
särskildt perser.
Kisil Dizié [ki-]. Se Internationella
karantänskommissioner.
Kisil Irmak [ki-], Kizil Irmak l. Kysyl Irmak
("röda floden"), forntidens Halys, Mindre Asiens
största flod, upprinner i västra delen af armeniska
höglandet på Kösse Dag och Kara Bel i östra delen af
vilajetet Sivas, flyter först mot s. v., därefter
mot n. v. och n. samt följer slutligen nordöstlig
hufvudriktning, så att hela dess lopp beskrifver
en stor båge, och mynnar ut i Svarta hafvet 80
km. ö. om Sinob. Trots sin betydande längd, som
beräknas till omkr. 1,000 km., är den icke segelbar. –
I forntiden spelade Halys en viktig roll som gräns
mellan stater och folk. Bättre än Eufrat skilde den
länge västerlandet från österlandet och utgjorde
det helleniska folkets och den helleniska konstens
yttersta gräns i ö., vid hvilken de armeniska
språken och den assyriska konsten vidtogo.
(J. F. N.)
Kisil-kum [ki-], Kizil-kum l. Kysyl-kum ("röda
sanden"), sandöken i Turkestan mellan Sir-Darja,
Aralsjön och Amu-Darja. Från ö. till v. är
den omkr. 600 km., från n. till s. omkr. 350
km. Öknen är ett uttorkadt sjöbäcken med
rörliga dyner (barchaner). Jfr Kara-kum.
J. F. N.
Kisil-su [ki-], Kysyl-su ("röda floden"), floder. Se
Amu Darja och Kaschgar.
Kisiltser [kisi’1-], sibiriskt folk. Se K o j b a
l e r.
Kisil-usen [ki-] l. Kizil-usen ("röda floden"),
flod i nordvästra Persien, upprinner i Kurdistan, har
ett mycket krokigt lopp, genombryter, sedan den från
h. upptagit Schakrud, under namnet Sefidrud ("hvita
floden") Elburskedjan i en väldig klyfta samt faller
ut i Kaspiska hafvet i trakten af Rescht, därvid
bildande ett stort delta. J. F. N.
Kisjinev [kiʃinjå’ff], hufvudstad i ryska
guv. Bessarabien, vid Byk, en biflod till Dnjestr,
och järnvägen mellan Jassy och Odessa. 114,100
inv. (1908), tillhörande en mängd olika
nationaliteter, däribland ett stort antal judar,
som 1903–05 voro utsatta för pöbelns angrepp. Staden
består af två delar: gamla l. nedre staden och
nya l. öfre staden, jämte flera förstäder. Den är
säte för ärkebiskopen af K. och Chotin samt har ett
prästseminarium, flera gymnasier och andra skolor,
ett 20-tal grek.-katolska kyrkor, en rom.-katolsk
och en luthersk, en moské och 33 synagogor, museum
och botanisk trädgård. I industriellt hänseende äro
tobaksfabrikationen och
kvarnindustrien mest betydande. I förstäderna drifves
storartad trädgårdsodling. Handeln är mycket liflig,
i det K. är medelpunkten för hela Bessarabiens
handel med spannmål, vin, tobak, talg, ull och
hudar, som exporteras till Österrike och Odessa.
(J. F. N.)
Kisko [ki’s-], socken af Halikko härad
och domsaga, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Areal 231 kvkm.; befolkningen, finsk,
3,007 pers. (1908). K. utgör ett konsistoriellt
pastorat af 3:e kl., Åbo ärkestift, Bjerno prosteri.
A. G. F.
Kis-Kun-Félegyhåza [kij kun feledjhäsa; af ung. kis,
liten, och kun, kuman], stad. Se Félegy-h å za.
Kis-Kun-Halas [kij kun ha’laj; af ung. kis, liten,
och kun, kuman], stad. Se Halas.
Kis-Kunsåg [kij kun jäg; af ung. kis, liten, och
Kunsäg, Kumanien], Lilla Kumanien. Se K u m a-ner.
Kis-Kukullö [kij-; "Lilla Kökel"], komitat
i Siebenburgen, på ömse sidor om floden
Kis-Kiikiillö. 1,714 kvkm. 109,197 inv. (1900),
50 proc. vala-ker, 30 proc. ungrare, 18
proc. tyskar. Hufvudort ärDicsö-SzentMårton. 3,360
inv. (1900).
Kislar aga [ki-], detsamma som Kyslar aga. Se A g a.
Kislev [kis-], hebr., hos judarna 9:e
månaden i feståret, den 3:e i det borgerliga
året. Den har 30 dagar och motsvarar tiden
från midten af nov. till midten af dec.
L. L.*
Kisljär [ki-], stad. Se Kizljar.
Kislovodsk [kis-], badort i rysk-kaukasiska
prov. Terek, vid Beresovka. 4,078
inv. (1897). Märkligaste källan är Narsankällan,
alkalisk (14° C.), som ger 1,5 mill. liter vatten
i dygnet. J. F. N.
Kismårton [ki’{mär-], ungerska namnet på staden
Eiscnstadt (se d. o.).
Kismayu [kismājō’], stad i Brittiska Öst-Afrika,
hufvudort i prov. Jubaland, s. om Jubas mynning. 3,000
inv., mest somal. Ev. fosterlandsstiftelsen har där
en missionsstation.
J. F. N.
Kismet [ki-; turkiskt uttal af arab. kisme] betyder
eg. delning, sedan del, lott och särskildt hvarje
människas af Gud noga bestämda lifslott.
H. A.*
Kison (hebr. Ḳīšōn) hette i forntiden en bäck, som
i sitt lopp berörde Megiddo och Taanak (Dom. 5: 19
ff.) samt Karmel (1 Kon. 18: 40). Dessa antydningar
passa fullkomligt till den nuv. Nahr el-muḳaṭṭaʿ,
en bäck, som endast under vintern fylles med vatten
i hela sitt lopp, men sommartid har vatten blott i
sin nedersta del. Den får sitt vatten från trakten
af Gilboa berg och Nasaret och öfversvämmar under
vintern större delen af Jisreelsslätten, som den
genomflyter. I sitt nedersta lopp följer K. berget
Karmels nordöstra sida och mottager därifrån nya
tillflöden, hvarefter den så godt som försvinner
i sumptrakter, genom hvilka den når Medelhafvet
n. ö. om staden Haifa.
E. S-e.
Kiss [kiss], August Karl Eduard, tysk skulptör,
f. 1802, d. 1865, elev af Eauch i Berlin, väckte stort
uppseende med en kolossalgrupp af en ridande Amazon
i strid med en panter (1839, i brons på trappan till
Altes museum, 1843), utförde sedan ryttarstoder af
Fredrik II (1847, i Breslau), Fredrik Vilhelm III
(1851, i Königsberg) m. fl., statyer till fots af
sistnämnde konung (i Potsdam), af Win-terfeld och
Schwerin (i Berlin på Wilhelmsplatz)
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
