Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kingo, Thomas - King-of-arms. Se King-at-arms. - King's bench - King's book. Se Episkopalkyrkan, sp. 711. - King's boys, eng., "kungens gossar". Se Eton, sp. 999. - Kingscord - King's council - King's counsel, "kungens sakförare", förkortat K.C. Se Counsel. - King's county - Kingsford, William - King's german legion. Se Engelsk-tyska legionen. - King's inn. Se Inns of court. - King's island - Kingsley 1. Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
111
King-of-arms-Kingsley
112
digtning" (II, 1847), A. C. L. Heiberg,
"Th. K." (1852), och K. Petersen,
"Th. K. og hans samtid" (1887).
C. K*
King-of-arms [ki^ sv ä’må]. Se K i n g - a t -arms.
King’s bench [ki’ŋs be’nʃ], "konungens bänk", gammal
engelsk öfverdomstol, numera (sedan 1873) en afdelning
inom Supreme court of judicature (se därom Court). The
king’s bench (när en drottning regerar: The queen’s
bench) division består af lordöfverdomaren (the
lord chief justice of England) och 14 andra domare
(justices), den förre med 8,000 pd st., de senare
med hvar och en 5,000 pd st. i årlig lön. Den utöfvar
dels själfständig rättskipning, dels domsrätt i dit
från lägre domstolar vädjade mål af rätt växlande
art. (V. S-g.)
King’s book [ki’rs bu’k]. SeEpiskopalkyr-kan, sp. 711.
King’s boys [ki^s båTs], eng., "kungens gossar". Se
E t ön, sp. 999.
Kingscord [ki’ŋskåd] l. Corduroy (af fr. corde
du roi), en art randig bomullssammet. Ränderna
äro upphöjda, liksom skulle en snodd (fr. corde)
ligga inuti hvar och en af dem. Tyget är mycket
starkt och användes numera hufvudsakligen till
arbetarkläder, som äro utsatta för stark slitning.
G. A. W.
King’s council [ki’ŋs kau’nsil], "konungens råd",
benämndes understundom i England den gamla
rådsförsamlingen Privy council (se d. o.).
King’s counsel [ki’ŋs kau’nsl], "konungens sakförare",
förkortadt K. C. Se Counsel.
King’s county [ki’ŋs kaunti], "Konungens grefskap",
grefskap i det inre af irländska prov. Leinster. 1,999
kvkm. 60,187 inv. (1901), 30 inv. på 1 kvkm. En stor
del af grefskapet utgöres af berg och torfmossar
(de senare tillhörande den s. k. Bog of Allen,
som sträcker sig genom hela K.). God åkerjord
finnes endast vid flodstränderna. Jordbruk är dock,
jämte boskapsskötsel, hufvudnäring. Grand canal
går genom K. från ö. till v. och Shannon på västra
gränsen. Hufvudstad är Tullamore. – K. jämte det
sydligare Queen’s county hette förr Glenmallery,
men fick 1557 sitt nuv. namn efter Filip II af
Spanien, drottning Marias gemål, samtidigt med att
Queen’s county uppkallades till drottningens ära.
(J. F. N.)
Kingsford [ki^sfed], William, kanadensisk
historieskrifvare, f. 23 dec. 1819 i London, d. 28
sept. 1898, tog vid 17 års ålder värfning som husar,
kom 1837 med sitt regemente till Canada, erhöll 1840
afsked som sergeant och fick 1841 anställning som
landtmätare i Montreal. En tid utgaf K. en tidning i
Montreal, verkade som ingenjör vid järnvägsbyggnader
och kanalanläggningar, blef 1855 stadsingenjör
i Torpnto samt 1872 statens hamningenjör vid
de stora sjöarna och S:t Lawrence-floden, från
hvilket ämbete han vid ministerskiftet 1879 af
partipolitiska skäl aflägsnades. K. egnade sig
sedan åt omfattande forskningar för sitt för Canadas
historia grundläggande sakrika verk History of Canada
(10 bd, 1887-98; går till 1841). Flera kanadensiska
universitet gjorde honom till hedersdoktor. V. S-g.
King’s german legion [ki’ns dj^man llrdjon]. Se
Engelsk-tyska legionen.
King’s inn [ki^s i’n]. Se Inns of court.
King’s island [ki’ŋs ailənd], en till Tasmanien
hörande ö i västra inloppet till Bass-sundet. 1,123
kvkm. Med undantag af östsidan omgifves den af farliga
ref. På senare tider har en liflig utvandring dit från
Australien egt rum.
J. F. N.
Kingsley [ki’ŋṡli]. 1. Charles K., engelsk
romanförfattare och filantrop, f. 12 juni 1819, d. 23
jan. 1875 i Eversley, studerade vid universitetet
i Cambridge, blef 1844 kyrkoherde i Eversley i
grefsk. Hampshire, var därjämte 1860–69 professor
i nyare historien vid universitetet i Cambridge,
blef domherre 1869 i Chester och 1873 i Westminster
och tjänstgjorde äfven som hofkaplan hos drottningen
samt prinsen af Wales. 1874 höll han föreläsningar i
Amerika. K. slöt sig tidigt till den liberala kyrkan
("broad church"). Han hyste lidelsefull sympati för
tidens demokratiska och sociala rörelser, men ville
förädla dem genom handlingskraftig kristendom. För
att förbättra arbetsklassens lefnadsvillkor
deltog han i inrättandet af yrkesskolor, bildade
understödsföreningar, höll föreläsningskurser och
verkade oförtrutet i pressen. K. tillhörde den
flock unga ädelsinnade män, som, med predikanten
J. F. D. Maurice i spetsen, uppträdde som apostlar
för den "kristna socialismen". Efter chartismens
(se d. o.) nederlag, 1848, gjorde sig dessa till
målsmän för de arbetande klasserna. För sin ifver
fick K. vedernamnet "chartistpastorn". 11 juli 1851
höll han inför de till världsutställningen i London
samlade arbetarna sin märkliga predikan The message of
the church to working men. Under signaturen Parson
Lot lämnade han en mängd karakteristiska bidrag
till "The Christian socialist" och "Politics for
the people". För att sprida sina idéer äfven bland
de högre klasserna skref K. samtidigt skönlitterära
arbeten. Stort uppseende väckte hans första roman,
Alton Locke, tailor and poet: an autobiography
(1849, 2:a uppl. 1875), som med 1848 års händelser
till bakgrund ger en skakande skildring af striden
mellan arbetsgifvare och arbetstagare samt kastar
skarpt ljus öfver det moderna samhällets lyten och
förvillelser. Samma förbättringssyften fullföljde K. i
romanen Yeast, a problem (1849), så ock i skriften
Application of associative principles on agriculture
(1851), som ej saknar sin märklighet. 1852 utkom
Phaeton, or loose thoughts on loose thinkers. Den
kulturhistoriska romanen Hypatia, or new foes with
an old face (1853, 2:a uppl. 1856; "Hypatia, eller
nu som fordom", 1855, 3:e uppl. 1890), en af sin
tids mest lästa romaner, ger en lifsvarm, med finaste
konstnärlighet utförd bild af den bortdöende antikens
strid med kristendomen. Som ädel representant för den
förra står den hjältemodiga neoplatonska tänkerskan;
boken har icke varit utan inflytande på Rydbergs
"Siste athenaren". Lika stort värde har Westward
ho! (1855, 9:e uppl. 1873; "Vesterut! eller riddaren
Sir Amyas Leighs resor och äfventyr under drottning
Elisabeths regering", 1856), särskildt berömd för
sina med verklig intuition gjorda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
