Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 23-24 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kimberley, stad i kapkolonien, West Griqualand. - Kimberley, eal af - Kimbrer. Se Cimbrer. - Kimchi, David - Kimheden - Kimito. 1. Skärsocken af Halikko härad och Piikkis domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland. - Kimito. 2. Friherreskap - Kimmerier. Se Cimmerier. - Kimeriska Bosporos. Se Bosporos 2. - Kimolo - Kimon. 1. Atensk fältherre och statsman - Kimon. 2. Grekisk myntgravör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fått efter dåvarande engelske kolonialministern,
earlen af Kimberley (se Wodehouse). Redan
1876 hade 20,000 diamantgräfvare och en mängd
infödda arbetare samt 4,000 diamanthandlande
infunnit sig, men det växande djup, på hvilket man
måste söka diamanterna, och dessas prisfall i Europa
gjorde diamantsökandet föga lönande för enskilda
arbetare. Från 1875 pågick därför ett mödosamt
arbete att sammanslå de tusentals småaffärerna till
stora kapitalstarka bolag. Till slut återstodo nästan
endast två stora sammanslutningar, det af Cecil
Rhodes och A. Beit ledda De Beers company och
Kimberley central mining company, ledt af bröderna
Barnato och W. Joel. Efter en våldsam finansiell
tvekamp sammanslogos äfven dessa (1888) till De
Beers Consolidated mines, hvilket jättebolag sedan
dess behärskat hela diamantgrufindustrien i K.
Antalet arbetare minskades betydligt, och därigenom
nedbragtes utgifterna, men diamantpriset steg, då
produktionen kunde regleras efter marknadsläget.
De där funna diamanterna äro sällan fullkomligt
färglösa, oftast vingula, men stora och af en
vacker kristallform. Värdet af vid K. funna
diamanter torde ej kunna beräknas mycket lägre än
100 mill. pd st. Omkr. 3,5 km. s. v. om K. ligger
grufstaden Beaconsfield (se d. o. 2). Under
boerkriget var K. 15 okt. 1899-15 febr. 1900
inneslutet af boerna.
(J. F. N.)

Vaskningsmaskiner vid De Beers’ diamantgrufvor i Kimberley.

Kimberley, earl af, adelstitel inom
engelska släkten Wodehouse (se d. o.).

Kimbrer [ki’m-]. Se Cimbrer.

Kimchi [ki’m-], David, judisk lärd, af judarna
vanligen kallad Redak (en sammandragning af
"r[abbi] D[avid] K[imchi]"), f. 1160 i Narbonne, d.
efter 1235, var son af den judiske exegeten och
religionsfilosofen Josef K. Af hans många arbeten äro
de flesta af exegetiskt och några af religiös-polemiskt
innehåll. De viktigaste äro hans utförliga hebreiska
grammatik, Miklol ("fullständighet"; tr. 1532 i
Konstantinopel)", och den hebreiska ordboken Sefer
ha-schoraschim (Liber radicum; tr. andra gången
1490 i Neapel och senast 1838-47 i Berlin, i
bearbetning af Biesenthal och Lebrecht). Denna
ordbok var sedermera i århundraden mönstret för alla
arbeten inom den hebreiska lexikografien; det har
varit först vår tid förbehållet att öppna nya källor
och uppställa nya system för det hebreiska språkets
behandling. - Äfven K:s broder, Moses K., skref
en hebreisk grammatik, Mahalach schebile ha-daat
(Ledaren på kunskapens stigar; 1508 i Pesaro; flera
uppl., bl. a. af Seb. Münster, med latinsk öfv.,
1531).
L. L.*

Kimheden, kronopark i Malå socken, Norsjö revir
och Västerbottens län, genom K. M:ts befallningshafvandes
afvittringsutslag 10 dec. 1887 afsatt till
kronopark af öfverloppsmark. Benämningen
fastställdes af Kammarkollegium 13 okt. 1891. Areal
3,121 har med årlig af verkning af 1,840 träd.
M-g.

Kimito [ki-; fi. Ke’miö]. 1. Skärsocken af
Halikko härad och Piikkis domsaga, Åbo och
Björneborgs län, Finland. Landareal, jämte Dragsfjärd
och Västanfjärds kapell 1,532 kvkm. Befolkningen,
öfvervägande svensk, 12,778 pers., hvaraf i K. ensamt
6,414 pers. (1908). I K. brytes kalk. K. utgör
med förenämnda kapell ett imperiellt pastorat af
1:a kl., Åbo ärkestift, Bjärno prosteri. - Inom
socknen ligger Dalsbruk (se d. o.). Bekant
från kriget 1809 är Sandö ström i K.

2. Friherreskap, som 5 febr. 1614 donerades åt
rikskansleren A. Oxenstierna och då omfattade 119¾
mtl inom K. socken, men sedermera ökades 1 febr.
1619 med Nynäs gård (Nousis socken) och dess
underlydande hemman samt 27 nov. 1627 med 11 bol i
Kimito socken. Friherreskapet omfattade därefter
något mer än 300 mtl.
1. A. G. F. 2. G. F.*

Kimmerier [kim-]. Se Cimmerier. -
Kimmeriska Bosporos. Se Bosporos 2.

Kimolo [ki-], fordom Ki’molos l. Cimolus, af
västeuropéerna kalladt Argentiera, en af
Cykladerna i grekiska arkipelagen, n. ö. om Milo, har en
areal af 42 kvkm. och är mestadels kalt, utan källor
samt föga odladt. Bekant är den s. k. kimoliska
jorden, ett slags lera, hvilken ännu liksom i
forntiden begagnas vid tvätt, valkning och
badning.
(J. F. N.)

Kimon [ki-], grek. Kimon, lat. Cimon. 1. Atensk
fältherre och statsman, son af Miltiades och den
traciska furstedottern Hegesipyle. Den "atimi"
(förlust af medborgerliga rättigheter), hvilken hade drabbat
Miltiades som insolvent statsgäldenär, öfvergick
efter dennes död på sonen och vidlådde honom, till
dess skulden betaldes af hans svåger, den rike Kallias.
Efter segern vid Mykale (479) fick han jämte
Aristides befälet öfver den flotta, som afsändes till de
asiatiska farvattnen för att fortsätta kriget mot
perserna. Efter ett hårdnackadt motstånd eröfrade
han (476) den traciska fästningen Eion och kort
därefter ön Skyros, hvarifrån han till Aten
hemförde Theseus’ ben. De följande åren gåfvo K.
tillfälle till nya bragder, bl. a. till eröfrandet af det
traciska Chersonesos samt befriandet af flera
grekiska städer på Mindre Asiens kuster. Slutligen
besegrade han i en afgörande drabbning (troligen
470, enl. andra 465) vid mynningen af floden
Eurymedon i Pamfylien den persiska öfvermakten både
till lands och sjöss. I sammanhang med denna
seger har man brukat ställa en af senare
skriftställare omtalad, för perserna skymflig fred (den
s. k. "Kimoniska freden"), hvars historiska
verklighet dock af nyare forskare på goda grunder
betviflas. - Efter Themistokles’ landsförvisning (471)
var K. den inflytelserikaste mannen i Aten. Efter
att genom eröfringen af det traciska Chersonesos ha
kommit i besittning af sina där belägna arfgods

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>