Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 185-186 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedemora - Heden. Se Hild 4. - Hedenbergit - Hedenblad, Ivar Eggert - Hedenborg, Johan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kr., och betalades till stadens samtliga
utgifter i utskylder såväl för fast egendom
som för inkomst af kapital och arbete 5
kr. på bevillningskronan. — H. bildar med
landsförsamlingen och Noras bruksförsamling
ett regalt pastorat i Västerås stift, Hedemora
kontrakt. För val af ledamot i Andra kammaren
är H. förenadt med länets öfriga städer till
en valkrets. Stadens vapen är en gran. —
Platsen, där H. nu ligger, synes i äldre
tider under namn af Henemora ha för
sin belägenhet vid allmänna farleden från
mellersta Sverige till Kopparberget och andra
orter varit rätt lifligt besökt samt omtalas
redan 1414 som en köpstad. 1446 erhöll den
några marknadsprivilegier och 1459 stadsrätt
med egen jurisdiktion, hvilket stadsprivilegium
sedan flera gånger tillökts och bekräftats,
senast 15 nov. 1720. Stadens Pålsmässomarknad
(i jan.) var länge en af de viktigare i riket,
men aflystes 1902.
K. S. (G. W—t.)

Fig. 4. Hedemora i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket. (Kyrkan och rådhuset framträda mest.)

Heden fnod. Heðinn). Se Hild 4.

Hedenbergit Berzelius, miner., en svart
pyroxen-varietet (se Pyroxen).

Hedenblad, Ivar Eggert, dirigent och tonsättare,
f. 27 juli 1851 i Torsång, Dalarna, uppfostrad
i Stockholm, blef student i Uppsala 1871, filos.
kandidat 1878, studentkårens sånganförare 1875,
t. f. director musices vid universitetet 1880
och ord. 1881, dirigent för "Orfei drängar"
och Uppsalas filharmoniska sällskap s. å.,
domkyrkoorganist i Uppsala 1902. Han studerade
1880—83 i Leipzig komposition för Reinecke
och Jadassohn. Med studentkörer har han gjort
vidsträckta och framgångsrika sångarfärder,
bl. a. till Paris vid världsutställningarna 1878
och 1900 samt med "Orfei drängar" i hela Sverige
och till dess grannländer, till Tyskland, Ungern
o. s. v. H. blef 1888 led. af Mus. akad. Han
var 1895—96 t. f. lärare i musikhistoria vid
konservatoriet i Stockholm, 1895—97 dirigent
för Filharmoniska sällskapet i Stockholm och
1897 där organisatör af den andra nordiska
musikfesten (väsentligen) samt af den första
allmänna svenska sångarfesten. Dirigentskapet
för studentkårens allmänna sångförening
nedlade han 1902, men återtog det 1907. Han har
komponerat större körverk (Necken, På knä,
Jubelfestkantat till trehundraårsminnet af Uppsala
möte, Kantat vid O. D:s 50-årsjubileum),
orkestersaker, manskvartetter,
solosånger m. m. och utgifvit den normerande
kvartettsamlingen Studentsången (3 bd, 1893—97).
A. L. (E. F—t.)


Hedenborg, Johan, läkare och resande, f. 21
okt. 1787 i Heda socken, Östergötlands län,
d. 21 aug. 1865 i Florens, blef student i
Uppsala 1811, underläkare vid garnisonssjukhuset
1817 och med. doktor 1822. 1825 begaf han sig
till Konstantinopel, som läkare vid svenska
legationen, och delade där sin tid mellan
medicinsk praktik och studium af naturalhistoria,
antikviteter och orientaliska språk. Redan 1827
öfversände han till Vet. akad. en samling
naturalier. 1830—32 besökte han Egypten, Cypern,
Mindre Asien, Syrien och Palestina, öfverallt
samlande naturalster. Hans mycket rikhaltiga
samlingar af allehanda naturalier, orientaliska
manuskript och böcker, romerska, grekiska
och egyptiska antikviteter m. m. inlöstes
1833 af svenska staten för 9,000 rdr. Efter
några månaders hemmavaro begaf sig H. åter
till Orienten och anlände i febr. 1833 till
Alexandria. Därifrån gjorde han nya utflykter
i vetenskapligt syfte till stränderna af
Röda hafvet, Petreiska Arabien och Sinai
samt hemsände 1834 1,400 olika djurarter,
hvilka inlöstes för 4,500 rdr. S. å. begaf sig
H. till det inre Afrika, till Nubien, Dongola,
Kordofan, Sennar och Sudan samt genomreste öknen
Bajuda och framkom till Gerribergen vid Nilen
samt, efter tre månaders resa, till Kartum,
vid Blå och Hvita Nilens förening. Efter
åtskilliga hinder kom han slutligen till
Fungibergen, hvilka satte en gräns för hans
resa. Utmattad af sjukdom och mödor, återkom
han till Egypten i början af 1836, förande med
sig rika naturhistoriska samlingar. För dessa
bjöds honom i Rom 44,000 frcs, men han föredrog
att sända dem till riksmuseet i Stockholm. Sina
samlingar af etnografiska föremål bestämde han
för Uppsala universitet. Kort därefter (1837)
utnämndes H. till sekreterare vid svenska och
norska generalkonsulatet i Alexandria och bosatte
sig några år senare på Rhodos, där han egnade all
sin tid åt studier öfver grekiska antikviteter
och Johannitriddarna. Dessutom samlade han
materialier till en historia öfver Rhodos,
utarbetade en afhandling öfver öns tertiära
bildningar, samlade växter och insekter för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>