Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 831-832 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cramer, Johan Baptist, tysk pianist - Cramér, Johan Niklas, skolman - Cramlington - Cranach, Lucas, d. ä. tysk målare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydande plats han intog i "Selskabet till de skönne
og nyttige videnskabers forfremmelse" och genom
den af honom utgifna veckoskriften "Der nordische
aufseher" (1758-61) utöfvade han ett stort inflytande
på litteraturen, smaken och sederna i Danmark. Han
grundlade tillika det första folkskolelärarseminariet
för Schleswig och Holstein samt utgaf en ny katekes
och en ny psalmbok. Nämnas må äfven, att C. var den
förste, som där införde potatisodlingen.

Cramer, Johann Baptist, tysk pianist, f. 1771, kom vid
unga år till London, hvarest han snart fick ofantligt
stort anseende som lärare och virtuos, gjorde sedan
flera konstresor till kontinenten, vistades 1832-45
i Paris och dog 1858. Som virtuos beundrades han
för sitt rena, smakfulla och, särskildt i bunden
skrifart, uttrycksfulla föredrag, hvaremot han i
briljant teknik öfverträffades af Hummel, Moscheles
m. fl. Som pianolärare var han den mest ansedde i
början af förra århundradet. Hans etyder, som ännu
äro allmänt i bruk, utmärka sig genom en sällsynt
förening af musikaliskt och instruktivt värde.
A. L.


Cramér, Johan Niklas, skolman, författare, f. 18
febr. 1812 i Visby, inom en gammal släkt, hvars fleste
medlemmar varit bosatta på Gottland. Han blef student
i Uppsala 1830, filos. kand. 1835 och filos. magister
1836, fick s. å. anställning som apologist och 1840
som kollega vid läroverket i sin fädernestad samt
utnämndes 1842 till rektor vid stadens förenade
högre lärdoms- och apologistskolor och blef
s. å. prästvigd. Emedan ingen konrektor fanns, måste
han ända till 1847.ensam bestrida hela undervisningen
i skolans öfversta klass. Sedan 1656 års skolstadga
utfärdats, anhöll C. förgäfves att bli ställd på
indragningsstat och bosatte sig i Klintehamn;
men 1858 fick han på begäran afsked, med en del
af rektorslönen som pension. Förut s. å. hade C.,
hvilken aldrig innehaft någon prästerlig befattning,
på ansökan blifvit entledigad äfven från prästämbetet,
rörande hvilket han afgifvit helt oförbehållsamma
förklaringar. Från 1806 var han bosatt i Stockholm och
dog där 29 dec. 1893. - Enligt ojäfviga vittnesbörd
utmärkte sig C. såsom en ovanligt skicklig lärare
och såsom en nitisk och kraftfull styresman. Under
medverkan af flera framstående lärare lyckades han att
under sin tjänstetid i ej ringa mån höja det läroverk,
hvars styrelse var honom anförtrodd. Såsom för sitt
stift vald ledamot deltog han i 1843 års skolrevision
och framlade där reservationsvis en själfständig
öfvergångsplan till elementarläroverkens
organisation. Både i Visby och särskildt i Klintehamn
utvecklade C. en nitisk verksamhet som kommunalman.

Under sin första lärartid utgaf C. tvenne läroböcker:
Svensk etymologi och syntax jemte resolutionsöfningar
(1839; 2:a uppl. 1843) och Svensk rättstafningslära
(1840; 3:e uppl. 1859), båda afsedda för den
förberedande klass, som nybildades
samtidigt med C:s inträde vid Visby läroverk. Bland
hans öfriga skrifter må nämnas: Trenne vilkor
för skolans förkofran (1845), Om dödsstraff och
fångvård (1847), Afskedet från skolan eller 91
theser i läroverksfrågan (1858) - teser, i hvilka
äfven kvinnans rätt till undervisning och bildning
försvarades -, vidare Afskedet från kyrkan eller
en fritänkares strödda anteckningar och betraktelser
under läsning af bibeln (1859), Svar på en recension
[af J. J. Borelius] af Afskedet från kyrkan (1861),
En trosbekännelse (1862), Framåt eller tillbaka! En
betraktelse öfver religionsförordningarne af den
23 oktober 1860 (1862), Samvetsfrågor behandlade
i bref, h. I-VII (1864-69), Om dödsstraffet
(1868). En gotländsk postfärd och en natt på hafvet
(1872), Lektor Waldenströms uppträdande (1878) och
Mitt sista ord i läroverksfrågan (1887). Dessutom
utöfvade C., till eget försvar samt i religiösa och
pedagogiska ämnen äfvensom i politiska frågor, ett
omfattande och mångsidigt skriftställeri i åtskilliga
tidningar. I fråga om läroverken ifrade han städse
för skolans fullständiga frigörelse från kyrkan,
för uteslutande från elementarläroverken af all
konfessionell religionsundervisning samt för de döda
språkens uppskjutande, till universitetet, på det att
förstnämnda läroverk må kunna få till uppgift att
meddela en tidsenlig och i verklig mening allmänt
medborgerlig bildning. Hans religiösa åsikter voro
ytterst radikala. Som förnuftstroende förnekade han
all särskild uppenbarelse samt ställde sig utom bibeln
och hvarje kyrkligen konstituerad religion.

Cramlington [krä’rnlin,t}n], stad i engelska
grefsk. Northumberland, invid Newcastle. 6,437
inv. (1901). Stenkolsgrufvor.

Crampel [kräpä’1]. Paul. fransk Afrikaresande, f. 1864
i Nancy, kom 1887 som S. de Brazzas sekreterare
till Afrika och utmärkte sig följande år genom ett
djärft tåg från Ogowe till Corisco-bay. 1890 fick
han i uppdrag af "comité de 1’Afrique français" att
från Ubangi framtränga till Tsadsjön: en del af
expeditionen skulle därifrån färdas på Binue till
västkusten, medan återstoden, om underhandlingar
med tuaregerna ledde till ett tillfredsställande
resultat, skulle färdas tvärs genom Sahara till
Algeriet. Ändamålet synes hafva varit att förverkliga
planen på ett kolonialt Frankrike från Medelhafvet
till Kongo och genom afslutande af fördrag med
Bornu och Bagirmi, hvilka länder dittills icke nåtts
af någon fransman, öppna förbindelsen med dessa
aflägsna områden. I slutet af febr. 1891 kom han med
förtruppen till El-Kuti, där han under en utflykt
öfverfölls af muhammedanska negrer och nedsköts,
hvarigenom expeditionen bragtes om intet, men en
stor del af dess syften har sedermera förverkligats.
(G. Stg.)

Cranach, Lucas, d. ä., tysk målare, kopparstickare
och tecknare för träsnitt, f. 1472 i Kronach i Öfre
Franken. Sitt tillnamn har han efter födelseorten,
hans familjenamn är icke med säkerhet kändt. Fadern
ledde hans första steg på konstnärsbanan. Redan 1504
var han en så ansedd artist, att han af kurfursten
Fredrik den vise såsom hofmålare kallades till
Wittenberg, begåfvades med adelsbref, ett boktryckeri
och ett apotek samt 1509 användes i en beskickning
till Nederländerna. I Wittenberg lefde han sedermera
i lyckliga familjeförhållanden, åtnjutande sina med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>