Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broadstairs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt stånd ovanlig fond af bildning och stort
anseende bland sina yrkeskamrater. 1872 blef
han sekreterare i arbetarrepresentationsförbundet
(Labour representation league) och 1875 sekreterare
i de engelska fackföreningarnas parlamentariska
kommitté (Parliamentary committee of the trades union
congress), hvarigenom han intog en ledarställning
i den engelska arbetarvärlden. Åren 1880-92
satt han i underhuset, där han tog viktig del
i förhandlingarna om arbetarnas försäkring mot
olycksfall i grufvor och fabriker och insattes i
flera kungliga kommittéer, bl. a. 1881 i kommittén
för arbetsinrättningar och skolor för vanartig ungdom
och 1884 i kommittén för ordnande af de arbetande
klassernas bostadsförhållanden. Febr.-juli 1886
var han understatssekreterare i inrikesministeriet
i Gladstones tredje ministär, den förste engelske
arbetare, som nått en liknande ställning. B., som
till sina religiösa åsikter är en from wesleyan
och inom politiken företrädt en utprägladt liberal
åskådning, blef mer än en gång angripen af de
radikala elementen i det engelska arbetarpartiet,
och han afgick på fackföreningarnas kongress 1890
från sin plats som dess aflönade sekreterare. Vid
de allmänna valen 1892 föll han igenom i sin förra
valkrets, Nottingham, men invaldes i stället vid
ett fyllnadsval i Leicester 1894 som denna stads
representant i underhuset och har sedan dess suttit
som sådan. Han har framför allt deltagit i debatterna
om arbetarfrågor och bl. a. varit en ifrig förkämpe
för ålderdomsförsäkringstanken.
Broadstairs [brå’dstäəs], badort i engelska
grefskapet Kent, mellan Margate och Ramsgate. 6,460
inv. (1901). Dickens vistades med förkärlek där.
Broad-way [brådωei’], den förnämsta gatan i New York,
3 km. lång.
Broadwell-ring [brå’dωel ri’ŋ], krigsv., en af Broadwell
i Karlsruhe uppfunnen ring af stål eller koppar,
som användes vid artilleriets bakladdningspjäser
för tätning af mekanismen, i ändamål att krutgasen
ej må uttränga mellan denna och pjäsens gods. Den
yttre tätytan, som anligger mot godset, är sfärisk
eller stympadt konisk, den bakre, som anligger
mot mekanismen, alltid plan, ibland försedd med 3
koncentriska rännor. Tätringen användes i de flesta
länders artillerier, äfven i Sveriges, men börjar nu
alltmer utträngas af den af de Bange konstruerade.
H-r. (E. N.)
Broadwood and Sons [brå’dωud ən sans], en i
London 1732 af en schweizare Tschudi grundad
pianofabriksfirma, som efter honom öfvertogs af
hans svärson John Broadwood. Den s. k. "engelska
mekaniken" härstammar från en holländare Americus
Backers, som vid sin död, 1781, anbefallde
uppfinningen hos B., hvilken först skaffade den
praktisk betydelse. Firman är på sitt område den
största engelska och innehafves ännu af släkten B.
A. L.
Broady [brå’di], Knut Oskar, militär,
baptist-predikant, f. i Uppsala 28 maj 1832,
emigrerade, efter någon tids tjänst som underofficer
vid flottan, 1854 till Nord-Amerikas förenta stater,
där han 1855 slöt sig till baptistsamfundet, studerade
vid Madison university (nu Colgate) i staten New York
och graduerades 1861. Såsom kapten samt öfverste och
brigadchef (1864) i general Grants armé deltog han
uti inbördeskriget, hvarunder han
bevistade 32 fäktningar, bl. a. slaget vid Gettysburg,
och sårades två gånger. Efter att två år hafva
såsom pastor förestått en baptistförsamling
återvände B. 1866 till Sverige på kallelse af
det stora baptistmissionssällskapet i Boston
och trädde i spetsen för det s. å. i Stockholm
öppnade Betelseminariet (se d. o.), åt hvilket
han alltsedan dess egnat sina krafter. Han har
sedan dess stiftelse (1881) varit ordförande i
"Föreningen Betelseminariet" samt i Stockholms
missionsförening (sedan 1866) och Svenska
baptistmissionens förvaltningskommitté. Under 20
år uppträdde han söndagligen såsom en gärna hörd
predikant i hufvudstaden och deltog 1876-86 lifligt
i den nykterhetsrörelse, som utgick från "Hoppets
här". Äfven på resor i Sveriges olika delar har han
gjort sig känd som en framstående talare. 1880 var
han en af de svenske delegerade vid söndagsskolans
hundraårsjubileum i England. 1877 kreerades han till
teol. doktor vid Madison-universitetet. Se vidare
V. Skarstedt, "Nykterhetsrörelsens banerförare"
(1905). C-th.
Broager, kyrkby på slesvigska halfön Broagerland,
på södra sidan af Sundeved, mellan vikarna Nybölnor
och Vemmingbund. Kyrkan byggdes omkr. 1200 i
romansk stil med ett egendomligt bredt torn, som
slutar i två smala spetsar, hvilka kunna ses långt
ifrån. – Broagerlandet, där många tegelbruk finnas,
spelade en betydande roll under dansk-tyska kriget
1864. Under hela belägringen af Dybböl riktade
nämligen preussarna därifrån en ödeläggande eld.
E. Ebg.
Brobalk, hvarje i en broöfverbyggnad ingående
balk. Brobalkar benämnas hufvudbalkar, då de från
stöd till stöd uppbära bron, och tvärbalkar, då de
äro vinkelräta mot och hvilande på hufvudbalkarna samt
antingen omedelbart eller genom sekundära långbalkar
uppbära brobanan eller järnvägsspår. Se Bro.
Fr. E.
Brobana innefattar såväl brobeläggningen som
de smärre konstruktioner, hvilka mellan en bros
tvär- och långbalkar erfordras för beläggningens
uppbärande. Brobanan uppdelas vanligen i
kör- och gångbanor, hvilka byggas olika.
Fr. E.
Brobdingnag (Brobdingnac), i J. Swifts fantastiska
satir "Gullivers resor" namn på jättarnas land. Jfr
Lilliput.
Brobelastning, sammanfattningen af de krafter,
som åverka en brobyggnad och hvilkas inflytande
på brons samtliga delar måste beräknas vid brons
byggande. Dylika belastningar äro brons egen vikt
samt trafiklast och vindtryck. Trafiklasten är vid
järnvägsbroar lokomotivs och vagnars tyngd, den å dem
verkande vinden och centrifugalkraften, om spåret
å bron ligger i kurva, samt bromsningskraften,
om tåget å bron skulle behöfva hejdas, hvarjämte
vid broberäkningar hänsyn äfven tages till de
skakningar och vibrationer, som uppstå, då ett tåg
med stor hastighet passerar en bro. Trafiklasten å
gatu- och vägbroar utgöres af människor och tyngsta
förekommande fordon, hvarför dylika broar beräknas för
folkträngsel, hvilken vanligen antages till 400 à 600
kg. per kvm. af brobanans yta, samt för den tyngsta
lokomobil eller ångvält, som kan förutses komma att
passera bron. Fr. E.
Brobeläggning. Broars kör- och gångbanor kunna
beläggas med hvarje material, som användes för vägars
och gators beläggning, således med grus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
