Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beaufort. 6. Margareta B., gift med Henrik VI:s halfbror Edmund Tudor. - Beaufort, fransk hertiglig släkt - Beaufort-en-Vallée, stad i franska Maine-et-Loire - Beaufortia R. Br. - Beauforts vindskala - Beauforts väderledsbeteckning - Beaufort-west division i Kapkolonien - Beaugency, stad i franska Loiret - Beauharnais, fransk släkt från Orléanais - Beauharnais. 1. Fanny de B.,utgaf flere dikter och romaner. - Beauharnais. 2. Claudede B., officer och pär - Beauharnais. 3. Stéphanie de B., adopterad af Napoleon I och prinsessa af Frankrike. - Beauharnais. 4. François B., markis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid hans frånfälle 1456 som värnlös änka med en
späd son, hvilken hon undan partistriderna lyckades
sätta i säkerhet i Bretagne. Under Yorkpartiets
öfvervälde hölls hon länge i förvar i Pembroke, gifte sedan
om sig med Henry Stanley (sedan earl af Derby),
hvars affall från Rikard III vid Bosworth 1485
afgjorde striden om kronan till förmån för Margaretas
son Henrik (VII). Redan före sin makes död aflade
hon klosterlöfte; hennes namn är minnesvärdt genom
det beskydd hon egnade boktryckaren Caxton och de
rikliga donationer, hvarmed hon begåfvade
universiteten i Cambridge och Oxford. Jfr Cooper, "Memoir
of Margaret, comtess of Richmond and Derby"
(1874).
V. S–g.
Beaufort [båfår], fransk hertiglig släkt,
härstammade från Henrik IV:s älskarinna Gabrielle
d’Estrées och hade sitt namn efter en liten stad i
Champagne. Till denna släkt, som utdog 1727,
hörde hertigarna af Vendôme.
Beaufort-en-Vallée [båfår-ã-vale’], stad i franska
depart. Maine-et-Loire (Anjou), v. om Angers. 2,230
inv. (1901). Där finnes en märkvärdig slottsruin.
Tillverkning af hamptyger (Beauforts). B. var
fordom hufvudort i ett grefskap med samma namn.
Beaufortia R. Br., bot. Se Myrtaceæ.
Beauforts vindskala, meteor., en beteckning, som
anger vindens hastighet eller styrka efter
uppskattning. Denna skala, som 1806 uppställdes af den
engelske amiralen F. Beaufort [bjo’f*t], har 12
grader, hvilka om skeppsbord bestämmas dels af
farten, dels af den segelföring, som vindens styrka
medgifver ett godt sjödugligt, råtackladt
örlogsfartyg, då det seglar bidevind. Enligt beslut, fattadt
vid den maritima meteorologiska konferensen i London
1874, har ett tillägg till den af Beaufort angifna
segelföringen gjorts för den nu brukliga tacklingen
med dubbla märssegel. Siffrornas betydelse ses af
tabellen sp. 1118, där äfven vindens hastighet är
angifven, dels i meter i sekunden, dels i kilometer
i timmen, dels i engelska mil i timmen (1 engelsk
statute mile = 1,609,315 meter). [**numera 1609,344]
Denna skala användes vanligen vid uppskattning
af vindstyrkan å fyr- och lotsstationer. Klart är att
iakttagarens personliga omdöme i hög grad inverkar,
så att uppskattningen ofta blir ganska osäker, i
synnerhet när ingen sådan ledning finns för omdömet,
som ett fartygs segelföring.
N. E–m.
Beauforts väderleksbeteckning användes ännu
trots åtskilliga brister allmänt af brittiska
meteorologer till lands och sjöss samt stundom äfven af andra
nationers sjömän. Den lyder: b blå himmel, c spridda
moln, d duggregn, f dimma, g mörkt, dystert, h hagel,
l blixt, m disigt, o mulet, p öfvergående skurar,
q byigt, r regn, s snö, t åska, u fult (hotande),
v genomskinlig luft, w vått. Beteckningen har sitt
namn efter F. Beaufort (se föreg. art.).
N. E–m.
Beaufort west [båu’f*t *e’st], division i
Kapkolonien. 16,508 kvkm. Omkr. 10,000 inv., däraf ung.
4,000 hvita. Den liknämnda hufvudstaden, 893 m.
ö. h., vid järnvägen till Kimberley, med omkr. 3,000
inv., däraf ung. 1,300 hvita, har bibliotek och stor
vattenreservoar.
Beaugency [bå*ãsi’], stad i franska depart. Loiret,
på högra stranden af Loire, nedanför Orléans. 3,277
inv. (1901). Liflig handel. Kyrkomöten höllos där
1104 och 1151. B. har jämte byn Cravant gifvit
namn åt de häftiga strider, som 7–10 dec. 1870
vid och mellan dessa orter utkämpades mellan de i
återtåg stadda 16:e och 17:e franska armékårerna
under general Chanzy och storhertigens af
Mecklenburg trupper, slutligen understödda af 10:e tyska
armékåren.
C. O. N.
| Beauforts skala | Vindhastighet | Örlogsfartyg 1800–1850. Dikt bidevind. Full segelföring | ||
| Meter i sekunden | Kilometer i timmen | Eng. mil i timmmen | ||
| 0 | 0–1 | 0–4 | 0–2 | Stiltje, ingen fart. |
| 1 | 1–2 | 4–7 | 2–4 | Fartyget styr. |
| 2 | 2–4 | 7–14 | 4–9 | 1–2 knops fart i smult vatten. |
| 3 | 4–6 | 14–22 | 9–13 | 2–4 » » » » » |
| 4 | 6–8 | 22–29 | 13–18 | 4–6 » » » » » |
| 5 | 8–10 | 29–36 | 18–22 | Öfverbramsegel. |
| 6 | 10-12 | 36–43 | 22–27 | Bramsegel öfver enkelrefvade märssegel. |
| 7 | 12–14 | 43–50 | 27–31 | Dubbelrefvade märssegel. |
| 8 | 14–17 | 50–61 | 31–38 | Trerefvade märssegel. |
| 9 | 17–20 | 61–72 | 38–45 | Bottenrefvade märssegel. |
| 10 | 20–24 | 72–86 | 45–54 | Bottenrefvadt storsegel. |
| 11 | 24–30 | 86–108 | 54–67 | Stormstagsegel. |
| 12 | öfver 30 | öfver 108 | öfver 67 | Full orkan, intet segel kan föras. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
