Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brugmansia arborea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgående skrifter (recensioner medräknade) böra utom
de redan nämnda framhållas Ein problem der homerischen
textkritik und der vergleichenden sprachwissenschaft
(1876), Morphologische untersuchungen auf dem
gebiete der indogermanischen sprachen (5 bd, 1878–90;
tills. med H. Osthoff), innehållande afhandlingar
af dessa båda forskare); Nasalis sonans in der
indogermanischen grundsprache och Zur stammabstufung
der stammabstufenden deklination (båda i Curtius’
Studien», bd IX); Litauische volkslieder und märchen
aus dem preussischen und dem russischen Litauen
(1882, tills. med Leskien); Zum heutigen stand
der sprachwissenschaft (1885); Zur frage nach den
verwandtschaftsverhältnissen der indogermanischen
sprachen (i Techmer’s »Internationale zeitschrift
für allgemeine sprachwissenschaft», bd I"); Griechische
grammatik (i Iw. Müllers »Handbuch der klassischen
altertumswissenschaft», bd II2); Grundriss der
vergleichenden grammatik der indogermanischen sprachen
(I och II med »Indices» 5 bd, hvartill sluter sig III,
syntax af B. Delbrück, 1886–93), Die ausdrücke für
den begriff der totalität in den indogermanischen
sprachen (1894; i »Renuntiationsprogramm der
philosophischen facultät der universitet Leipzig für
1893–94»). B. utger sedan 1890 (tills. m. Streitberg)
»Indogermanische forschungen» (bd I–V helt utkomna,
VI under utgifning). Dessutom har B. offentliggjort
en mängd delvis mycket vigtiga afhandlingar
och uppsatser i Curtius’, Bezzenbergers, Kuhns,
Fleckeisens, Techmers tidskrifter och i lärda
sällskaps handlingar. B. är utan gensägelse den
mest betydande språkvetenskapsman inom samtiden
ej blott genom det inflytande han utöfvat på den
indo-europeiska språkvetenskapens utveckling utan
också genom sin enastående förmåga af skriftlig
och muntlig framställning. Genom sina tidigare
ofvannämnda afhandlingar i Curtius’ »Studien»
om »Nasalis sonans» och »Zur stammabstufenden
deklination» bragte B. till genombrott den
nyare vokalläran, och i sitt epokgörande arbete
»Grundriss der vergleichenden grammatik» har han
med den honom egendomliga klarheten och skärpan
samlat, systematiserat och utvidgat de rasultat den
indo-europeiska språkvetenskapen hittills uppnått.
K. F. J.
Brugmansia arborea, bot. Se Datura.
*Brugsch, H. K., var generalkommissarie vid
egyptiska utställningen i Wien 1873 och vid
industriutställningen i Filadelfia 1876. Han lemnade
1879 direktorsplatsen vid »École d’égyptologie»
och bosatte sig i Berlin, vid hvars universitet han
höll föreläsningar. B., som 1881 af kediven erhållit
titeln pasja, var 1882 prins Fredrik Karl följaktig på
en resa till Egypten och Syrien (skildrad 1884) och
anställdes 1884 såsom legationsråd vid en kejserlig
ambassad till Persien, med anledning hvaraf han utgaf
bl. a. Im lande der sonne. Wanderungen in Persien
(1886). Såsom ledamot af orientalistkongressen
i Stockholm 1889 rönte den berömde forskaren
mycken uppmärksamhet. 1891 och 1892 företog han
för preussiska regeringens räkning vetenskapliga
resor till Egypten. B. afled i Charlottenburg, vid
Berlin, d. 10 Sept. 1894. — Af hans utgifna verk må
ytterligare nämnas Recueil de monuments
égyptiens (6 dlr, 1862–85; de 2 första delarna utg. af
B. och Dümichen, de 4 öfriga jämte Suppl. af
Dümichen), Hieroglyphisch-demotisches wörterbuch
(7 bd, 1867–82), Dictionnaire géographique
de l’ancienne Égypte (1877–80) och Thesaurus
inscriptionum aegyptiacarum (6 bd, 1883–91). 1863
uppsatte han »Zeitschrift für ägyptische sprache
und alterthumskunde», som R. Lepsius till sin död
(1884) under medverkan af B. redigerade, men hvars
utgifning B. derefter ledde t. o. m. 1889 (i förening
med Stern). B. är såväl på grund af djupet och
omfattningen af sina studier, som genom sin friska
originalitet den ypperste forskare egyptologien sedan
Champollions dagar hittills haft att uppvisa. Han
har mer än en gång skjutit öfver målet, men äfven vid
de jämförelsevis få tillfällen, då detta inträffar,
bibehålla hans arbeten de egenskaper af skarpsinne och
rikedom på nytt genomarbetadt material, som eljest
utmärka desamma. Det finnes knappast något område
af egyptologien, der icke B. framgångsrikt verkat;
på många är han i viss mån en nydanare, t. ex. på den
egyptiska geografiens, på demotiskans, på ptolemeer-
och romartidens invecklade skriftsystems områden
(i sistnämnda afseende sekunderas B. kraftigt af
Dümichen). Genom sin stora hieroglyfisk-demotiska
ordbok, det enda sammanfattande vetenskapliga
ordboksverk egyptologien eger, har B. liksom blifvit
den vägvisare, till hvilken samtliga egyptologer —
med mycket sällsynta undantag — haft att lystra för
fullföljandet af sin vetenskapliga uppgift. Ensamt
detta verk ställer B. framom alla andra af hans
medforskare, och dess betydelse i vår vetenskaps
historia har för visso för alla tider giltighet. K. P.
*Bruhns, K. K., afled 1881.
Bruis, P. Se Bruys.
Bruit de diable [bruī dö diaböl]. Se Nunnesusning.
*Brumaire, den franska republikanska kalenderns
andra månad, hvilken åren I–III, V–VII
(Okt. 1792–Nov. 1795, Okt. 1796–Nov. 1799) började
d. 22 Okt. och slutade d. 20 Nov., åren IV, VIII–XI,
XIII–XIV (Okt. 1795–Nov. 1796, Okt. 1799–Nov. 1802,
Okt. 1804–Nov. 1806) började d. 23 Okt. och slutade
d. 21 Nov. och året XII började d. 24 Okt. 1803 och
slutade d. 22 Nov. 1804.
Brumbär (af Fornn. brum, knopp), bot. Se Rubus.
Brummeisen, T. Se Mungiga.
Brummer, Therese Conradine, dansk författarinna under
psevdonymen Fru Elisabeth, född Casse i Köpenhamn
d. 8 Juni 1833, gift med dåv. ingeniörkaptenen
N. A. Brummer, död i April 1896, författade åtskilliga
berättelser, bland hvilka hennes »fortællinger»
för barn funno många läsare.
Brumväxter (af Fornn. brum, knopp, blad), bot.,
namn på nat. familjen Senticosae. Jfr Rubus.
Brun, påfve Gregorius V:s (se denne) ursprungliga
namn.
*2. Brun, S., afled i Kristiania d. 2 Maj 1894. För
vetenskaplig forskning och författareskap var han
icke anlagd, men hans icke få tryckta griftetal
öfver många af samtidens mest kända män i Norge
(Halfdan Kjerulf, A. M. Schweigaard, J. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
