Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bornholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Bosarp, socken. 2,830 har. 1,398
innev. (1894). Annexet heter numera Vestra Strö.
Bosarp, fideikommiss. Se Boserup. Suppl.
Bosaö, fordom kloster. Se Bosjökloster. Suppl.
Bosboom-Toussaint [-båm tousä’ng], fru A. L. G.,
holländsk romanförfattarinna. Se Toussaint.
*Boscan Almogaver föddes omkr. 1495 och dog 1542.
Boscawen [-kāin], ö. Se Niua.
’s Bosch. Se ’sHertogenbosch.
Boschini [bås-kini], Marco, italiensk målare,
som lefde i Venezia 1613–78, var efterföljare af
den tongifvande mästaren under denna eklektiska
tidsålder i Venezia, Jacopo Palma d. y., men har
större betydelse som konstskriftställare än som målare
genom sin stora, i konsthistoriskt hänseende vigtiga
lärodikt La Carta del Navigar pitoresco (1660),
hvari han i siratliga verser skildrar hela det
venezianska måleriet. C. O. N.
*Bosco, B., föddes i Turin 1793.
Bosco reale. Se Bosco tre case.
Bos Dagh, berg i Lydien. Se Tmolos.
Bose, Julius von, grefve, preussisk general, född
1809, blef 1860 regementsbefälhafvare och deltog
sedermera i krigsministeriet i utarbetandet af det nya
arméförslaget, som han å regeringens vägnar försvarade
emot den häftiga oppositionen i landtdagen. Såsom chef
för 15:de infanteribrigaden utmärkte han sig i 1866
års krig bl. a. genom sin kringgång af fiendens högra
flygel i träffningen vid Blumenau. Han fick sedermera
befälet öfver 20:de divisionen (Hannover) och vid
krigsutbrottet 1870 öfver 11:te armékåren, men sårades
så svårt vid Wörth, att han ej vidare kunde deltaga i
fälttåget. B. vardt 1873 infanterigenerai och lemnade
tjensten 1880, då han upphöjdes i grefligt stånd.
*Bosebo, socken. 3,310 har. 286 innev. (1894).
*Bosekop. Platsens nordliga läge, 69° 58’ n. br.,
gör den synnerligen lämplig för observationer af
norrskensfenomenen, och der hafva också tvänne
gånger anstälts vetenskapliga undersökningar i
denna riktning, första gången vintern 1838–39 af
fransmännen Lottin och Bravais, andra gången 1882–83
af den norska afdelningen af den internationella
polarforskningen under ledning af kand. A. Steen.
Boselli, Paolo, italiensk politiker, född i
Savona 1838, studerade juridik i Turin samt blef
1870 medlem af den permanenta finanskomitén och
af deputeradekammaren, der han slöt sig till
högra centern. 1881 vardt han president i det
hufvudsakligen genom hans bemödanden nyskapade rådet
för handelsflottan. Aug. 1887–Febr. 1891 var han
undervisningsminister i Crispis första kabinett
och Dec. 1893–Mars 1896 finansminister i hans
andra. B. har författat bl. a. en biografi öfver
Lorenzo Pareto och Le droit maritime en Italie (1885).
*Boser, F., afled 1881.
Boserup (Bosarp), fideikommiss i Malmöhus län,
Risekatslösa, Häslunda. Bårslöf, Frillestad och Ekby
socknar, med hufvudgården belägen i Risekatslösa
socken s. v. om Billesholms jernvägsstation å
Landskrona–Engelholms jernväg. Fideikommisset
består af sammanlagdt 21 1/2 mtl med ett
taxeringsvärde 1894 af 1,452,600 kr. B. omtalas
som sätesgård redan under 1300-talet. Det gjordes i
början af 1800-talet till fideikommiss inom slägten
Ankarcrona och innehafves nu af brukspatron
S. J. Th. Ankarcrona. Fideikommissarien har
patronatsrätt till Häslunda pastorat. — På egorna
ligger B. gruffält, bearbetadt 1785–97 och
sedan förnyade gånger. Brytningen sker ur dagorter
från dalgången vid Kalmarmöllan, s. v. om Billesholms
station, och för enskild persons räkning. 1893 brötos
omkr. 350 ton stenkol af 35 arbetare.
Bosio, Ferdinando, italiensk författare, f. 1829 af
ringa föräldrar i Alba, Piemont, studerade i Turin
och var derefter lyceilärare i olika städer, senast
Genua, tills hans vän undervisningsministern Coppino
1867 kallade honom till sin kabinettschef. Samma
befattning innehade han under Broglio (1867–69)
och åter under Coppino 1876 och 1878. B. afled
1881 i Alba. Hans fint skurna penna var verksam på
olika literaturområden. Hans lyriska ungdomsverk
Soffio de vita (1848) efterföljdes af dikten La
democrazia, balladsamlingen Le fantasie orientali
(1853) och Parce sepultis (valda dikter, 1874). Han
författade vidare bl. a. åtskilliga romaner och de
smärre prosaberättelserna Scene e racconti domestichi
(1874), hvilkas sant folkliga ton framträder än mer
utpräglad i Popolano arricchito (1876). B:s koncisa
och kraftiga, ofta vältaliga stil har beredt framgång
äfven åt hans Storia populare de’ papi (1861; flere
uppl.) och Ricordi personali (1878) m. fl. arbeten.
Bosjöholm. Se Bosjökloster. Suppl.
*Bosjökloster, socken. 5,973 har. 950 innev. (1894).
Bosjökloster, herresäte i ofvannämnda socken, beläget
på en i Ringsjön utskjutande halfö (förr ö), var
ursprungligen ett i 11:te l. 12:te årh. anlagdt
nunnekloster (Bosö l. Bosaö) af benediktinorden,
ett af Skånes rikaste och berömdaste kloster. Efter
reformationen indrogs det 1537 till kronan och
gafs i förläning åt Torbern Bille, Lunds siste
ärkebiskop. Omkr. år 1560 öfvergick Bosjöholm,
såsom det efter klostrets indragande kallades, i
enskild ego, hvarvid slägten Ulfstand först synes
innehaft godset. Vid tiden för Skånes eröfring
egdes det af den ryktbare Korfitz Ulfeld, från
hvilken det togs af svenska kronan. Först 1735
lyckades det hans barnbarn, Lave Becks barn, att
få tillbaka hans seqvestrerade gods. B. tillföll
då Korfitz Ludvig Beck, adlad Beck-Friis, hvilkens
slägt det ännu tillhör. Hufvudbyggnaden är gammal
och har i hög grad bibehållit sitt ålderdomliga
utseende. Den ligger på östra sidan af borggården,
kyrkan på norra. Egendomen omfattar B. säteri, 4
mtl. samt 41 3/24 mtl underlydande i Bosjöklosters
och 1 1/20 mtl i Gudmundtorps socken, med ett
taxeringsvärde af 925,000 kr. (1894).
Boskapsdjur, zool. Se Pecora.
*Boskapspest. De åtgärder, som skola
vidtagas till förhindrande af boskapspestens införande
i vårt land, finnas angifna i k. kung. d. 1 Maj 1885,
d. 13 Okt. 1886 och d. 18 Maj 1894, och de, som skola
vidtagas, om sjukdomen uppträder här i landet,
i k. förordn. d. 23 Sept. 1887 och k. kung. d. 18
Maj 1894 samt i Medicinalstyrelsens kung. d. 19 Mars
1888. »Råd och anvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
