Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsakademi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i fråga om arfsrätt, odelbarhet o. d. att
betrakta såsom friherreskap, ehuru de behöllo
namnet. Gyllenhjelm bortsålde och bortbytte efter hand
största delen, och särskildt fick han 1630 och 1637 —
mot vederlag — afstå omkr. 1/2, deribland Bergqvara
sätesgård, till Johan Sparres enka, Margareta Brahe,
och arfvingar. Af vederlagsgods från 1637 samt af
äldre allodial-, donations- och köpegods bildade
han (hufvudsakligen i Allbo och Kinnevalds härad) en
possession af öfver 80 mtl — med Huseby som hufvudgård
—, som han kallade Nya Bergqvara, och som äfvenledes
benämndes friherreskap, ehuru det ej är fullt visst
om friherrliga rättigheter åtföljde det. Detta
testamenterade han till pfalzgrefven Johan Kasimir,
som lemnade det i arf åt sina söner, af hvilka konung
Karl Gustaf d. 23 Juni 1657 öfverlät sin andel åt
brodern, hertig Adolf Johan. Redan 1660 pantsattes
det dock åt Fredrik Stenbocks enka och förblef i
Stenbockska ättens händer till sin indragning. Karl
Gustafs reduktion synes gått det förbi, men under
Karl XI blef det — efter åtskilliga förhandlingar
och tvister — 1688 indraget med 1681 års ränta såsom
enligt Karl Gustafs öfverlåtelse varande ett utan
tillstånd pantsatt Norrköpings-besluts-gods. Dess
räntor, årliga, ovissa och extraordinarie, beräknades
då till omkr. 2,200 dlr s. m. 3. S. C.
Bergsakademi. Se Bergsskola.
Bergsartiklar, vissa i äldre tider af konungarna gifna
ordningsföreskrifter rörande grufdriften, hvilkas
egentliga namn är grufartiklar (se d. o.).
Th. N–m.
Bergsdeputationen, ett riksdagsutskott under
Frihetstiden.
Bergsexamen, examen för inträde i bergsstaten,
inrättades på samma gång som öfriga ämbetsexamina
genom k. förordn. af d. 9 Mars 1750. Den tiden
fordrades emellertid för inträde i bergsstaten
med anledning af den med nämnda stat förenade
jurisdiktion, utom de till bergsexamen hörande
ämnen, fysik, mekanik, geometri och kemi, äfven
examen för inträde i rättegångsverken (den s. k.
hofrättsexamen). Genom k. kung. af d. 13 April 1849
meddelades, sedan bergstingen upphäfts, tillåtelse att
aflägga bergsexamen och söka tjenster i bergsstaten
utan föregående hofrättsexamen. Genom k. förord.
af d. 9 Okt. 1863 förordnades, att examen till
bergsstaten skulle omfatta pröfning i matematik,
fysik och mekanik, kemi, mineralogi och geologi. Denna
examen aflades vid universiteten, der fordringarna
år efter år alltmera skärptes, så att bergsexamen
slutligen fick anseende att vara en af de svåraste
universitetsexamina, ehuru värdet af de så högt
ställda teoretiska fordringarna kunde vara högst
tvifvelaktigt för den examinerades vidare duglighet i
det praktiska lifvet. — För att blifva antagen såsom
auskultant i Bergs- eller sedermera Kommersekollegium
måste den vid universitetet examinerade äfven undergå
en examen i kollegiet och under någon tid tjenstgöra
derstädes. För att vinna någon praktisk erfarenhet
måste auskultanten ytterligare genomgå en 2-årig kurs
i Falu bergsskola. Efter bergsskolans förflyttning
till Stockholm och förening med Tekniska högskolan
samt inrättandet af en 4-årig kurs derstädes medgafs
genom k. förordn. af d. 13 Okt. 1886 åtgående elev
från Tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap
behörighet till inträde i bergsstaten på följande
vilkor: a) mogenhetsexamen vid allmänt läroverk, b)
genomgången fullständig 4-årig kurs som ordinarie elev
vid Tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap
och vid utgångsexamen derifrån betyg om »med
beröm godkända insigter i mineralogi och geologi,
i läran om malmfyndigheter och i grufbrytning och
grufmätning samt om godkända insigter i malmanrikning,
metallurgi och bergsmekanik». Ehuru bergsexamen vid
universiteten ännu qvarstår, torde den ej vidare
komma att afläggas, då de, som vilja egna sig åt
detta studium, hafva tillfälle till mera praktisk
och för framtiden vigtig undervisning vid Tekniska
högskolan. — I Finland omfattar bergsexamen
(enl. förordn. af d. 10 Dec. 1828) juridiskt
skrifprof samt pröfning i fysik, mineralogi, kemi
och metallurgi, matematik, bergslagfarenhet och dess
process samt juridisk encyklopedi och civilrättens
grundbegrepp. Examen aflägges ytterst sällan.
C. A. D.
*Bergshammar. 1. Fideikommisset omfattar enligt 1894
års taxeringslängder 10 3/4 mtl i Fogdö, Barfva och
Vansö socknar med ett taxeringsvärde af 262,900
kr. En utförlig »Förteckning på handskriftsamlingen
å Bergshammar», af J. A. Lagermark, meddelades i
»Hist. tidskr.» 1885. — 2. Socken. 3,153 har. 701
innev. (1894).
*Bergshandtering. Af den svenska bergshandteringens
nuvarande ställning lemnar nedanstående tabell en
öfversigt, hemtad ur Kommersekollegiets berättelse
för 1894. Det har varit omöjligt att fullständigt
följa den i hufvudartikeln meddelade uppställningen,
emedan sedan ett par år tillbaka uppgifterna om det
genom tackjerns omsmältning åstadkomna gjutgodset
och om gjutgods af annan metall än jern samt om all
egentlig manufakturtillverkning öfverflyttats från
berättelsen om bergshandteringen till berättelsen
om fabriker och manufakturer.
| Bruten jernmalm | ton | 1,926,523 | ||
| Sjö- och myrmalmer | » | 689 | ||
| Tackjern | » | 456,272 | ||
| Gjutgods, framstäldt direkt från masugn | » | 6,537 | ||
| Smältstycken och råskenor, ovällda | » | 204,517 | ||
| Götmetall, ovälld: | Bessemermetall | » | 83,322 | |
| Martinmetall | » | 84,003 | ||
| Degelgötmetall | » | 510 | ||
| Stång-, fason- och finjern samt -stål jämte andra gröfre tillverkningar af smidesjern och stål | » | 286,302 | ||
| Silfver- och blymalmer, | bruten | » | 14,825 | |
| Kopparmalm, | » | » | 25,710 | |
| Zinkmalm, | » | » | 47,029 | |
| Manganmalm, | » | » | 3,359 | |
| Antimonmalm, | » | » | 0,08 | |
| Svafvelkis, | » | » | 656 | |
| Guld, | tillverkadt | kg. | 93,6 | |
| Silfver, | » | » | 2,869,5 | |
| Bly, | » | » | 317,091 | |
| Blyglete, | » | » | 13,272 | |
| Koppar, | » | » | 349,899 | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
