Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beauxit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkskoleinspektör i Södermanland och ifrade derunder
särskildt för slöjdundervisningens införande samt
inrättade med af landstinget anslagna medel ett
småskolelärarinneseminarium i Södertelge. Med
anledning af den s. k. Sundsvallsstrejken —
den största strejk vårt land hittills bevittnat —
uppehöll B. sig en del af sommaren 1879 bland
sågverksarbetarna i Sundsvalls distrikt och meddelade
resultaten af sina bland dem drifna sociala studier
i en artikelserie i »Stockholms dagblad», hvilken
i flere afseenden ställde strejkens ledning och
orsaker i en ny belysning, och han fick en plats
i den bland sågverksegarna tillsatta komitén,
som afsåg främjandet af åtgärder till förbättrande
af arbetarnas ställning. 1880–83 var B. redaktör
för »Ny illustrerad tidning», som under denna
tid vann en för svenska förhållanden vidsträckt
spridning. Under sin vistelse i Schweiz 1884, der han
idkade socialekonomiska studier, fick han regeringens
uppdrag att, särskildt i Tyskland och England,
studera vissa med arbetareskyddslagstiftningen
sammanhängande frågor och insattes i den första
stora arbetareförsäkrings-komitén (1884–89),
hvars arbetsutskott han större delen af tiden
tillhörde. 1885 anställdes B. såsom »biträdande
redaktör» i »Stockholms dagblad», der han skref
en mängd artiklar rörande den inre politiken,
arbetarelagstiftningen, skolväsendet m. m., men han
lemnade på hösten 1886 denna befattning, sedan han
på våren s. å. vid ett fyllnadsval i Stockholm
af det liberala partiet valts till ledamot af
Andra kammaren. Han företog derefter på uppdrag af
stiftelsen »Lars Hiertas minne» en resa till England
för att studera dess »Charity organisation societies»,
och resultatet deraf blef bl. a. de af B. utarbetade
allmänna grunderna till stadgar för »Föreningen
för välgörenhetens ordnande». Den 1 Dec. 1887
inträdde B. såsom hufvudredaktör för »Aftonbladet»
och bekämpade der häftigt spannmålstullar och den
kungl. propositionen om inskränkning i yttranderätten
(den s. k. »munkorgslagen»). Den 4 Dec. 1890 afgick
han från redaktörskapet på grund af meningsskiljaktigheter
med tidningens egare. –
1891–93 var B. å nyo riksdagsman för Stockholm. Han har
såsom riksdagsman väckt motion bl. a. om ny vallag,
om förliknings- och skiljenämnder emellan arbetare
och arbetsgifvare och om arbetsstatistik. Han var
ledamot af 1891 års kungl. arbetareskyddskomité och
i den 1894 af öfverståthållaren tillsatta komitén
för afgifvande af utlåtande ang. arbetslösheten
i hufvudstaden, hvars kommunalrepresentation han
tillhörde 1886–95. För öfrigt har han deltagit i flere
andra komitéers arbeten, bl. a. i de af regeringen
1886 och 1889 tillsatta nykterhetskommissionerna. För
nykterhetssaken har han derjämte arbetat med stor
ifver i såväl skrift som muntliga föredrag. Dessutom
hafva arbetarefrågan, rösträttsreformen, religions- och
yttrandefriheten samt folkupplysningen i honom haft
en varm förespråkare. Han deltog i stiftandet (1886)
af »Föreningen emot lifsmedelstullar», har från
föreningens början tillhört dess verkställande utskott
och redaktionskomité samt utgaf en tid, särskildt
under de stora tullstriderna före och efter urtima
riksdagen 1887, föreningens skrifter. Sedan 1893 är
B. rektor för Stockholms nya samskola och verkställande
direktör för Djursholms aktiebolag.
Utom politisk-publicistiskt skriftställeri har B. äfven
i öfrigt öfvat en omfattande literär verksamhet,
och bidrag af hans penna förekomma i en mängd
olika publikationer, såsom »Nordisk tidskrift»,
»Nationalekonomiska föreningens förhandlingar»,
»Dagny», »Pedagogiska blad» m. fl. I »Nordisk
Familjebok» (Suppl.) har han författat flere artiklar
i arbetarefrågan.
B. har i bokform utgifvit Från Nya verlden.
Reseskildringar från Amerikas förenta stater
(1877), Från påfvarnes land (1880), Amerikanska
studier (1883. I. Våra landsmän i Amerika, II. Pressen
i Förenta staterna), Öfversigt öfver Förenta staternas
undervisningsväsen (1880; ingår såsom tillägg i den
svenska öfvers. af Hesse-Warteggs »Nord-Amerika i
våra dagar»), I tjenst bland främlingar. Svenska
utvandrare i norra Tyskland (1885), hvilken skrift
handlar om svenska utvandrares öden i norra Tyskland
och närmast afsåg att påskynda utfärdandet af skärpta
bestämmelser mot en viss klass utvandrareagenter,
Djursholm (1893) och Pax and Carlino (New York
och London, 1894; svensk öfvers. »På egen hand»,
s. å.). Hans flygskrift Den stora presenten, korta
betraktelser öfver sädestull (1887) har utgått i
30,000 exemplar. — B. har uppträdt äfven såsom skald,
med diktsamlingarna Sånger (1873) och Skilda toner
(1891), den senare innehållande naturtaflor, känslo-
och tankelyrik samt delvis tillhörande den politiska
och sociala »indignationspoesien». B:s dikter utmärka
sig för »ursprunglig och varm känsla och personlighet»
samt präglas af »en optimism, som tror på den spirande
och växande kraften i fosterland och mensklighet
lika väl som på den i jorden».
Beckmann, Ludwig Konrad, tysk målare, f. 1822 i
Hannover, var i början vagnmakare och skref 1845 öfver
detta yrke en bok, som utgått i flere upplagor. Hans
böjelse för jagt bestämde honom att blifva djurmålare,
men han dref derjämte zoologiska studier. Under denna
första tid utgaf han under psevdonymen Revierförster
Holster jagthumoresker, t. ex. Idiotismus venatorius
(1858). På grund af hans djupa zoologiska kunskaper
erbjöds honom direktörskapet för zoologiska trädgården
i Hannover, men han afböjde det och blef konsten
trogen. Han lefde sedan i Düsseldorf och målade
vildsvins- och björnjagter, hvilka funno köpare
i synnerhet i England och berömmas för lefvande
uppfattning och grundlig djurkännedom. B. har ock
lemnat illustrationer till böcker och tidskrifter.
Beckolja. Se Beck.
Beckplåster, emplastrum picis, farmak., beredes
enligt Svenska farmakopéns föreskrift så, att veneziansk
terpentin (1 del), gult vax (2 delar), beck (4 d.)
och ljust harts (6 d.) sammansmältas, hvarefter den
smälta massan silas samt får afsvalna i med olja smorda
kapslar. Beckplåster verkar hopklibbande och retar huden.
S. J–n.
*Beckx, P. J., nedlade på grund af hög ålder sitt
ämbete 1884 och dog d. 4 Mars 1887. Hans efterträdare
blef Anderledy (se denne, Suppl.).
Becque [bäkk], Henri François, fransk
naturalistisk dramatiker, f. 1837 i Paris, debuterade 1867
med operatexten Sardanapale (efter Byrons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
