Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bader ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bafulabe, militärpost vid öfre Senegal, vid Bakhoys
mynning, ändpunkt vid den från Kayes uppför Senegal
byggda jernvägen. B. anlades af fransmännen 1879,
men är redan en vigtig handelsplats.
Bagahus, Bahus. Se Bohus.
Bagalkand. Se Bhagalkand.
Bagalpur. Se Bhagalpur.
Bagamojo, hamnstad i tyska Öst-Afrika, midt emot
Sansibar, tätt vid hafsstranden. Omkr. 20,000
innev. Staden är till större delen byggd af små
hus af korallkalk, men har äfven större, ståtligare
byggnader, tillhöriga indiska köpmän, samt flere
torg, der karavaner från inlandet utbjuda sina
varor. Orten är nämligen utgångspunkt för karavanvägen
till Tanganjika, och icke sällan samlas der 30–40
tusen bärare. Skildt från staden genom en större
öppen plats ligger ett fort (förut stationshus,
tillhörigt tyska öst-afrikanska sällskapet) med
tvänne kompanier tyska skyddstrupper. Omkr. 1
km. n. om B. ligger den berömda internationella
jesuitmissionen »de la congrégation du Saint-Esprit
et du Saint Coeur de Marie» midt i en präktig lund
af kokospalmer. Redden utanför staden är grund,
hvarför fartygen måste ankra flere km. från land,
men likväl är B. koloniens förnämsta handelsplats. En
telegrafkabel går till Dar es Salam och Sansibar;
en jernväg till Dar es Salam är utstakad.
Bagasund, äldre namnform för Bogesund.
*Bagdad. 1. Turkiskt vilajet i mellersta
Mesopotamien, beräknas af Cuinet hafva en areal
af 141,200 qvkm., med 850,000 innev. —
2. Hufvudstaden B. anses hafva en bofast
befolkning af 100,000 pers., bestående af araber,
turkar, kurder, judar, armenier, syrer, perser och
några hinduer. Den muhammedanska befolkningen
består till ungefar lika delar af sunniter och
sjiiter. Judarna äro omkr. 20,000. B.
är en hufvudstation vid den engelsk-indiska
telegrafen. Handelsångare gå på floden ned till Basra och stå
der i samtralik med ångbåtslinierna till Bombay,
Marseille och London.
Bagdad (El Refugio), uthamn till Matamoros (se
d. o.).
*Bagehot, W., afled i London 1877.
Bagett. Se Baguette.
Baggara (»koherdar»), arabisk folkstam i
Bajudasteppen i Nubien. De äro nomader af krigiskt
lynne och hafva gjort sig fruktade som grymma
slafjägare bland sjelluk, denka och t. o. m.
i Darfur.
*Baggböle, vattensåg med 12 enkla ramar och
2 kantverk (tax. till 20,000 kr. 1894), tillhör nu
Svartviks aktiebolag (aktiekapital 9 mill.
kr.), som inom socknen dessutom eger vid Ume
elfs mynning Holmsunds lastageplats (tax. till
150,000 kr.) jämte ångsåg och hyfvelverk (tax. till
250,000 kr., skeppning 1893: 7,066 stds),
arbetarebostäder, hotellbyggnad, kajbyggnader
m. m. samt jordbruksfastighet med ett
taxeringsvärde af 39,400 kr.
*Bagge, Jakob, föddes den 1 Maj 1502 (ej 1499).
*Bagge, M. Th., är numera bosatt i
Berlin.
Bagge. 1. Jonas B., mekaniker,
föreståndare för Riksbankens sedeltryckeri, född i Göteborg d.
30 Aug. 1800, blef student i Upsala 1820 och
gaf der redan s. å. undervisning i matematik för
filosofiska graden. Han antogs 1821 till amanuens
vid Upsala astronomiska observatorium och aflade
s. å. hofrättsexamen, ingick som auskultant i
Bergskollegium och vardt t. f. konstmästare
vid Sala silfvergrufva 1822 samt tog s. å.
bergsexamen. 1823–24 förestod han kopparmyntningen
i Avesta och konstruerade redskap för en förbättrad
mynttillverkning, 1825–26 var han arbetschef för Gräda
kanal (se d. o.) vid Dalelfven, och 1827 vardt han
mekanisk stipendiat i Bergskollegium samt byggmästare
på Jernkontorets mekaniska stat. Sedan B. 1827–29
varit biträdande lärare vid bergsskolan i Falun,
utnämndes han 1830 till ordinarie lärare i mekanik
derstädes. På uppdrag af bankofullmäktige inrättade
han 1833–34 vid Tumba pappersbruk tillverkningen
af ett nytt sedelpapper. B. erhöll 1838 på begäran
afsked från sin lärarebefattning vid bergsskolan
och verkade derefter 1839–52 såsom förvaltare vid
Tumba pappersbruk samt tillika såsom bergsmekanikus
och chef för Jernkontorets mekaniska stat. Dessa
befattningar utbytte han 1852 mot platsen såsom
föreståndare för Riksbankens sedeltryckeri. Han
innehade från 1840 professors titel och valdes 1849
till ledamot af Vetenskapsakademien. Död i Stockholm
d. 15 April 1869.
Såsom bergs- och bruksbyggmästare
anses B. hafva erhållit flere uppdrag än kanske
någon före honom i Sverige och visade sig rik på
utvägar i vanskliga fall. Han byggde bl. a. dammar,
vattenledningar, stångjerns- och manufaktursmedjor,
blås- och krossverk för masugnar, vidare Avestas
kopparvalsverk, smideri och garmakeri, Nyköpings plåt-
och stångjernsvalsverk m. m. förutom grufkonster,
qvarnar, sågar pappersbruk och masugnsbyggnader. Ett
betydande framsteg betecknade de af B. 1835
konstruerade tackjern-cylinder-blåsmaskinerna (se
Blåsmaskin), af hvilka mer än 150 uppsattes
under de följande åren. Vid samma tid uppfann
han ett tids- och vattenbesparande valsverk för
bokning af jernmalm, hvilket äfvenledes tillvann sig
förtroende. Genom biträde vid hans byggnadsföretag
utbildades en mängd elever. — Tumba sköttes af
B. med sådan framgång, att bruket efter 10 år lemnade
Riksbanken en årlig vinst af 60,000 rdr b:o, hvaremot
det vid hans tillträde häftat i en skuld af 43,000 rdr
b:o. Det var han, som experimenterade för vårt nya,
för sin tid öfverlägset goda sedelpapper i gult och
blått, sammansatt af tre lameller för bildande af
den s. k. vattenstämpeln (förut voro sedlarna groft
tryckta på hvitt papper). B. företog för studier
af myntverk utrikes resor och för bergverksstudier
1836 en resa till England och Skotland, om hvilken
han afgaf berättelse, tr. i Jernkontorets »Annaler»
1838. Man har vidare af hans penna Beskrifning på en
ny konstruktion af tackjernshammarställningar samt
på tvenne blåsmachiner etc. (1843), en biografi öfver
Samuel Owen (i Vet. akad:s Handlingar, 1853) m. m. —
2. Julius B., musiker, den föregåendes son, född
vid Tumba d. 2 Febr. 1844, d. vid Södertelge d. 24
Aug. 1890, var 1863–74 student i Upsala och öfvertog
efter Abr. Hirsch dennes musikhandel i Stockholm och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
