Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arseniter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmelser gälla om försäljning eller införsel
af veterligen otillåten efterbildning. Dylika
förbrytelser eger endast målseganden att
åtala. Bestrider den tilltalade, att efterbildning egt
rum, kan rätten infordra utlåtande från Akademien för
de fria konsterna, såvida ej parterna å båda sidor
skjuta frågan under gode män och utfästa sig att
nöjas åt deras yttrande derutinnan. I sådant fall
uppställer rätten den eller de frågor, som af gode
männen skola besvaras.
Utländska konstverk likställas i Frankrike (sedan
1852) och i Belgien (sedan 1886) fullständigt
med inländska. I åtskilliga andra stater gäller
samma ömsesidighetsklausul som den svenska lagens,
eller att under förutsättning af reciprocitet
lagens stadganden delvis eller i deras helhet
af konungen kunna förklaras tillämpliga å
efterbildning af främmande konstnärs arbete,
som utom riket finnes; för här befintliga är
en sådan åtgärd deremot icke behöflig. Sådana
förklaringar hafva för Sverige utfärdats 1881
beträffande norska och 1884 beträffande franska
och italienska konstnärers alster. Internationella
öfverenskommelser ang. artistisk eganderätt hafva för
öfrigt under det senaste halfseklet till ett stort
antal afslutats, i främsta rummet af Frankrike. Ett
betydelsefullt steg mot utländingens likställighet
med den inhemske konstnären togs genom konventionen
ang. literär och artistisk eganderätt i Bern 1886 (se
Bernkonventionen. Suppl.). Jfr Lyon-Caen et Delalain
»Lois... sur la propriété littéraire et artistique»
(1889). Rphl.
*Artium l. Examen artium är i Norge benämning på
studentexamen. Jfr Kristianiauniversitet, sp. 35,
och Norge, sp. 1372.
Artjärvi. Se Artsjö. Suppl.
*Artocarpus. Blad och frukter af ett fossilt
brödfruktträd (Artocarpus Dicksoni Nath.), närstående
Söderhafsöarnas A. incisa, upptäcktes under den svenska
expeditionen 1883 i de mellersta kritlagren på
Discoön, vid Grönland. Sedermera hafva blad af samma
typ blifvit funna i motsvarande lager i Nord-Amerika.
A. G. N.
Artritisk (af Grek. arthritis, se d. o.), som härrör
af eller innebär gikt (se d. o.).
Arts de dessin [ār dö dässä’ns], Fr. Se Grafisk konst.
Artsjö (F. Artjärvi), imperielt pastorat af 3:dje
kl., Borgå stift och domprosteri, Mäntsälä domsaga,
Pernå härad, Nylands län, Finland. Areal 188
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,871 pers. (1892).
A. G. F.
Artskock, artskocka, förvrängningar af Fr. artichaut,
T. artischocke. Se Ärtskocka.
Artus, Lat., lem (se d. o.).
Aruaker (Eng. arowakes), indianstam. Se Indianer,
sp. 522. Namnet, som betyder »mjölätare», är dem
gifvet af deras grannar, emedan de voro de förste,
som gjorde mjöl af manihot.
*Aruba har en areal af 165 qvkm., med 7,743
innev. (1890). Ön exporterar nu mest fosfater.
Arundo phragmites L., bot. Se Vass.
Aruvimi, biflod fr. h. till Kongo, uppstår af en mängd
källfloder från Blå bergen v. om Albert Njansa, kallas
efter dessas förening Ituri och genomströmmar först
mot s.ö., derefter mot ö. ett vidsträckt skogsområde,
som sträcker sig ända till
Kongo, upptager fr. h. Nepoko, fortsätter derefter
under namnen Novelle, Luhali och Bijerre sitt
flerestädes af forsar afbrutna lopp mot ö. samt
mynnar ut i Kongo under 1° 30’ n. br. och 24°
ö. lgd fr. Greenw. Med sina många krökningar är
floden omkr. 1,300 km. lång, medan raka afståndet
från källorna till mynningen är endast 520 km. Från
mynningen är den segelbar till Jambuja (25° 18’
ö. lgd) och delvis äfven under sitt mellersta
lopp. Stanley upptäckte mynningen 1877, for 1883
uppför floden till Jambuja och följde 1887 på
sin Emin-pasja-expedition dess lopp ända till 30°
ö. lgd. Derifrån undersökte Emin pasja och Stuhlmann
1891 dess lopp inom källområdet. Kongostaten anlade
1884 stationen A. vid mynningen (senare Bassongo
l. Basoko), Stanley 1887 stationen Jambuja.
*Aru-öarna tillhöra nederländska residentskapet
Amboina och hafva en areal af 7,750 qvkm.,
med 32,960 innev. enl. Riedel, endast 14,000
enl. v. Hoevell. Emedan såväl faunan, i synnerhet
fogelfaunan, som befolkningen mycket likna Nya
Guineas, har Wallace uppställt den hypotesen att
öarna ursprungligen varit en del af denna ö, nämligen
floderna Utanatas och Wakans mynningsområde, genom
hvars sjunkande de blifvit skilda derifrån.
Arv (Isl. arfi). Se Narv.
*Árva (ej Arva), komitat, hade 84,894 innev. 1890,
mest slovaker. Hufvudort är köpingen Also-Kubin
(Slov. Dolnji-Kuirin), med 1,613 innev. (1890),
vid floden Árva.
Arvad. Se Aradus.
*Arve, biflod till Rhône, kommer från Col de Balme
vid gränsen af Valais på en höjd af 2,202 m.,
genomströmmar Chamonix-dalen, har en längd af 95
km. och utfaller i Rhône på 372 m. höjd. Den mottager
betydande tillflöden från bl. a. tre glacier-bäckar
med namnet Arveyron (Arveron), öfversvämmar ofta
stora sträckor af dalen och kommer äfven Rhône att
stiga öfver sina bräddar.
Arvède Barine [arväd bari’n], psevdonym. Se Barin,
A. Suppl.
Arveyron [arvärå’ng]. Se Arve. Suppl.
*Arvicola, zool. Se Mellansorken och Sorkslägtet.
*Arvidi. Om hans Manuductio etc. se O. Levertins
uppsats i tidskr. »Samlaren» 1894.
Arvid Ivarsson, friherre. Se Natt och Dag
(slägtöfversigten).
Arvid Pederson, psevdonym för A. A. Afzelius
(se denne).
*Arvidsjaur, socken i Norrbottens län, Piteå domsaga,
är numera helt och hållet skildt från Vesterbottens
län. Areal 6,090 qvkm. 4,524 innev. (1894). Malå
har upphört att vara annex till A. och är ett eget
pastorat. — A. lappmarks tingslag, i Piteå domsaga
och fögderi, sammanfaller med socknen.
Arvidsviks badanstalt. Se Koön.
*Arvika hade 2,417 innev. 1894. Taxeringsvärdet var
s. å. 1,756,350 kr. 1892 funnos 8 fabriker, med 149
arbetare och ett tillverkningsvärde af 431,382 kr.,
deraf 242,621 kr. kommo på en tobaksfabrik och 60,000
kr. på en mekanisk verkstad, samt 60 handtverkare,
med 26 arbetare. Handlandenas antal 1893 var 34, med 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
