Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anglikanismen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Ani, zool. Se vidare Larvätare. 2.
Aniche [anīsj], stor by i franska depart. Nord,
13 km. ö. s. ö. om Douai, med stora stenkolsgrufvor,
glasbruk, kemiska fabriker och jernverk.
Anien, Aniene. Se Anio.
*Anilin, toxikol. I
färgfabriker gifver anilinet ej sällan anledning
till förgiftningar, i det att arbetarna dels
inandas ångor deraf, dels komma i direkt beröring
dermed. Illamående, blåblekhet (cyanos), djup
sömn eller dvala, stundom med konvulsioner,
uppträda; till döden torde dock förgiftningen
mycket sällan leda. Anilinet framkallar dels
förstöring af blodfärgämne och röda blodkroppar,
hvarigenom blodets förmåga att föra syrgas
till kroppens organ i hög grad nedsättes, dels
förlamning af centrala nervsystemet. Äfven kronisk
anilinförgiftning har iakttagits. Att de flesta
anilinfargämnen äro giftiga och kunna framkalla
skadliga verkningar, om t. ex. barn suga på
dermed färgade föremål, torde vara allmänt bekant.
C. G. S.
*Anilinfärger. Jfr Tjärfärger, der en i vissa
afseenden ny uppfattning framställes.
Anilinförgiftning. Se Anilin. Suppl.
Anilism, anilinförgiftning. Se Anilin.
Suppl.
*Animal magnetism. Se vidare Mesmer.
Animelt genus. I stället för det vanliga »sexuella
genus», som grupperar alla substantiv under
kategorierna han, hon, det (mask., fem., neutr.), har
en mängd språk ett slags genus, som blifvit kalladt
»animelt» (af Lat. anima, lif, animal, lefvande
varelse, i analogi med sexuel, af Lat. sexus,
kön), derför att nomina här i fråga om deklination
och konstruktion behandlas olika, alltefter som
de beteckna någonting lefvande (genus animatum)
eller någonting liflöst (genus inanimum). På
svenska hafva vi i E. Heumans »Grammatisk studie
öfver santal-språket» (Köpenh. 1892) en skildring
af ett ostindiskt språk med genomfördt animel
ordfördelning. Särskildt i Amerika finnas många folk,
som ej känna något annat slag af genus. Vårt eget
språk, som fordom beherskades af sexuelt genus (såsom
ännu i dag är fallet med många af dess munarter),
har på spillrorna af detta uppfört en genusbyggnad
af väsentligen animelt slag. Vi säga ej längre nålen
hon, tråden han, icke olikheten hon, skillnaden han;
om de icke neutrala substantiv, som afse någonting
liflöst (i Sv. akademiens ordbok betecknade med r = af
realgenus), använda vi numera sällan annat pronomen
än den, under det lefvande varelser fortfarande gerna
omtalas med han eller hon: kalfven han, gäddan
hon. I fråga om svenskans animella genus har man
att alldeles bortse från genus neutrum, som inom
sig rymmer både lefvande och liflöst: bordet det,
men äfven lejonet det, o. s. v. Jfr Es. Tegnér: »Om
genus i svenskan» (i Sv. akad:s Handl. fr. o. m. 1886,
VI, 1891). T.
Animi, farmak. Se Anime.
*Animism. Om ordet i en annan betydelse se Själakult.
Anin, zool. Se Hamadryaden.
*Anion, fys. Se Ion. Suppl.
Aniran. Se Iran.
Anisometrisk (af Grek. nekande an samt isos, lika,
och metron, mått). Se Axonometri. Suppl.
*Anisosperma. Se Rättelser, bd 18, sp. 811.
*Anisum stellatum. Se Rättelser, bd 18, sp. 811.
Aniuman, zool. Se Värnfoglar.
*Anjala, imperielt pastorat af 3:dje kl., Borgå
stift, Iittis kontrakt, Iittis domsaga, Pernå härad,
Finland. Areal 130 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
2,298 pers. (1892). — Anjala sätesgård inom ofvannämnda
socken återgick till finska statsverket 1894,
efter furstliga Mensjikovska namnets utgång.
A. G. F.
*Anjer förstördes nästan fullständigt af en hafsvåg
vid Krakatoas utbrott d. 27 Aug. 1883, men har
sedan återuppbygts. En telegrafkabel går derifrån
till Sumatra.
*Anjou, L. A., föddes i Fröshult (ej Frösthult). Han
höll, utom de tre i art. nämnda prestmötena,
ytterligare två. Han afled i Visby d. 14 Dec. 1884.
J. P.
1. Anjou [a’ngsju], Nils Jakob, prest.
Se följ. artikel.
2. Anjou [a’ngsju], Kristofer Ludvig,
pedagog, född d. 2 Aug. 1821 i Husby-Lyhundra
församling i Upland, är son af kyrkoherden Nils
Jakob Anjou (f. 1781, teol. docent i Upsala
1807, kyrkoherde i Husby 1818 och i Norrköping
1829, teol. doktor 1830, riksdagsman 1823,
1828–30 och 1844–45, död 1851). A. blef student
i Upsala 1839, filos. doktor 1848, tjenstgjorde
åtskilliga år i Finansdepartementet och från 1852 vid
Norrköpings allmänna läroverk, der han befordrades
till kollega 1855, och utnämndes, sedan han 1862
aflagt teoretisk teologisk examen, 1864 till rektor
vid Linköpings folkskolelärare-seminarium. A. har
varit förordnad till folkskoleinspektör i Linköpings
stift alltsedan 1867. Han har arbetat som ledamot
i komitéerna för utarbetande af reglemente för
seminarierna 1864–65, för upprättande af förslag
till normalritningar för seminariebyggnader och till
undervisningsmateriel för folkskolor 1866 samt för
utarbetande af normalplan för folkskoleundervisningen
1877–78, vidare såsom ordförande i komitéerna
för utarbetande af nya normalplanen 1888–89 och
för granskning af till folkskolans tjenst utgifna
läroböcker 1884–87, hvarjämte han deltagit i
utarbetande af läsebok för folkskolan 1865 och
1878, af nya folkskolestadgan 1882 och af nya
stadgan för seminarierna 1885–86. Han var ledamot
af kyrkomötena 1878, 1883, 1888 och 1893,
landstingsman 1885–88 och ledamot af Andra
kammaren vid riksdagarna 1887 (Maj–Juli) och 1888.
A. invaldes 1868 i Musikaliska akademien. — A.
utgaf »Tidning för folkskolan» (se d. o.)
1866–81 (med K. V. Kastman som medredaktör från
1871) och tillsammans med Kastman dess fortsättning
»Tidskrift för folkundervisningen» (se d. o.)
1882–91 samt 1867 sex häften »Bidrag till pedagogik
och metodik för folkskolelärare» (tillsammans med
K. V. och K. A. Kastman; flere uppl.). A. har i
förening med J. F. Törnvall utgifvit det på mycket
omtvistliga grundsatser byggda arbetet Koralbok för
svenska kyrkan (1882). Dessutom har han utgifvit
predikningar, mötestal m. m.
Anjouan [angsjua’ng], Njouana l. Johanna, en af
Comoro-öarna, mellan Mayotte och Angasija, har en
areal af 373 qvkm., med omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
