Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har aldrig funnits i vårt land, icke häller stora
godskomplex i syd- och mellan-europeisk mening sedan
Karl XI:s reduktion. Våra bönder behöfde derför ej
befrias från sådana bojor, som dylika förhållanden
framkalla. Då derför en agrarpolitik på 1700-talet
böljade göra sig gällande, afsåg den blott att
förbättra de bestående för hållandena, icke att i
grund ombilda dem. Hit höra åtgärderna för egoskiften
(se d. o.), spanmålshandelns frigifvande (1775),
lindringar i sådana å jorden hvilande bördor, som
vägunderhåll, indelningsverk, grundskatter, ändringar
i lagarna om arfsrätt till jord, hemmansdelning o. d.,
inrättande af hushållningssällskap, landtbruksskolor
och institut, hypoteksföreningar m. m., anslag
till vägars anläggande, utdikningar etc. Hvad som i
andra land betraktas såsom en hufvudsak, ordnandet
af arrendatorernas ställning till jordegarna, har
i vårt land helt naturligt icke ansetts så vigtigt,
men äfven här torde numera en tidsenlig arrendelag
icke längre kunna uppskjutas.
Medan agrarpolitiken hittills sålunda i väsentlig
grad afsett att undanrödja hindren för en fri
dispositionsrätt af jorden, börjar nu en viss reaktion
göra sig gällande. Det har visat sig, att denna
obegränsade frihet medfört sina olägenheter, som
kräfva rättelse. Rättigheten att fritt sälja delar
af egendomen har i vårt land haft till följd att
skogen afyttrats och afverkats, hvarefter jordegaren
sedermera icke kunnat existera på hvad han egt qvar,
samt att sågverksbolagen för skogens skull inköpt en
mängd hemman samt låtit jordbruket förfalla. Liknande
missförhållanden hafva redan i andra land framkallat
lagar, som begränsa rätten att splittra ett hemman
(dismembration) eller att alltför mycket samla
jordegendomen på få händer. Äfven i dessa afseenden
har den svenska agrarpolitiken vigtiga uppgifter
att lösa. I nära sammanhang härmed står i Sverige
frågan om hur jordlotter skola kunna lemnas dem,
som önska bryta mark i förut ouppodlade trakter,
särskildt i Norrland. Genom ett ändamålsenligt
ordnande af denna sak skall icke blott landets
uppodling befordras, utan äfven emigrationen minskas.
J. Fr. N.
*Agrell, K. M. Se Rättelser, bd 18.
Agrell, Alfhild Teresia, skådespels- och
novellförfattarinna, född Martin, känd under signaturen
Thyra, föddes i Hernösand d. 13 Jan. 1849 och är sedan
1868 gift med ombudsmannen A. Agrell i Stockholm. Hon
framträdde först med de föga betydande enaktskomedierna
Hvarför? och En hufvudsak (uppförda 1881, 1882),
men väckte större uppmärksamhet genom de lifliga
reseskisserna Bilder från Italien (1883) och verkligt
uppseende genom skådespelen Räddad (s. å,; sedermera
uppfördt med stor framgång i England) och Dömd
(1884), två betydelsefulla, men högeligen forcerade
yttringar af den då på dagordningen stående qvinliga
indignation, som med impuls från Ibsen yrkade på
större sanning i det äktenskapliga förhållandet
samt mannens likställighet med qvinnan inför
sedelagen. Ett försvar för qvinnans rättigheter
utgjorde ock den mera medelmåttiga komedien
Småstadslif (1884). Skådespelet Ensam (1886) eger
större konstvärde än de föregående. Deremot gick
skådespelet Vår! (i 2 afdelningar, 1889) mera
obeaktadt förbi. Vida mer oblandade sympatier än
fru A:s dramer hafva hennes novellistiska arbeten
tillvunnit sig, icke minst genom den krya och
behagliga stilen. Från land och stad (1884) och På
landsbygden (1887) inrymma åtskilliga rent ypperliga
situations- och karaktersbilder ur det norrländska
folklifvet, träffande och åskådligt, ofta drastiskt
eller humoristiskt tecknade. Det ångermanländska
landsmålet förstår hon att använda med god verkan. Mer
psykologiskt inträngande och i tonen svårmodiga äro
berättelserna Hvad ingen ser (1885). I Under tallar
och pinier (1890) råder en ljusare åskådning. Den i
Stindes manér gjorda humoristiska »reseberättelsen»
I Stockholm. Också en resebeskrifning. Af Lovisa
Petterkvist (1893; 3:dje uppl. 1894) vardt en
stor framgång för fru A:s penna. Flere af fru A:s
berättelser hafva öfversatts till främmande språk.
E. F–t.
*Agréments [-mang], Fr. Jfr Agré och Manér. 2.
Agria, latinska namnet på Erlau (se d. o.).
Agricola, zool. Se Sorkslägtet.
Agricola, Johann, gaf uppslaget till den antinomistiska
striden 1537 (ej 1527).
*2. Agricola, Sven. Uppgiften (sp. 280) att
A. »fullbordade utgifvandet af de beskrifningar,
som höra till Dahlbergs stora verk »Svecia antiqua
et hodierna» utgår.
Agriconius. Se Åkerhielm.
Agri decumates. Se Decumates agri.
*Agrikulturkemiska försöksanstalter eller
försöksstationer. Anstalten vid Ultuna
indrogs i sammanhang med omorganisationen
af landtbruksinstitutet derstädes. Med den
ännu fortfarande försöksanstalten vid
Landtbruksakademiens experimentalfält har den
förändring egt rum att dess verksamhet är mera
uteslutande rent vetenskaplig eller teoretisk,
hvaremot de mera praktiska kulturförsöken å större
åkerfält eller odlingsområden blifvit öfverlemnade
till en särskild s. k. landtbruksafdelning vid
Experimentalfältet och således fullständigt skilda
från den agrikulturkemiska laboratorieafdelningen.
C. E. B.
*Agrikulturkemist. I afseende å den verksamhet, som
åligger Landtbruksakademiens agrikulturkemist, har på
senare tider den förändring inträdt, att han numera
har att befatta sig uteslutande med rent vetenskapliga
och teoretiska undersökningar inom agrikulturkemiens
område. Han behöfver följaktligen ej vidare företaga
resor inom landet för agrikulturkemiska ändamål
eller tillhandagå enskilda landtbrukare med råd
och upplysningar i hithörande ämnen, hvarjämte det
ej häller längre tillkommer honom att på anmodan
af enskilda jordbrukare verkställa analyser eller
agrikulturkemiska undersökningar i allmänhet. Allt
sådant är numera öfverlåtet dels till de inom landets
olika delar inrättade s. k. kemiska stationerna (se
d. o.) för landtbrukets och näringarnas behof, dels
till enskilda agrikulturkemisters företagsamhet. Den
inspektion eller tillsyn, som Landtbruksakademien
genom sin agrikulturkemist förr utöfvade öfver
de kemiska stationernas verksamhet inom landet,
har blifvit öfverflyttad på Landtbruksstyrelsen.
C. E. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
