Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afsöndring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsöndringsprocesser pågå ständigt, t. ex.
gallafsöndringen, andra, såsom afsöndringen
af spott, inträda endast vid vissa yttre
inflytelser, såsom födans beröring med slemhinnan
i munnen. Afsöndringen säges i dessa fall inledas
på reflexväg.
Afsöndringsprocessen påverkas af vissa gifter. Atropin
upphäfver och pilokarpin påskyndar afsöndringen
i flere körtlar. — En del på senare åren utförda
försök har ådagalagt, att blodet vid sin gång genom
vissa af organismens väfnader upptager vissa i
dessa bildade ämnen, som för ämnesomsättningen inom
organismen hafva en betydelse jämförlig med den,
som de från olika körtlar härstammande sekreten ega
för matsmältningen. Bildandet af dessa ämnen och
deras upptagande direkt i blodet har man kallat inre
afsöndring eller inre sekretion och jämställt med
de förut kända afsöndringsprocesserna, vid hvilka de
afsöndrade ämnena, sekreten, afledas genom särskilda
utförsgångar. Bäst studerad är den inre sekretionen
i bukspottkörteln (pankreas), sköldkörteln och
binjurarna. Förutom sin betydelse för matsmältningen
eger bukspottkörteln en ej mindre betydelse för
omsättningen af socker inom organismen. Borttages
nämligen denna körtel fullständigt från individen,
inträder sockersjuka i sin svåraste form. Det är
ej sjelfva det operativa ingreppet, ej häller
utestängandet af bukspotten från tarmen, som
framkallar dessa rubbningar. Om nämligen vid körtelns
borttagande en bit lemnas qvar, eller t. o. m. om
en bit af densamma inläkes (transplanteras) på
något ställe af kroppen, t. ex. under bukhuden,
så uppkommer ej sockersjuka. Detta vill med andra
ord säga, att så länge en bit pankreasväfnad
genom blodcirkulationen sammanhänger med den öfriga
organismen, kan socker omsättas inom densamma. Man
antager, att i bukspottkörteln bildas någon
fermentartad substans (ämne), som är nödvändig för
sockrets omsättning, och att denna substans upptages
direkt i blodet. — Sköldkörteln har länge varit
ett gåtfullt organ. Den utgöres af körtelväfnad, men
saknar utförsgång. Undersökningar under de senaste
åren hafva visat, att körtelns borttagande medför
svåra rubbningar inom nervsystemet, hvilka rubbningar
ej inställa sig, om en bit af körteln qvarlemnas eller
inläkes på något ställe. Menniskor, som undergått
operation för struma, och på hvilka sköldkörteln
blifvit fullständigt aflägsnad, blifva idioter. Vid
denna operation qvarlemnas derför numera alltid en
del af körteln. På grund af dessa iakttagelser anses
sköldkörteln afsöndra något ämne, som är nödvändigt
för nervsystemets normala funktionsförmåga. Äfven
binjurarna äro sannolikt säte för en dylik inre
afsöndring. Man har velat antaga, att äfven andra
organ skulle ega en liknande betydelse. Särskildt har
Brown-Séquard sökt göra troligt, att testiklarna
skulle genom en inre sekretion bereda ett ämne, som
skulle inverka stimulerande på nervsystemet. Man har
försökt att extrahera detta ämne ur testikelväfnaden
från djur och sedermera användt detta extrakt till
injektioner på menniskor för att tillgodogöra
sig denna stimulerande inverkan, men något positivt
resultat har man ej erhållit af dessa försök.
J. E. J–n.
3. Jur. Om afsöndring af jord och nyare bestämmelser
derom se Jordafsöndring.
Aftafsa, sjöv. Se Tafsa.
Aftal. Se Fördrag, Kontrakt, Faktum.
*Aftenbladet. Tidningens ekonomiska ställning var
på 1870-talet föga tillfredsställande. Nyåret
1878 köptes tidningen af ett konsortium, som
genom ett redaktionsombyte och tillskott af något
kapital trodde sig kunna upparbeta tidningen till
en inflytelserik ställning, då den gjordes till
organ för en moderat högerpolitik. Den 15 Okt. 1879
utgick Mejdell ur redaktionen, men fortfor att vara
medarbetare i tidningen, och efterträddes af Jörgen
F. Sandberg. Dennes verksamhet blef emellertid af
kort varaktighet. Han dog redan i Juli 1881, och
egarna beslöto nedlägga tidningen vid årets slut.
Aftenposten, norsk politisk daglig tidning,
hvars första nummer utgafs i Kristiania d. 14
Maj 1860. Den hette då »Christiania adresseblad»,
men antog sitt nuv. namn nyåret 1861. Tidningen,
som uppsattes af boktryckaren Kr. Schibsted,
hvars son, den nuv. redaktören A. Schibsted, är
dess hufvudsaklige egare, var till en början föga
politisk och ville egentligen vara ett nyhetsblad
till lägre pris än de äldre dagbladen, men 1868,
då den fick till redaktör jur. kand. J. Magelssen,
började den småningom blifva ett politiskt organ
(konservativt), medan den samtidigt i ännu högre grad
än förut ökade sin notisafdelning genom meddelanden
från in- och utlandet. Sedan d. 18 Dec. 1885 utgifves
tidningen två gånger dagligen i största folioformat,
ofta flere ark hvar gång, och tryckes i en upplaga
af nära 12,000 exemplar.
Afthartodoketer. Se Ftartolatrer och Monofysiter
(i den senare art. står genom tryckfel afthardoketer).
Afthonios. Se Aphthonius.
*Aftonbladet. Såsom hufvudredaktör qvarstod
S. A. Hedin till d. 24 Maj 1876, och under hela hans
redaktörskap leddes tidningen i utprägladt frisinnad
anda. Stor omsorg och noggranhet egnades då i
A. åt bl. a. frågan om landtförsvarets ombildning
på värnpligtsgrund. Hedins närmaste efterträdare
voro P. A. Gödecke (till slutet af Maj 1879) och
J. R. Spilhammar (till slutet af Sept. 1884). Under
denna tid, i synnerhet efter Gödeckes afgång, drogs
Aftonbladet i politiskt afseende mer och mer åt
det konservativa hållet, så att det slutligen kunde
betraktas nästan som en högertidning med byråkratisk
anstrykning. I utrikes- och handelspolitiken äfvensom
i flere af de stora kulturfrågorna visade dock
bladet äfven på denna tid trohet mot sina liberala
traditioner. Af åtskilliga orsaker, ej minst
förändringen i politisk färg, förlorade A. många
prenumeranter, hvartill jämväl kom minskadt inflytande
på den offentliga meningen och inom pressen. Men
i tidningens öden inträffade omsider en mycket
betydelsefull vändning. Den 1 Okt. 1884 meddelades,
att sedan flertalet af Aftonbladets aktiebolags
lottbref öfvergått till nya egare — arfvingar till
L. J. Hierta —, den sex månader förut valda styrelsen
(E. V. Montan m. fl.), efter egen afsägelse, dagen
förut afgått och derefter en ny styrelse blifvit af
de nya intressenterna utsedd. Redaktör och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
