Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östgöta Correspondenten, »Östergötlands dagliga länstidning och allmänna annonsblad», en numera daglig tidning, som utgifves i Linköping sedan 1838 - Östgöta kavalleriregemente uppsattes genom rustning i Östergötland och i Kalmar län - Östgötalagen. Se Landskapslagar, sp. 656 - Östhammar, sjöstad i nordöstra Upland, Stockholms län - Östkap. Se Ostkap - Östkinds härad, i Östergötlands län - Östkinds och Björkekinds kontrakt. Se Vikbolandets kontrakt - Östmark, socken i Värmlands län - Östmark, markgrefskap. Se Österrikisk-ungerska monarkien, sp. 748 o. f. - Östmongoliskan. Se Mongoliska språket - Östmän kallades uti Irland de nordiske vikingarna - Östra Aros. Se Aros - Östrabo, ämbetsbostaden för biskopen i Vexiö stift - Östra Broby, nytt namn på Broby socken i Östra Göinge härad, Kristianstads län. Se Broby 1 - Östra Bug. Se Bug - Östraby, socken i Malmöhus län - Östra Canada. Se Quebec 1 - Östra Ed, socken i Kalmar län - Östra Emtervik. Se Emtervik 2 - Östra Eneby. Se Eneby 2 - Östra Espinge. Se Espinge, Östra - Östra Fogelvik, nytt namn å socknen Fogelvik i Väse härad, Värmlands län. Se Fogelvik 2 - Östra Frölunda, nytt namn på Frölunda socken i Kinds härad, Elfsborgs län. Se Frölunda 2 - Östra församlingen. 1. Församling i Jönköpings stad - Östra församlingen. 2. Frösamling i Nyköpings stad - Östra Gerum, nytt namn på socknen Gerum i Vartofta härad, Skaraborgs län. Se Gerum 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom språkrör för de inom länet förherskande
protektionistiska åsigterna. Tidningens nuv. redaktör,
Bengt Hägge (f. 1857), öfvertog dess ledning
omkr. en månad före Ridderstads död. Tidningen blef
fr. o. m. 1893 daglig, sedan den först utgifvits två
gånger i veckan 1838–70, derefter tre gånger i veckan
1871–86 och fyra gånger i veckan 1887–92. Formatet
har från 3-spaltigt utvecklat sig till det
nuv. 6–9-spaltiga, och prenumerationspriset är sedan
1891 nedsatt (från 9 kr. 60 öre) till 6 kr. Bland
medarbetarna må vidare nämnas endast C. H. Wallberg
(sign. »Qvippe»; alltifrån tidningens första år)
och Reinhold Ericson (»Reinhold Winter»; 1870–81). —
Vid sidan af den dagliga uppl. utgifyes sedan d. 7
Nov. 1885 en veckoupplaga af »Östgöta Correspondenten»
med titeln »Östergötlands veckoblad Östgötaposten»,
hvars prenumerationspris (inberäknadt postarvode)
utgör 1 kr. 50 öre. Bägge tidningarna utgå tillsammans
i omkr. 10,000 exemplar. B. L.
Östgöta kavalleriregemente uppsattes genom rustning
i Östergötland och (med 83 nummer) i Kalmar län
samt fick sitt indelningsverk stadfäst 1687 och
något ändradt 1717. Regementet förändrades 1791 till
infanteri och kallas nu Andra lifgrenadierregementet
(se d. o.).
Östgötalagen. Se Landskapslagar, sp. 656.
Östhammar, sjöstad i nordöstra Upland, Stockholms
län, täckt och sundt belägen på sydvestra stranden
af Östhammarsfjärden, hvilken i s. ö. utmynnar
i Singöfjärden och i n. v. står i förbindelse
med Granfjärden, som fordom sammanhängde med
Kallrigafjärden. Stadens område utgör endast 137
har. Innevånarnas antal uppgick 1870 till 637 och
1892 till 698. Fastighetstaxeringsvärdet utgjorde
sistnämnda år 613,900 kr. Stadens tillgångar voro
1891 bokförda till 70,753 kr., skulderna till
28,846 kr. För kommunala behof uttaxerades kr. 3,70
à 7,20 för hvarje krona bevillning. Näringsgrenar
äro handtverk, fiske och någon handel. Ingen fabrik
finnes. År 1891 funnos 19 handlande, med 15 biträden,
och 48 handtverkare, med 50 arbetare. Hamnen
är mycket uppgrundad, så att stadens sjöfart
dragit sig dels till det 2 km. n. om Ö. belägna
Husbacka, dels till den 11 km. i s. ö. belägna Hargs
hamn. Nyssnämnda år uppgafs sjötrafiken till 178
fartyg, om tillsammans 10,016 tons, alla gående i
inrikes fart. Hamnafgifterna gingo till omkr. 930
kr. Hela det lilla samhället är bebygdt med små,
oansenliga trähus. Den enda stenbyggnaden är kyrkan
(från 1675). Sedan 1882 finnes här en badanstalt. Två
tidningar utkomma i staden: »Roslagsbladet» 1 gång och
»Östhammars tidning» 2 gånger i veckan. I kyrkligt
afseende är Ö. annex till Börstil. Med Öregrund har
Ö. gemensam borgmästare. Tillsammans med Stockholms
läns öfriga städer väljer Ö. en riksdagsman i Andra
kammaren. — Ö. är en gammal stad (1368 stadfäste
kon. Albrekt dess privilegier), som i forna dagar
spelade en mera betydande rol än nu. Den låg då litet
längre i v., vid den nu s. k. Gammelbyn, närmare
byn Ed, och idkade sjöfart till sådan utsträckning,
att det väckte Stockholms
afundsjuka. Farvattnets uppgrundning förorsakade i slutet
af 1400-talet en utflyttning till Öregrund, men
efter 1521 uppväxte staden å nyo på sin nuvarande
plats, Gullskär, der den likväl aldrig nått någon
betydelse. Den afbrändes af ryssarna 1719 och härjades
af vådeld 1795. Stadens vapen är på silfverbotten en
fisk under ett utspändt nät. — Östhammars hus kallades
under medeltiden ett fäste, som låg vid Husbacka. Det
afbrändes under Engelbrekts befrielsekrig 1434,
men återställdes sedermera. Det är nu försvunnet.
A. G.
Östkap. Se Ostkap.
Östkinds härad, i Östergötlands län, ingår i
Björkekinds, Östkinds m. fl. härads domsaga och i
Lösings, Björkekinds och Östkinds häradsfögderi samt
omfattar socknarna Häradshammar, Jonsberg, Östra
Husby, Qvarsebo, Östra Stenby och del af Krokek. Areal
37,037 har. 6,435 innev. (1892).
Östkinds och Björkekinds kontrakt. Se Vikbolands
kontrakt.
Östmark, socken i Värmlands län,
Fryksdals-härad. Areal 39,651 har. 4,493 innev
(1892). Ö. utgör ett regalt pastorat, Karlstads stift,
Fryksdals kontrakt.
Östmark, markgrefskap. Se Österrikisk-ungerska
monarkien, sp. 748 o. f.
Östmongoliskan. Se Mongoliska språket.
Östmän kallades uti Irland de nordiske vikingarna,
hvilka i 9:de och 10:de årh. hemsökte nämnda ö med
sina härjningar. Jfr Easterlings.
Östra Aros. Se Aros.
Östrabo, ämbetsbostaden för biskopen i Vexiö stift,
ligger i Vexiö landsförsamling på stadens östra
sida. Der afled skalden Es. Tegnér d. 2 Nov. 1846.
Östra Broby, nytt namn på Broby socken i Östra Göinge
härad, Kristianstads län. Se Broby 1.
Östra Bug. Se Bug.
Östraby, socken i Malmöhus län, Färs härad. Areal
4,300 har. 2,115 innev. (1892). Annex till Vesterstad,
Lunds stift, Färs kontrakt.
Östra Canada. Se Quebec 1.
Östra Ed, socken i Kalmar län, Norra Tjusts
härad. Areal 10,750 har. 1,323 innev. (1892). Annex
till Vestra Ed, Linköpings stift, Norra Tjusts
kontrakt. Det förra namnet var Eds kapell (se Ed 2).
Östra Emtervik. Se Emtervik 2.
Östra Eneby. Se Eneby 2.
Östra Espinge. Se Espinge, Östra.
Östra Fogelvik, nytt namn å socknen Fogelvik i Vase
härad, Värmlands län. Se Fogelvik 2.
Östra Frölunda, nytt namn på Frölunda socken i Kinds
härad, Elfsborgs län. Se Frölunda 2.
Östra församlingen. 1. Församling i Jönköpings
stad. 8,591 innev. (1892). — 2. Församling i Nyköpings
stad. 2,435 innev. (1892).
Östra Gerum, nytt namn på socknen Gerum i Vartofta
härad, Skaraborgs län. Se Gerum 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
