Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wakefield, stad i engelska grefskapet York - Wakenstädt, by vid staden Gadebusch, Mecklenburg-Schwerin - Vakf (plur. evkaf), Arab., kallas i muhammedanska land moskéernas och med dem förenade milda stiftelsers gods - Vaksala. 1. Härad i Upsala län - Vaksala. 2. Kontrakt i Upsala stift - Vaksala. 3. Socken i Upsala län - Vakt. 1. Krigsv., hvarje truppstyrka, som utsättes på en bestämd plats för att bevaka någonting - Vakt. 2. Sjöv. Ombord å de flesta fartyg indelas dygnet till sjös i 6 »vakter» - Vaktarrest. Se Arrest - Vaktbricka. Se Ringkrage - Vaktelkung, zool., stundom förekommande namn på gräs-skäran (se d. o.) - Vaktelslägtet (Ortygion, Cuturnix), zool., ett slägte, tillhörande familjen rapphösfoglar (Perdicidæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jernverk, och i närheten ligga många
stenkolsgrufvor. Det har äfven en af de största
spanmålsmarknader i norra England samt stora
verkstäder för tillverkning af landtbruksmaskiner
och redskap. Biskopssäte (sedan 1888). Latinskola,
teknisk skola och konstskola. Stort dårhus. – Staden
är mycket gammal och anses af några hafva uppstått
kring ett romerskt fältläger. Sedan 1760 tillhör den
hertigen af Leeds, baron Osborne.
Wakenstädt, by vid staden Gadebusch,
Mecklenburg-Schwerin, der det vanligen efter
Gadebusch (se d. o.) uppkallade slaget emellan
svenskar och danskar stod d. 20 Dec. 1712.
Vakf (plur. evkaf), Arab., kallas i muhammedanska
land moskéernas och med dem förenade milda
stiftelsers gods. Dessa bestå till stor del
af dotationsegendomar. Enär moskégodsen åtnjuta
skattefrihet och äro oantastliga, uppkom sedvänjan
att privatpersoner, för att skydda sin egendom mot
utpressningar och konfiskation, delvis afstodo den åt
moskéer och stiftelser på det sätt att egaren betalade
till moskéerna 10–15 proc. af godsets taxeringsvärde
samt en låg årsränta, men för öfrigt behöll alla
inkomster af godset samt hela nyttjanderätten. Då
den muhammedanska arfsrätten erkänner endast
sonen såsom faderns direkta arfvinge, öfvergingo
dessa gods merendels i de milda stiftelsernas
händer. Moskégodsen, som i Turkiet förvaltas af en
särskild minister (jfr Nasir), omfatta en högst
betydlig del af turkiska rikets jord, och på dem
kan staten icke lägga skatt. De utgöra derför ett
hufvudsakligt hinder för de turkiska statsfinansernas
förbättring, hvarför också reformpartiet sedan längre
tid arbetar på deras indragning.
Vaksala. 1. Härad i Upsala län, ingår i länets
Mellersta domsaga och fögderi samt omfattar socknarna
Gamla Upsala, Vaksala och Danmark. Areal 13,526
har. 3,255 innev. (1891). – 2. Kontrakt i Upsala
stift, omfattar de sex pastoraten Vaksala, Danmark,
Gamla Upsala, Fundbo, Lagga och Östuna, Rasbo och
Rasbokil. Areal 48,308 har. 8,707 innev. (1891). –
3. Socken i Upsala län, Vaksala härad. Areal
4,724 har. 1,248 innev. (1891). V. utgör ett
prebende-pastorat till 1:sta teol. professuren vid
Upsala univers., Upsala stift, Vaksala kontrakt.
Vakt. 1. Krigsv., hvarje truppstyrka, som utsättes
på en bestämd plats för att bevaka någonting,
t. ex. kasernvakt, lägervakt, polisvakt (under tåg
eller jernvägstransport), ordningshållningsvakt
o. dyl., eller undantagsvis såsom hedersbevisning
för kunglig person eller högre befälhafvare,
s. k. honnörsvakt (se d. o.). Den förnämsta vakten
i en garnisonsort benämnes vanligen högvakt, och
alltefter vaktbefälhafvarens grad skiljer man mellan
officersvakt, underofficersvakt eller korpralsvakt
(den senare äfven kallad »underbefälspost» och
vanligen underställd någon vakt, till hvilken dess
rapporter o. d. ingå). Om generalstabsvakt se d. o. –
Fullgörandet af vaktens uppdrag, vakttjensten, är
af stor betydelse både för vaktens egentliga uppgift
och såsom en öfning för den
vigtiga bevakningstjensten i fält. I en garnisonsort
står vakttjensten under kommendantens omedelbara
inseende. Samma afdelning bestrider vanlig vakttjenst
under 24 timmar i följd. Jfr Post (skiltvakt). –
2. Sjöv. Ombord å de flesta fartyg indelas dygnet till
sjös i 6 »vakter», hvar och en å 4 timmar (8 glas):
dagvakten kl. 4–8 f. m., förmiddagsvakten kl. 8–12
midd., eftermiddagsvakten kl. 12–4 e. m., plattvakten
(»plattfoten» l. »platten»), i tvänne hälfter, för
att förskjutning skall ega rum, den första kl. 4–6
e. m., den andra kl. 6–8 e. m., första vakten kl. 8–12
midn., och hundvakten kl. 12–4 f. m. Vaktmanskapet,
eller det manskap, som »gör vakt», till skilnad från
»frivaktarna», hvilka nattetid äro »vaktfria», indelas
i tvänne hälfter, styrbords vakt och babords vakt,
hvilka aflösa hvarandra eller »taga emot vakten» vid
ofvannämnda tider, då vaktombytena ega rum. Denna
vaktfördelning kallas sjövakt till skilnad från
den i hamn eller till ankars brukliga hamnvakten,
då styrbords och babords vakter hafva vakt hvar
sitt dygn i sänder, nattetid (kl. 9 e. m.–5
f. m.) dock endast hälften af vaktstyrkan, den
s. k. natthamnvakten. Besättningen säges »göra vakt om
vakt» till sjös, då den på ofvannämnda sätt är indelad
i tvänne delar, hvartill man på handelsfartyg fäster
den betydelsen, att båda vakterna icke samtidigt
skola vara i tjenstgöring. Att börja vakttjensten,
sedan alle man varit i arbete, kallas att »sätta
vakt». Jfr Qvarter 5 b) och Vakthafvande.
1. C. O. N. 2. R. N.
Vaktarrest. Se Arrest.
Vaktbricka. Se Ringkrage.
Vaktelkung, zool., stundom förekommande namn på
gräs-skäran (se d. o.).
Vaktelslägtet (Ortygion, Coturnix), zool., ett slägte,
tillhörande familjen rapphönsfoglar (Perdicidae)
och ordningen hönsfoglar (Gallinae) inom foglarnas
klass. Nära öfverensstämmande med rapphönsslägtet
(Perdix), skiljer vaktelslägtet sig från detta
förnämligast genom ringare storlek, genom de
jämförelsevis längre och spetsigare vingarna,
hvilkas tre första handpennor äro längst, och genom
förekomsten af endast tolf stjertpennor. Stjerten
är nästan fullständigt dold under de förlängda
täckfjädrarna. Fjäderbeklädnaden är mycket rikare
än hos rapphönsslägtet. Hufvudet är med undantag af
ögonkretsen fjäderbeklädt. Näbben är kort och basen
hög. Arter af detta fogelslägte förekomma i skilda
delar af verlden, flertalet i de malajiska landen och
i Australien. Äfven med afseende på lefnadssättet
skilja sig dithörande foglar ej oväsentligt från
rapphönsen. De äro flyttfoglar, som lemna sina
häckplatser om hösten för att tillbringa vintern
under varmare luftstreck. De äro mindre sällskapliga
än andra hönsfoglar, och i motsats till rapphönsen,
som lefva i engifte, föredraga vaktlarna ett slags
månggifte. De anträffas blott under flyttningarna i
stora skaror. I Sverige förekommer en art, vanliga
vakteln, Coturnix communis, som har kroppen ofvan
rostbrun eller rostgrå, med svarta fläckar och
gulaktiga längdstreck, samt ett gulaktigt streck
längs hjessän och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
