Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
titel och 1815 guldmedalj för tapperhet i fält. Sitt
återstående lif tillbragte han på Saarilaks, der han
dog d. 1 Sept. 1839. M. G. S.
Roth [råt]. Justus Ludwig Adolf, tysk geolog,
f. i Hamburg 1818, sedan 1848 bosatt i Berlin och
professor derst., har hufvudsakligen egnat sig åt
petrografiska och kemisk-geologiska undersökningar
äfvensom åt studiet af vulkanerna, men har
äfven deltagit i utarbetandet af kartan öfver
Nieder-Schlesien. Bland hans vigtigaste arbeten må
nämnas Der Vesuv (1857), Gesteinsanalysen (1861),
Allgemeine und chemische geologie (2 bd, 1879–87)
och en mängd petrografiska arbeten i »Abhandlungen
der k. akademie der wissenschaften zu Berlin».
B. L-n.
Roth [råt], Rudolph von, tysk filolog, f. 1821
i Stuttgart, lärjunge af Ewald och Burnouf,
är sedan 1848 professor i sanskrit och jämförande
språkforskning och sedan 1856 jämväl bibliotekarie vid
universitetet i Tübingen. 1873 blef R. adlad. Hans
lilla afhandling Zur litteratur und geschichte
des veda (1846) är banbrytande och epokgörande för
vedastudierna. Senare utgaf han Jaskas »Nirukta»
(1852), ett för vedatolkningen vigtigt sanskritverk,
samt (tillsammans med Whitney) »Atharva-veda»
(1856). Tillsammans med Böhtlingk redigerade
R. den monumentala, af vetenskapsakademien i
Petersburg utgifna Sanskrit wörterbuch
(1853–75, 7 stora qvartvolymer), i hvilken R. hade
veda-literaturen på sin lott. Bland R:s många öfriga
afhandlingar må nämnas Über den mythus von den
fünf menschengeschlechtern (1860), Der Atharvaveda
in Kashmir (1875), Jaçna 31 (1876) och 70 hymnen
aus Rigveda (1879). R. har för öfrigt publicerat
en förteckning öfver Tübingen-bibliotekets indiska
handskrifter (1865) och Urkunden zur geschichte der
universitet Tübingen (1877). R. räknar bland sina
lärjungar Trumpp, Haug, Whitney, E. Kuhn och Euting.
Lll.
Roth, Magnus, utgifvare af kartor och geografiska
läroböcker, född d. 31 Juli 1828 på Riseberga gård i
Nerike, blef student 1847, filos. kandidat 1857 samt
filos. doktor 1863 efter utgifvandet af afhandlingen
Om abalienationen och reduktionen af kronans gods
och räntor i Närike. I (1863), hvilken belönades med
Geijerska priset. Efter några års tjenstgöring såsom
extra lärare vid högre elementarläroverket i Örebro
blef han 1864 adjunkt derstädes och 1869 adjunkt vid
Nya Elementarskolan i Stockholm. Af R:s kartverk må
nämnas Atlas för skolan och hemmet (2:dra uppl. 1872;
bearbetn. från tyskan), Väggkarta öfver Sverige,
Norge och Danmark (1875, tills. med E. Backhoff)
samt Geografisk atlas I och II, hvilka båda fatt en
vidsträckt användning såväl i folkskolan som i de
allmänna läroverken, vidare flere stora väggkartor,
såsom Asien, Amerika (hvilka påbörjats af T. von
Mentzer), Afrika, Norden, Europa (2 uppl.), Bibelns
land och folk samt svenska län och landskap (Dal,
Älfsborgs, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus samt Örebro
län). 1878 utgaf R. Illustrerad geografi för lägre
skolor, som 1881 efterföljdes
af en större Illustrerad geografi för allmänna
läroverken (5:te uppl. 1887; förkortad edition 1882;
2:dra uppl. 1888).
Roth [råt], Wilhelm August, tysk militärläkare,
f. 1833, generalläkare vid sachsiska armékåren i
Dresden sedan 1870, är bekant genom sin tillsammans
med Lex utgifna stora handbok i militär hygienen:
Handbuch der militärgesundheitspflege (3 bd,
1872–77).
Rothe [råte], Tyge Jesper, dansk filosof, född
d. 16 Jan. 1731 i Randers, blef student 1744 och
teol. kandidat 1747. Han var 1758 en kort tid lärare
för arfprinsen Fredrik och beklädde flere ämbeten
1765–73, men tillbragte sin mesta tid på sitt gods
Tybjerggaard. Död d. 19 Dec. 1795. R:s arbeten äro
hållna i en tung och tröttande stil, men utmärka sig
för stort tankedjup. Han skref bl. a. Kristendommens
virkning paa folkenes tilstand i Europa (5 bd, 1774–83),
Nordens statsjorfatning for
og i lehnstiden (2 bd, 1781–82), Naturen
betragtet efter Bonnets maade (6 bd, 1791–94). – Hans
sonson Vilhelm R., född d. 13 Okt. 1800, död d.
9 Jan. 1878, 1843–76 prest i Vemmelöv vid Slagelse,
skref Det danske kirkeaar og dets perikoper (1836;
4:de uppl. 1878), Den danske kirkebygning (1850)
och To böger om vor apostoliske trosbekjendelses
oprindelse og udvikling (1878). – En sonson till
Tyge R:s broder, Peter Konrad R., född d. 17
Juni 1811, sedan 1865 stiftsprost i Själlands
stift, har verksamt tagit del i behandlingen af
kyrkliga frågor och utvecklingen af kyrkligt
lif i Köpenhamn. Åren 1869–71 var han med
om att revidera öfversättningen af Gamla test. 1879
blef han hedersdoktor vid universitetets 400-årsfest.
E. Ebg.
Rothe [råte], Richard, tysk teolog, f. 1799
i Posen, blef 1823 preussisk legationspredikant
i Rom, 1828 professor vid teologiska seminariet i
Wittenberg samt 1837 teol. professor vid Heidelbergs
universitet och föreståndare för det nybildade
teologiska seminariet derstädes. År 1849 utbytte
han sin nyssnämnda befattning mot en liknande
vid universitetet i Bonn, men återvände 1854 till
Heidelberg, hvarest han kvarstannade som teol.
professor till sin död, 1867. R. tillhörde de
s. k. förmedlingsteologerna, hvilka åsyftade en
förmedling emellan den positiva kyrktron och den
filosofiska spekulationen, men slöt sig på
samma gång till den teosofiska riktningen, särskildt
sådan denna representeras af Oetinger. Han
hyllade äfven den tyska protestantföreningens
grundsatser. Bland hans skrifter märkas Die
anfänge der christlichen kirche und ihrer verfassung
(1837), Theologische ethik (3 bd, 1845–48; 2:dra
uppl. i 5 bd 1867–71), Zur dogmatik (1863) samt
de först efter hans död utkomna Vorlesungen über
kirchengeschichte (1875–76), Theologische encyclopedie
(1880) och Geschichte der predigt (1881).
J. H. B.
Rothenburg (R. an der Tauber), stad i bajerska
regeringsomr. Mittelfranken, 30 km. v. n. v. om
Ansbach, vid Mains biflod Tauber. 6,504
innev. (1880). R. är en af de äldsta städer i Franken
och omgifvet med murar samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
