Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rossano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
student i Upsala 1844, med. licentiat 1852
och med. doktor 1854, sedan han utgifvit
afhandlingen Om blennorhoea urethrae hos mannen
(1852). Han utnämndes 1855 till adjunkt i kirurgi vid
Karolinska institutet, 1803 till e. o. och 1885 till
ord. kirurgie professor derstädes. Han var ledamot
af Andra kammaren under riksdagen 1875 och är sedan
1886 ledamot af Vetenskapsakademien. Förutom ett
stort antal kasuistiska meddelanden af kirurgiskt
och oftalmiatriskt innehåll i »Hygiea» och
»Svenska läkaresällskapets förhandlingar», har
R. utgifvit bl. a. följande större afhandlingar: Om
de militärmedicinska institutionerna i några främmande
länder (1861), Kritik af starroperationsmetoderna (i
»Med. archiv», 1863), Militärkirurgiska anteckningar
(1871), Om de infantila starrarna (1873), Om de
sympatiska oftalmierna (1876), de tre sistnämnda i
»Nord. med. arkiv», samt Om ögoninflammationerna
(1883). R. har också gjort sig känd såsom en
framstående talare. R. T-dt.
Rossano, stad uti italienska prov. Cosenza, vid
kustjernvägen, 5 km. från Tarantoviken och vid
foten af den stora bergmassan Sila (i geologiskt
hänseende den äldsta delen af Italien). 14,688
innev. (1881). Ärkebiskopssäte. I katedralen
förvaras Codex rossanensis, en uncial-handskrift af
Matteus’ och Markus’ evangelier (från 6:te årh.) med
silfverbokstäfver på purpurpergament och med 12
miniatyrer, ett framstående prof på bysantinsk
konst.
Rossbach, by i preussiska regeringsomr. Merseburg
(Sachsen), 8 km. n. v. om Weissenfels, är bekant
genom den lysande seger, som preussiske konungen
Fredrik II d. 5 Nov. 1757 med 24,000 man vann
öfver den 60,000 man starka förenade franska och
tyska riksarmén under marskalk Soubise. Slaget af
gjordes genom det kraftiga anfall, som utfördes
af preussiska kavalleriet under general Seydlitz.
C. O. N.
Rossbach, August Wilhelm, tysk filolog, f. 1823
i Schmalkalden, professor i klassisk filologi och
arkeologi vid Breslaus universitet, är i förening med
R. Westphal författare till det berömda arbetet Metrik
der griechen (1854–65. 3:dje uppl. 1885–87 under
titeln »Theorie der musischen künste der hellenen»;
se Metrik, sp. 1485). Bland R:s öfriga arbeten må
nämnas Römische hochzeits- und ehedenkmäler (1871).
Ross-Church [-tjörtj], Florence. Se Marryat.
Rosse [råss], William Parsons, earl of (före faderns
död, 1841, Lord Oxmantown), engelsk astronom,
f. 1800. d. 1867, studerade i Dublin och Oxford samt
bosatte sig sedan på sin egendom Birr Castle vid
Parsonstown i Kings county på Irland. Under åren
1821–34 var han medlem af Underhuset och egnade
sig efter denna tid åt astronomien. På Birr Castle
inrättade han åt sig ett astronomiskt observatorium
och konstruerade, efter åtskilliga experiment rörande
det lämpligaste material för speglar och de bästa
slipmetoder för sådana, för sin räkning ett jättelikt
spegelteleskop, »Lord Rosses teleskop»,
äfven kalladt »Leviatan», af 16,6 m. längd och 1,82
m. genomskärning. Instrumentets lineära förstoring
kan bringas upp ända till 6,000 gånger. Till följd
af sin storlek kan det vridas endast 1 1/2 timme
åt båda sidor om meridianen. Ensamt spegeln väger
3,809 kg. Kostnaderna för instrumentet och dess
uppställning skola hafva uppgått till öfver 200,000
kr. Det användes hufvudsakligen till observationer af
nebulosor. Med detta instrument är utförd en utmärkt
karta öfver Orion-nebulosan, publicerad af R:s son i
Account of the observations of the great nebulae in
Orion .... between 1848 and 1867 (1868), af hvilken
säkert synes framgå, att denna nebulosa under tidernas
lopp småningom kondenseras. Äfven frågan om månens
värmestrålning och planeten Mars’ topografi voro
föremål för R:s studier med detta förträffliga
instrument. Han arbetade derjämte på lindrandet af
nöden bland den irländska befolkningen och skref
bl. a. Letters on the state of Ireland (1847).
K. B
Rossellino, tillnamn för två florentinska arkitekter
och bildhuggare, hvilkas egentliga namn var di
Matteo Gamberelli. – 1. Bernardo R., f. 1409,
d. 1464, var som arkitekt sysselsatt för Aeneas
Sylvius Piccolominis (sedermera Pius II:s) räkning
att omskapa det gamla Corsignano (nära Montepulciano)
till Pienza (»Piusstad»), som det sedan kallades. Der
utfördes på ett ytterst inskränkt rum en byggnadsgrupp
i äkta ungrenaissance, nämligen dômen, Vescovado,
biskopshuset, och flere palats, bland hvilka
det mest betydande är Palazzo Piccolomini,
bygdt som Pal. Rucellai i Florens med rustika och
pilasterindelning och derjämte på baksidan en härlig
loggia med 3 kolonnvåningar för den vackra utsigtens
skull. Äfven den intagande brunnen på platsen (1462)
är af R. (Enligt andra skulle alla dessa byggnader
vara utförda af en nästan obekant Bernardo di Lorenzo,
men detta är svårligen antagligt.) Huru stor del
R. tagit i utförandet af de ståtliga palats i
Siena, som tillskrifvas honom, är icke med säkerhet
kändt. – Ej häller som bildhuggare förnekar han sin
arkitektoniska böjelse. Han är icke fullt lycklig i
figurernas former och uttryck, så i hans tidigaste
arbete, Bebådelsen, marmorgrupp i Misericordia i
Empoli (1447), dock utmärkt för skönhet och allvarlig
hållning. Men en mästare är han i sina grafvårdars
anordning genom originalitet i resningen, t. ex. i
det såsom relief behandlade monumentet öfver Beata
Villana i S. Maria novella (Florens) och i vården
öfver rättsläraren Lazzari i S. Domenico i Pistoja
(utförd af brodern Antonio). Men hans mästerverk
är den prisade grafvården öfver den florentinske
statssekreteraren Lionardo Bruni i S. Croce i Florens,
hvilken såsom den mest omtyckta och fulländade form af
en sådan graf, inställd i en flat nisch, blef förebild
i Florens under hela ungrenaissancen. – 2. Antonio
R., den föregåendes broder och lärjunge, f. 1427,
d. omkr. 1478, var företrädesvis bildhuggare. Rik
fantasi, natursinne, skönhetskänsla och fulländad
teknik utmärka hans plastiska arbeten. Hans förnämsta
verk är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
