Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - René ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelsstad, i det att det genom sitt läge förmedlar en
icke obetydlig transitohandel mellan Östersjön och
Nordsjön. R. har äfven några större fabriker, såsom
bomullsväfveri, garfverier, bränvinsbrännerier,
en fabrik för tillverkning af gödningsämnen samt
ett jerngjuteri (n. om staden). – På Eiderön, der
det gamla R. ligger, slöts 811 den bekanta freden
emellan Karl den store och konung Hemming. R. nämnes
först 1199, under namnet Reinholdsborg. Staden,
som under Fredrik III:s tid (1648–70) erhöll nya
fästningsverk, utvidgades under Kristian V genom
anläggning af Neuwerk och Kronwerk. I R. dog Kristian
VII 1808. Den 24 Mars 1848 intogs R. af prins Fredrik
af Augustenborg och förvandlades till en stark
vapenplats. I Sept. 1852 började fästningsverken
slopas.
René (Lat. Renatus), kallad den gode kung René,
titulärkonung af Neapel, grefve af Provence, var
andre son till hertig Ludvig II af Anjou och Jolanta
af Aragonien samt föddes d. 16 Jan. 1409. Genom
sitt gifte med Isabella af Lothringen fick han vid
hertig Karl I:s död år 1431 rättsliga anspråk på
detta hertigdöme, hvilket också konciliet i Basel
tilldömde honom. Men hertigen af Burgund tog parti
för R:s rival, grefven af Vaudemont; det kom till
krig, och R. blef sina motståndares fånge. I fängelset
mottog han år 1434 budet om sin äldre broders, Ludvig
III:s af Anjou, död, hvarigenom dennes land, Anjou
och Provence samt anspråk på Jerusalem, Neapel och
Sicilien tillföllo honom. Efter drottning Johanna II:s
af Neapel död 1435 bjöds honom Neapels krona. Hans
gemål öfvertog tills vidare landets styrelse. Först
1438 anlände R. sjelf, som frigifvits 1437, till
Neapel, men måste 1442 efter flere strider lemna det
åt konung Alfons af Aragonien. Han slog sig då ned i
Lothringen, men lemnade det snart åt sin äldste son,
titulärhertigen Johan af Kalabrien, och flyttade till
sitt land Anjou. 1465 kallades R. till Aragoniens
tron, ett slags arf från modern, men hans ofvannämnde
son kämpade förgäfves om densamma med konung Juan
II af Aragonien. Konung Ludvig XI beröfvade R. 1473
Anjou, då R. för beständigt förlade sitt residens till
Provence, der han dog i Aix d. 10 Juli 1480. R. var
fader till Margareta af Anjou, drottning af England. –
»Kung René» var en stor vän af poesi, måleri och
trädgårdskonst, ja han var äfven skald. Bland hans
poetiska arbeten (utg. af Quatrebarbes 1845) må nämnas
pastoralen Amours du bergier et de la bergeronne, den
politiska allegorien Abuzé en court och framförallt
Traité de la forme et devis des tournois, en
liflig skildring af medeltidens tornérspel på
vers och prosa, försedd med ypperliga miniatyrer af
konungens egen hand (i Nationalbiblioteket i Paris).
Kj.
Renée (Lat. Renata) af Lothringen, Erik XIV:s
trolofvade, föddes d. 2 April 1544 samt var dotter af
hertig Frans af Lothringen och Kristina af Danmark,
dotter till Kristian II af Danmark. Hennes anspråk
på danska tronen syntes göra henne till en lämplig
brud åt Erik XIV af Sverige, som derigenom kunde få en
»vedergällning» för danskarnas anspråk på
Sverige. Erik utskickade 1565 derför Hans
Klasson (Bielkenstierna), Knut Knutsson (Lillie)
och sekreteraren Lars Knutsson för att skaffa
underrättelser angående prinsessans kropps- och
själsegenskaper. Ständerna tillrådde giftermålet
(Mars 1566). I Juni 1566 fick Nils Sture uppdrag
att framföra konungens anbud till prinsessan,
och i Maj 1567 ankom han till Upsala med hennes
ja. Men de derpå följande händelserna i Sverige
omöjliggjorde giftermålet, som från början varit
motarbetadt från flere håll, och redan d. 22
Febr. 1568 förmäldes R. med hertig Vilhelm V
af Bajern. I sitt äktenskap med honom hade hon 10
barn, ibland hvilka den från 30-åriga kriget bekante
hertig Maximilian, som i spetsen för ligan kämpade
mot protestanterna och Gustaf Adolf. R. dog d. 23
Maj 1602. Kj.
Renegat (af Lat. re, å nyo, och negare, förneka),
affälling; person, som öfvergifvit kristna tron för
att omfatta islam (eller annan religion); politiker,
som af egennyttiga bevekelsegrunder afsvärjer sina
åsigter och förråder sitt parti.
Renen. Se Renslägtet.
Renetter (Fr. reinette, rainette), en god äpplesort från
Normandie, med grågult och fläckigt skal.
Renfana. Se Tanacetum.
Renfrew [-fru]. 1. Grefskap i vestra Skotland,
omgifvet af Lanark i ö., Ayr i v. och Clydes mynning
i n. Areal 657 qvkm. 263,374 innev. (1881). Norra
och östra delarna äro slättland, södra och vestra
bergiga, men bergen nå ej någon större höjd (högst
326 m.). Hufvudfloden är Clyde, som bildar större
delen af norra gränsen. Grefskapet är rikt på stenkol
och jernmalm och har liflig industri, företrädesvis
bomulls- och linnefabrikation, jerngjuterier,
skeppsbyggeri och maskintillverkning. – 2. Hufvudstad
i nämnda grefskap, nära södra stranden af Clyde. 5,115
innev. (1881).
Reng (Räng), socken i Malmöhus län, Skytts
härad. Areal 1,925 har. 792 innev. (1888). R. bildar
med Stora Hammar ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Lunds stift, Skytts kontrakt.
Rengsjö, socken i Gefleborgs län, Södra
Helsinglands Östra tingslag. Areal 12,638 har. 1,534
innev. (1888). R. utgör ett konsistorielt pastorat af
3:dje kl., Upsala stift Helsinglands Östra kontrakt.
Renhorn, Olof Bidenius, politiker, f. 1706, anställdes
på 1730-talet först såsom tullinspektor, sedermera
såsom borgmästare i Helsingfors och representerade
denna stad jämte Kungsbacka i borgareståndet vid
1738 års riksdag. Der framträdde han såsom en ifrig
anhängare af hattpartiet och förvärfvade sig genast
sådant förtroende, att han fick en plats i Sekreta
utskottet och af detta insattes i Mindre sekreta
deputationen, som granskade utrikesrådsprotokollen,
och i den tolfmannanämnd, som skulle utarbeta en plan
till rikets försvar och säkerhet, och som utarbetade
det beryktade s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
