Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refsundsjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ugnen bortgående förbränningsprodukterna, det
andra paret afkyles genom att åt de i ugnen
inströmmande gaserna afgifva sitt magasinerade
värme. En omkastning af gasernas rörelse genom
det ena eller andra regeneratorsparet måste således
efter vissa mellantider göras genom omvridning
af en särskildt för detta ändamål konstruerad
ventil. Vanligast utföres denna omkastning så,
att lågan inuti ugnen periodvis går åt ena eller
andra hållet; men man har äfven konstruerat ugnar,
i hvilka lågan alltid strömmar åt samma håll, men
omkastningen af gasernas gång sker utanför ugnen. –
Det regenerativa systemet är användbart i synnerhet
vid sådana flammugnar, der en mycket hög temperatur
erfordras, såsom glasugnar, martinugnar, vällugnar
o. s. v., men har blifvit ganska vidsträckt tillämpadt
äfven för förvärmning af blästern till masugnar,
hvarvid uppvärmningen af den ena regeneratorn
periodvis sker genom att i densamma förbrännes
masugnsgas. De mest använda regenerativa varmapparater
för masugnar äro konstruerade af Cowper och Whitwell.
C. A. D.
Regensburg, hufvudstad i bajerska regeringsområdet
Oberpfalz, på högra stranden af Donau midt emot Regens
mynning och det som en förstad till R. betraktade
Stadt am Hof (3,400 innev.), hvilket är förenadt
med R. genom en lång stenbro från 12:te årh. (på
ömse sidor om denna ligga de båda Donau-öarna öfre
och nedre Wörth). I sitt yttre företer R. en nästan
lika trogen bild af en stad från den äldre medeltiden
som Nürnberg af en sådan från den senare medeltiden;
de flesta gatorna äro smala och oregelbundna, men
stora promenader hafva ersatt de gamla vallarna
och grafvarna. Ett af de mest karakteristiska
dragen i dess arkitektur äro de många starka,
med skottgluggar försedda tornen, tillhörande de
äldre boningshusen. Bland de offentliga byggnaderna
må framhållas flere katolska kyrkor – bl. a. den
nyligen restaurerade domkyrkan (byggd 1275–1634),
ett märkligt exempel på ren tysk gotik, den romanska
kyrkan S:t Emmeran, benediktinklostret S:t Jakobs
kyrka (kallad Schottenkirche), en romansk basilika
från 12:te och 13:de årh. – det stora rådhuset,
der tyska riksdagen en tid höll sina sessioner,
det Turn-Taxisska palatset (före 1809 klostret S:t
Emmeran), till en del ombygdt, med grafkapell, rikt
bibliotek och tafvelsamling. Historiskt intresse
eger äfven värdshuset »Zum goldenen kreuz», der
Karl V 1546 gjorde bekantskap med den vackra Barbara
Blomberg, moder till don Juan d’Austria. Staden, som
1885 hade 36,093 innev. (de fleste katoliker), är säte
för en biskop och har ett lyceum, tvänne gymnasier
och en realskola. De förnämsta industrigrenarna
äro tillverkning af socker, jern- och stålarbeten
samt blyertspennor. Äfven idkas något skeppsbyggen,
och speditionshandeln med spanmål och trävaror är
mycket liflig, främjad genom flodfarten på Donau samt
genom flere jernvägslinier (till Augsburg, München,
Nürnberg samt Baireuth och Prag). Omkr. 6 km. nedanför
R., vid Donaustauf, ligger det af
Klenze uppförda Walhalla, ett nationalmonument åt
tysk patriotism och tysk storhet, och 24 km. ofvanför
R. vid Kelheim den af samme arkitekt byggda
Befreiungshalle. – Den keltiska anläggningen
Radespona på venstra Donaustranden gjordes af
romarna lill ett befäst läger, Castra Regina. Staden,
som uppstod på högra Donaustranden, blef framdeles
säte för hertigarna af Bajern. Derifrån utbredde
sig ock kristendomen i södra Tyskland. S:t Emmeran
anlade der ett kloster i midten af 7:de årh.,
och Bonifacius upprättade ett biskopsstift ungefär
ett årh. senare. 1245 blef R. fri riksstad och var
under medeltiden en af de förnämsta handelsstäderna
i södra Tyskland. Den 5 Nov. 1633 intogs staden
af svenskarna under hertig Bernhard af Weimar,
men redan d. 28 Juli 1634 måste de under Kagg efter
tappert försvar uppgifva den åt de kejserlige.
1663–1806 var R. med få afbrott (1713–14 och 1742–44)
tyska riksdagens regelbundna samlingsplats. 1803
upphöjdes staden och stiftet till ett furstendöme,
som tilldelades kurfursten af Mainz Karl von Dalberg,
såsom kurärkekansler och ärkebiskop af R., i det
att Mainz’ ärkebiskopssäte flyttades till R. Staden
upphörde att vara fri riksstad och blef 1806 ett
kurfurstendöme (som jämte Aschaffenburg omfattade
omkr. 1,540 qvkm.), hvars innehafvare, Dalberg,
fick titeln furstprimas. Då Napoleon 1810 upphöjde
honom till storhertig af Frankfurt, kom furstendömet
till Bajern. 1821 blef R. å nyo biskopssäte (under
ärkestiftet München-Freising). Straxt s. om
R. besegrade Napoleon I d. 23 April 1809 en del af
österrikiska armén under ärkehertig Karl.
Regensburgska interim (se Interim) kallas den
af kejsar Karl V vid en samtidigt med riksdagen
i Regensburg 1541 hållen konferens framlagda
förmedlande religionsstadga, genom hvars antagande
af både katoliker och protestanter han hoppades
kunna på fredlig väg slita den emellan dem uppkomna
religiösa konflikten. Detta förlikningsförslag,
som särskildt i läran om rättfärdiggörelsen rätt
mycket närmade sig den protestantiska åskådningen,
lades till grund för de förhandlingar, som under
pfalzgrefven Fredriks och den kejserlige ministern
Granvellas ordförandeskap fördes emellan de utsedde
konferensdelegerade: Eck, Gropper och Jul. von
Pflugk å den katolska sidan samt Melanchthon,
Bucer och Pistorius å den protestantiska. Till en
början såg det äfven ut, som om man skulle kunna
blifva tämligen ense. På frågorna om kyrkan och
hennes författning samt om nattvarden strandade dock
alla bemödanden om förlikning. Luther var ej häller
redan från början synnerligen belåten med detta
interim, som han kallade för »ett blott alltför illa
hopflickadt lappverk, en klut, påsatt en gammal rock,
hvarigenom hålet endast blifver värre». När dertill
kom, att den påfliga kurian vägrade stadfästelse
äfven af de fyra artiklar, om hvilka man lyckats
komma öfverens, så måste förhandlingarna
afbrytas utan att hafva ledt till det åsyftade resultatet.
J. H. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
