Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raimundus Lullus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisningsanstalt för färgade. Staden har flere
jerngjuterier, tobaks- och maskinfabriker m. m. samt
drifver liflig handel med bomull och tobak.
Raleigh [rali], Sir Walter, engelsk sjöman,
politiker, f. 1552, medföljde 1569 en engelsk
hjelptrupp åt hugenotterna till Frankrike, kämpade
1578 mot spaniorerna i Nederländerna och kastade
sig derefter ut på sjöresor. Efter hemkomsten, 1580,
deltog han i bekämpandet af irländska upproret och
utmärkte sig så, att han blef ståthållare i Cork. I
Mars 1584 mottog han af Elisabet ett fribref på
koloniseringar. En expedition utgick på hans initiativ
till Chesapeakeviken i Nord-Amerika, der den grundade
en koloni, som R. till sin jungfruliga drottnings
ära kallade Virginia och som var första begynnelsen
till den engelska kolonisationen i Nord-Amerika. Vid
försvaret mot spanska armadan (1588) bistod R. med
ifver samt belönades med handelsförmåner och en
plats i hemliga rådet. Han stod nu, såsom »tidens
ypperste gentleman», på höjden af ära och lycka,
omstrålad af ryktets glans och sin drottnings
gunst. Men Elisabets ynnest förspillde han genom sitt
äfventyr med hennes hoffröken Elisabet Throckmorton,
som sedan blef hans maka (1592). Lockad af ryktena om
»El dorado», företog R. i Febr. 1595 en expedition
till Vestindien, eröfrade Trinidad från spaniorerna
och började undersöka Orinoco, der han i Guyana
trodde sig hafva funnit guldlandet. Han var derefter
med på expeditionerna mot Cadiz (1596) och Azorerna
(1597) samt blef, sedan Essex fallit i onåd, 1600,
guvernör på Jersey. Hans uttalade missnöje med Jakob
I:s politik gjorde honom sjelf misstänkt, och han
dömdes 1603 till döden, men benådades med fängelse
i Tower. Under sin 13-åriga fångenskap, som delades
af hans maka, författade R. bl. a. History of the
world (1614). På Buckinghams förbön kom R. i Mars
1616 såsom en bruten gubbe ut ur sitt fängelse. Med
ungdomlig hänförelse grep han emellertid genast
tillfället att ännu en gång söka Guyanas guld,
då Jakob dertill gaf sitt bifall. Med 13 fartyg
landade han i Nov. 1617 vid Trinidad, men expeditionen
misslyckades genom sjukdomar och motigheter. Innan han
vände hem, brände han en spansk by vid Orinoco. Då
detta stred emot förbudet att anfalla spaniorerna,
lät konungen den aldrig upphäfda dödsdomen gå i
fullbordan d. 29 Okt. 1618. R. var flitig skald och
Spencers beskyddare. Hans Complete works utkommo
1857 i 8 bd. Creighton (London 1877) är hans senaste
biograf. Kj.
Ralik. Se Marshall-öarna.
Raljera (Fr. railler), drifva gyckel, skämta,
skalkas. – Raljeri, skämt, nojs, gyckel. – Raljör,
spefogel, gyckelmakare.
Rallentando, Ital., musikt., aftagande i hastighet.
Rallidae, zool. Se Sumphönsartade foglar.
Rallslägtet, Rallus, zool., hör till underfamiljen
sumphöns (Rallini) af de sumphönsartade foglarnas
familj (Rallida), vadarnas ordning (Grallatores)
och foglarnas klass. Näbben
är smal, rak, längre än hufvudet, obetydligt nedböjd,
med afrundad rygg och inböjda kanter. Vingarna
äro korta, med tredje pennan längst och räcka utom
den korta, mjuka stjerten. Dit hör vattenrallen,
R. aquaticus, som är ofvan svart, med olivbruna
fjäderkanter, samt på hufvudets och halsens sidor,
framhalsen och bröstet askblå. Underlifvet är i midten
hvitt, med rostgulaktiga fjäderkanter, på sidorna
svart, med hvita tvärband. Ving- och stjertpennorna
äro bruna. Längden utgör 25 cm. Arten är hemma i
Europa och mellersta Asien; i Sverige häckar hon ända
upp i Dalarna. Fogeln eger en synnerlig förmåga att
gömma sig och flyger ej gerna upp. Liksom åtskilliga
af sina samslägtingar är han mera natt- än dagfogel.
C. R. S.
Ralstonit, miner., en af Al F3, Na F, Mg F2 och
vatten sammansatt, på Grönland förekommande, sällsynt
stenart. Ant. Sj.
Ram [ramm], Eng. ram, T. ramm, vädur (möjl. af
Fornnord. ramr, stark). 1. Sjöv., vädur, bagge,
d. v. s. en framskjutande förstäf å örlogsfartyg,
hvilken tjenar såsom anfallsvapen; äfven ramfartyg
l. vädursfartyg (T. rammschiff, Fr. vaisseau à
éperon), d. v. s. örlogsfartyg, som är försedt med ram
l. bagge (se d. o. och Ramma 1). – 2. Metallurg. Se
Ramma 2.
Ramadan (Arab., af ramida, vara het), nionde månaden i
muhammedanernas år, under hvilken alla islam-bekännare
måste (till åminnelse af profetens första undfångna
uppenbarelser) underkasta sig sträng fasta från
tidigaste gryningen till solnedgången samt måste
afhålla sig från allt slags vederkvickelse och
njutning, såsom att dricka, bada, röka, kyssa en
qvinna o. s. v. Fastan, som efter olika orter och
årstider varierar mellan 14 och 16 1/2 timma i dygnet,
är naturligtvis mest påkostande, då R. infaller under
någon af årets hetaste månader (Maj–Sept). Under
första delen af nätterna i R. »festar» man deremot
allmänt både inom- och utomhus, och efter den sista
fastedagen följer omedelbart Beiram-festen under
de tre första dagarna af månaden Sjauwal.
Ramayana. Se Indiens språk och literatur, sp. 554.
Rambach, Johann Jakob, tysk, luthersk teolog och
religiös sångdiktare, f. i Halle 1693, blef der
1727 professor efter A. H. Francke och kallades
1731 till förste teol. professor och superintendent
i Giessen, der han dog 1735. R:s religiösa dikter,
under hans lifstid utgifna i två afdelningar under
olika titlar, samlades och utgåfvos 1740 under det
gemensamma namnet Gesammelte geistliche gedichte. Hans
särskildt utgifna Geistreiches hausgesangbuch (1735)
ansågs vara af stort värde. Dessutom ombesörjde
han 1733 utgifvandet af »Hessen-Darmstädtische
kirchengesangbuch». R. var en af pietismens mest
framstående målsmän. Flere af hans arbeten äro
öfversatta på svenska. J. P.
Rámbam, judiskt namn för den berömde Maimonides
(se denne). Jfr förklaringen af namnet Raschi.
Rámban, judisk namnform för Rabbi Mose ben Nachmân
(jfr förklaringen af namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
