Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rafflesia R. Br., bot., ett underbart parasitiskt växtslägte - Raflunda, socken i Kristianstads län - Rafn, Karl Gottlob - Rafn, Karl Kristian - Rafossen, ansenligt vattenfall i Kvina - Rafraichissementer, Fr. rafraichissements, förfriskningar - Rafraichisseur, Fr. Se Pulverisatör - Rafsbotten. Se Alten elf - Raftsund, ett långt, smalt sund i Nordlands amt, Norge - Ragaz, by och badort i schweiziska kantonen S:t Gallen - Raglan, Fitzroy James Henry Somerset - Ragnar Lodbrok, dansk (nordisk) sagohjelte från vikingatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra träd eller buskar, såsom Pliostyles
Guillem. å leguminoser i Syd-Amerika. Från detta
mycelium-liknande lager utvecklas blomskott, som
upplyfta den ofvan liggande barken till en stor
upphöjning, liknande en väldig böld, hvilken
slutligen brister, och ur hvilken uttränger
den oskaftade blomknoppen, som är tätt betäckt
med stora tegellagda fjäll samt till form och
utseende icke olik ett kålhufvud. Ur denna knopp
utspricker den 5-taliga blomman, som hos R. Arnoldi
Bl. (å Sumatra) kan hafva en tvärlinie af ända
till 0,90 m. Denna art har rödgula blommor, med
asliknande lukt, som lockar till sig köttflugor
och andra i ruttnande animaliska ämnen lefvande
insekter. Å Java finnes en annan art R. Patma
Bl., hvilken der, i torkadt tillstånd, på grund
af sin garfämneshalt användes såsom blodstillande
medel. Jfr Balanophoreae och Cynomorium.
O. T. S.
Raflunda, socken i Kristianstads län, Albo
härad. Areal 3,131 har. 848 innev. (1888). R. bildar
med Brösarp ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds
stift, Albo och Jerrestads kontrakt.
Rafn, Karl Gottlob, dansk botaniker, född i
Viborg d. 31 Juli 1769, blef 1797 assessor och 1804
komiterad i ekonomi- och kommersekollegiet samt dog
d. 17 Maj 1808. Han utgaf Physikalsk-ökonomisk og
medikokirurgisk bibliothek (1794–97, 12 bd; fortsatt
under andra namn intill 1807 i 16 bd) samt en mängd
afhandlingar i praktisk-ekonomiska frågor. Vigtigast
är dock hans Udkast til en plantephysiologie, grundet
paa de nyere begreber i physik og chemie (1796;
öfvers. till svenska 1799), det första danska arbetet
i denna riktning. Det bildar förra delen af Danmarks
og Holsteins flora, hvaraf 2:dra delen utgafs 1800.
E. Ebg.
Rafn, Karl Kristian, dansk fornforskare, född d. 16
Jan. 1795 på Brahesborg, Fyen, tog 1816 först juridisk
och sedan officersexamen samt var 1821–26 lärare vid
landkadettskolan. Från sin tidiga ungdom intresserad
af den isländska sagoliteraturen, fick han under
sin anställning vid universitetsbiblioteket
(1821–23) rikt tillfälle att utvidga sina
kunskaper vid genomgåendet af den arnemagneanska
handskriftssamlingen. Hans första arbete var en
öfversättning af de gamla mytiska och romantiska
sagorna, Nordiske kæmpehistorier (3 bd; 1821–26),
hvarpå snart följde en upplaga af »Krákumål». År
1825 stiftade han »Det nordiske oldskriftselskab»,
hvars sekreterare och nästan enväldige styresman
han förblef till sin död. Med stor kraft deltog
han i såväl textbehandlingen som öfversättningen af
»Fornmannasögur» (1825–37) och »Fornaldar sögur»
(1829–30), men väckte dock största uppmärksamhet genom
sitt stora verk Antiquitates americanae (folio,
1837), som fullständigt redogjorde för de gamle
nordboarnas upptäckt af Amerika och öfversattes till
de flesta större europeiska språk. Derefter följde
Grönlands historiske mindesmærker (3 bd, 1838–45)
och Antiquités russes (2 bd, 1850–58), som likaledes
afsågo att påvisa nordboarnas färder i
forntiden. Stundom fördes han af sin ifver för långt och
visade sig dervid sakna kritiskt sinne och grundligare
språkstudier. Sålunda läste han en indiansk inskrift
i Massachusetts såsom nordiska runor och vågade sig
i Oldtidsminder fra Östen (1856) på en tolkning
af den olösliga inskriften på marmorlejonet från
Piraeus. Stor förtjenst inlade han emellertid genom
sin ifver att intressera utländska furstar och
magnater för fornskriftssällskapet. Äfven som medlem
af »kommissionen for oldsagers bevaring» (sedan 1830)
uträttade R. mycket och grundlade offentliga bibliotek
i Reykjavik (1818), i Thorshavn på Färöarna (1827)
och i Godthåb på Grönland (1829). R. blef etatsråd
1839 och konferensråd 1859. Han dog d. 20 Okt, 1864.
E. Ebg.
Rafossen, ansenligt vattenfall i Kvina, Kvinesdal
i Lister og Mandals amt, Norge.
Rafraîchissementer [-fräsjissema’nger],
Fr. rafraîchissements, förfriskningar.
Rafratchisseur [-fräsjissör], Fr. (af rafraîchir,
uppfriska). Se Pulverisatör.
Rafsbotten. Se Alten elf.
Raftsund, ett långt, smalt sund i Nordlands amt,
Norge, mellan Hindö och Öst-Vaagö, är berömdt för
sina storartade omgifningar, i synnerhet för de på
dess bägge sidor, vid Troldfjorden o. a. ställen,
befintliga märkvärdiga fjällformationer. I R. och
dess närhet idkas vintertiden ett mycket stort
torskfiske. Y. N.
Ragaz, by och badort i schweiziska kantonen S:t
Gallen, ligger 521 m. öfver hafvet vid Tamina,
der denna träder ut ur den trånga dalklyftan vid
Pfäffers in i Rhendalen. Omkr. 2,000 innev. Det vid
Pfäffers (se d. o.) framrinnande vattnet ledes i
rör till R. och matar dervarande storartade och väl
inrättade badanstalter. R. var fordom statsdomän, men
utarrenderades 1868 på 100 år till en enskild person,
som genom om- och nybyggnader förskönat platsen och
gjort den till en af de mest besökta kurorter i Europa
(omkr. 20,000 kurgäster årligen).
Raglan [rä’gglän], Fitzroy James Henry Somerset, lord,
engelsk krigare, yngste son till den 5:te hertigen af
Beaufort, f. 1788, ingick 1804 i armén som kornett,
deltog såsom Wellingtons adjutant i alla dennes
fälttåg mot fransmännen och miste vid Waterloo
(1815) sin ena arm. Efter att sedermera hafva varit
använd i diplomatiska värf och en lång följd af
år såsom sekreterare hos öfverbefälhafvaren öfver
engelska hären efterträdde han Wellington 1852 såsom
generaldirektör för artilleriet. Efter Krim-krigets
utbrott öfvertog R. i Febr. 1854 högsta befälet
öfver den engelska operationsarmén och utnämndes
efter slaget vid Inkerman till fältmarskalk. Den
misslyckade stormningen af Sevastopol d. 18 Juni
1855 grep honom så häftigt, att han afled d. 28
s. m. C. O. N.
Ragnar Lodbrok, dansk (nordisk) sagohjelte från
vikingatiden, hvars historia sagopoesien helt och
hållet ombildat. Den historiske R. var jarl hos danske
konungen Hårek (814–854) och sändes af honom med en
flotta på 120 skepp till Frankrike, seglade uppför
Seine och härjade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
