Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pulsmätare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vertikalt uppstigande linien motsvarar arterens
hastiga utspänning (diastole) omedelbart efter
hjertats sammandragning (systole). Den derpå
långsamt nedstigande linien, motsvarande arterens
systole och hjertats diastole, har på midten en
upphöjning, som motsvarar en andra, mindre blodvåg,
och visar således, att den normala pulsen är »dikrot»,
d. v. s. slår två slag, ett större och ett mindre,
för hvarje sammandragning af hjertat. Olika grader
af dikrotism uttryckas med termerna »öfverdikrot» och
»underdikrot». Vid mycket hastig feberpuls försvinner
dikrotismen, d. v. s. den andra pulsvågen, och
pulsen blir »monokrot». I andra fall uppstår en tredje
stigning, som gör pulsen »trikrot». Sfygmografen har
äfven uppdagat respirationens inverkan på pulsen
samt alla möjliga fysiologiska och patologiska
förändringar icke blott hos radialpulsen, utan hos
alla arter- och venpulsar. Likaledes har hjertpulsen,
eller hjertats rörelser, fått sin noggranna mätare i
kardiografen. Den moderna pulsläran, som visserligen
behållit en mängd termer och benämningar från de
gamles pulslära, är numera väsentligen beherskad af
sfygmografen i synnerhet vid noggrannare teoretiska
studier. För praktiken deremot minskas värdet af
detta instrument genom olägenheten att nödgas oroa
patienterna dermed samt genom de tidsödande och ofta
svårtydda observationerna. F. B.
Pulsmätare. Se Pulslära.
Pulsometer (af Lat. pulsus, stöt). Se Pump.
Pulszky [pulski], Ferenc Aurel, ungersk skriftställare
och politiker, f. 1814, egnade sin ungdom åt
universitetsstudier och vidsträckta resor i Europa,
invaldes 1837 i ungerska akademien och framstod
1840 i ungerska riksdagen såsom ifrig anhängare af
Kossuths nationella oppositionsparti. P. biträdde vid
utarbetandet af en ny strafflag och skötte derefter
sina landtgods, tills han i Mars 1848 kallades
till understatssekreterare i finansministeriet
i Batthyanyis kabinett. S. å. skötte han
under Esterházy utrikespolitiken i Wien, men
flyktade i Okt. till Ungern, vardt der medlem af
nationalförsvarsutskottet och sökte 1849 i Paris
och London främja sitt fosterlands revolutionära
intressen. Medan en krigsrätt i Pest dömde honom till
döden in contumaciam 1852, åtföljde han Kossuth på
dennes rundresa i Amerika, hvilken P. sedermera i
samarbete med sin vittra hustru skildrade i White,
red, black (3 bd, 1853). P. deltog i Garibaldis
expeditioner 1860, amnestierades i sitt hemland
1867 och tillhörde 1867–75 Deáks parti i riksdagen,
till hvilken han å nyo emottog mandat 1884. Han
vardt 1869 direktör för ungerska nationalmuseum och
1872 öfverintendent öfver Ungerns alla offentliga
museer och bibliotek. Sedan yngre år hemmastadd
i fornkunskap, utsågs han till president vid den
arkeologiska kongressen i Budapest 1876 och förfäktade
der sin hypotes om en ungersk »kopparålder». Bland
hans arbeten märkas vidare den historiska romanen
Die jacobiner in Ungarn (1851) och en i 4 bd 1882
utkommen sjelfbiografi.
Pulsåder. Se Anevrysm, Arter, Blodomlopp och Puls.
Pulteney [pö’ltöni], William, engelsk statsman,
f. 1684, blef 1705 ledamot af underhuset. Der tog han
under drottning Annas regering ifrigt del i whigs’
opposition mot de segrande tories och gjorde sig
snart bemärkt genom sin lysande talegåfva, rik på
träffande infallen och skarpa utfall; och då tories
1712 sände till Tower whigs’ främste ledare, P:s vän
Robert Walpole, fortsatte P. med ökad skärpa striden
i underhuset, der han da var oppositionens mest
framstående ledare. När med Georg I:s uppstigande
på tronen whigs åter blefvo segrande, fick P. såsom
statssekreterare för krigsärendena en plats i den
nye konungens första ministèr (1714) och blef 2 år
derefter ledamot af Privy council. En förändring bland
whigs uppstod 1717, då Walpole, P. m. fl. ogillade
Englands deltagande i kriget mot Sverige, och följden
blef, att båda afgingo ur ministèren. Det dröjde
likväl icke länge, innan Walpole åter blef den
ledande i Englands styrelse, men P. blef då icke så
ihågkominen, som han väntat, och började en våldsam
opposition, hvarunder han bl. a. blef det vältaligaste
språkröret för det allmänna tänkesättet i fråga om
parlamentskorruptionen, och var af Walpoles alla
motståndare sannolikt den fruktansvärdaste. Efter
Walpoleministèrens fall 1742, fick P. i uppdrag att
bilda det nya kabinettet. I detta åtnöjde han sig
med en mindre betydande plats, ty i allmänhet var
han mera en ordets än en handlingens man och skydde
allt ansträngande arbete. Han blef s. å. earl of
Bath och tog såsom sådan plats i öfverhuset, men
förlorade derigenom hela sitt förra inflytande i
underhuset. År 1746 blef han emellertid ännu en gång
ställd i spetsen för ministèren, den mest kortlifvade,
som i Englands häfder omtalas, ty den varade endast
»48 timmar, 7 minuter och 11 sekunder» enligt P:s
egen uppgift. Derefter omtalades P. alltmera sällan,
och han tyckes varit tämligen glömd af sin samtid, då
han afled, 1764. P. var »sannolikt den smakfullaste
och mest glänsande talaren i underhuset under tiden
emellan S:t Johns afgång och Pitts uppträdande».
P. O. Bm.
Pultron (Fr. poltron, af Ital. poltrone, antagl. af
T. polster, bolster), feg stackare, räddhågad
menniska, mes, »kruka», »hare».
Pultusk, stad i ryska Polen, guvern. Loinza,
vid floden Narew. Omkr. 7,500 innev. Vid
P. segrade svenskarna under konung Karl XII
d. 21 April (g. st.) 1703 öfver en sachsisk
armé under fältmarskalken Steinau. I Dec. 1806
utkämpades vid P. en oafgjord strid mellan en
del af franska armén under marskalk Lannes och
ryska armén under general Bennigsen, efter
hvilken strid ryssarna drogo sig tillbaka.
C. O. N.
Pulver (af Lat. pulvis, stoft, dam), farmak.,
kallas hvarje ämne, som genom krossning, målning,
stötning och siktning är fördeladt i så fina korn
eller smådelar, som det är möjligt åstadkomma
genom mekaniska hjelpmedel. Inom farmacien skiljer
man mellan enkla pulver (pulveres simplices), som
uppkomma genom fin fördelning (pulverisering) af ett
enda ämne, och sammansatta pulver (p. compositae),
som äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
