Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prachatiz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
P. såsom Böhmens hufvudstad är säte för landets
högsta civila och kyrkliga myndigheter samt
innesluter ett stort antal undervisningsanstalter
och bildningsmedel. Främst bland de förra
står universitetet, sedan 1883 deladt på två
afdelningar (en tsjechisk och en tysk) med mer
än 300 lärare och 3,000 studerande, fördelade på
4 fakulteter. Det är den äldsta tyska högskolan,
stiftad af Karl IV 1348, och besöktes af 10–15
tusen studerande, tills en afundsjuk åtskilnad
mellan böhmare och tyskar förmådde de senare att
separera sig och upprätta högskolor i andra delar
af Tyskland. Vidare har P. 2 tekniska högskolor
(1 tysk och 1 tsjech.), med öfver 100 lärare
och 1,000 studerande, 3 tyska och 2 tsjechiska
obergymnasier, 3 tsjechiska oberrealgymnasier,
2 tyska och 1 tsjechisk oberrealschule. 1 tysk och
1 tsjechisk högre flickskola, 2 bildningsanstalter
för lärare och 2 för lärarinnor, 6 borgareskolor,
25 folkskolor (deraf 3 tyska), flere enskilda
såväl högre som lägre undervisningsanstalter,
1 tysk och 1 tsjechisk handelsakademi samt flere
andra fackskolor. Af öfriga bildningsmedel må
nämnas universitetets samt tekniska högskolornas
vetenskapliga institut och samlingar, vidare
det böhmiska nationalmuseets samlingar, det nya
konstslöjdmuseet i Rudolfinum och stadsmuseet. Bland
de 5 offentliga biblioteken räknar universitetets
190,000, de tekniska högskolornas bibliotek
20,000, slöjdföreningens 40,000 och Náprstekska
biblioteket 38,000 bd. Af humanitetsanstalter
eger P. 8 offentliga sjukhus, 1 barnbörds- och
hittebarnshus, flere fattighus och barnhem samt
ett döfstuminstitut o. s. v. Staden har 3 fasta
teatrar och 4 sommarteatrar. De förnämsta offentliga
promenaderna äro öarna i Moldau, Hasenburg-parken vid
foten af Laurenzberg s. om Kleinseite, Volksgarten
bredvid Schlossgarten och Rudolfsparken, alla tre med
vidsträckt utsigt öfver staden. Den inre samfärdseln
förmedlas genom spårvägar, och 10 jernvägar sätta
staden i förbindelse med det öfriga landet. P. är
förnämsta marknaden för Böhmens sockerindustri och
har betydande omsättning äfven af manufakturvaror,
jern, maskiner, glas och handskar. Den industriella
verksamheten är koncentrerad hufvudsakligen i
Holesowic-Bubna samt förstäderna Smichow och
Karolinenthal. Största produktionsvärdet lemna de
många ölbryggerierna och qvarnarna, jerngjuterierna,
maskin- och metallvarufabrikerna, bomullsspinnerierna
och tryckerierna, logarfverierna, handskfabrikerna
och de kemiska fabrikerna.
P:s grundläggning tillskrifves drottning Libusa,
som skall hafva i början af 700-talet regerat öfver
böhmarna i sin borg Vysehrad på högra stranden af
Moldau. Säkert är, att staden gjorde snabba framsteg
under de äldre böhmiska regenternas tid och var i
13:de årh. i stånd att trotsa de tatariska horderna,
som då öfversvämmade landet. Sin lyckligaste period
hade staden under Karl IV (1346–78). Han anlade
Neustadt samt drog in i staden en mängd främlingar
genom att stifta universitetet, inrätta mässor och
bevilja köpmännen många friheter.
Vid denna tid var P. må hända den vigtigaste staden
i Tyskland och kunde äfven berömma. sig af
en sjelfständig konstskola. Sedermera blef
P. hufvudorten för den rörelse, som kulminerade i
husitkrigen, och bragte dermed öfver sig en lång rad
af olyckor. Husiterna bemäktigade sig staden kort
efter sedan de slagit kejsar Sigismund och läto af
sitt religiösa nit förmå sig att förstöra många
af de intressantaste gamla kyrkorna i staden. P.
fick äfven sin fulla andel af olyckorna i 30-åriga
kriget, hvilket kan sägas hafva tagit sin början
der med rådsherrarnas störtande genom fönstret i
Hradsin (1618) och slutat der med Kleinseites (»Lilla
sidan») besättande genom svenskarna under Königsmark
(1648). Efter protestanternas nederlag på Hvita berget
(se d. o.) 1620, omkr. 6 km. v, om P., besattes staden
af de kejserlige, intogs utan motstånd af sachsarna
d. 1 Nov. 1631, men fråntogs dem redan d. 5 Maj 1632
af Wallenstein. Den 20 Maj 1635 ingick kurfursten af
Sachsen separatfred i P. med kejsaren, då han, utom
bekräftelse af fördraget i Passau och religionsfreden
i Augsburg, erhöll löfte om lugn besittning i 40
år af de intill d. 2 Nov. 1627 indragna kyrkliga
områdena jämte Öfre och Nedre Lausitz såsom ärftligt
län. I österrikiska tronföljdskriget intogs staden
d. 26 Nov. 1741 af en fransk-sachsisk armé, återtogs
i Jan. 1743 och kapitulerade för Fredrik den store
d. 16 Sept. 1744. 1757 undgick den med knapp nöd att
å nyo intagas af Fredrik, som belägrade den efter
sin seger öfver österrikarna (Karl af Lothringen)
på Ziskaberget vid P. (d. 6 Maj 1757), men blef
tvungen att upphäfva belägringen efter olyckan vid
Kolin (d. 18 Juni s. å.). 1848 års revolutionära
idéer funno ett varmt gensvar hos det nationella
partiet i Böhmen, och en panslavistisk kongress
öppnades i P. nämnda år. Olyckligtvis egde en
sammanstötning rum mellan militären och pöbeln, och
furst Windisch-Grätz upplöste med våld kongressen
och bombarderade staden i två dagar. Den 8 Juli 1866
besattes P. af preussarna. Der afslöts också d. 23
Aug. s. å. freden emellan Österrike och Preussen,
hvarvid Tyska förbundet förklarades upplöst, Österrike
uteslöts ur det nyorganiserade Tyskland, betalade
40 mill. thaler i krigskostnader samt afträdde sina
rättigheter till Slesvig och Holstein. Om detta
fredsfördrags § 5 se Danmark, sp. 874.
Praga, en på högra Weichselstranden belägen, nästan
blott af småborgare och arbetare bebodd förstad
till Varsjav, har omkr. 15,000 innev, och är genom
en präktig jernbro förenad med hufvudstaden. Efter
polackernas nederlag vid Maciejowice (d. 10 Okt. 1794)
drog Suvorov mot P., polackernas vapenplats och
sista, bållverk, dit omkr. 30,000 polacker samlats
under Zajonczek. P. stormades d. 4 Nov. af ryssarna,
som afskuro förbindelsen med Varsjav och inträngde
i staden under blodiga strider från gata till
gata. Hufvudstaden Varsjav gaf sig fyra dagar senare.
Praga, Emilio, italiensk skald. f. i Lombardiet
1839, egnade sig till en början åt målarekonsten
och poesien samfäldt. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
