- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
51-52

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugal, konungarike i sydvestra Europa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i concelhos (sammanlagdt 292), med styresmän
(administradores) hvilka liksom guvernörerna
tillsättas af konungen. Dessutom finnes en
representation (municipalkammare), som bl. a. utser
medlemmar af generaljuntan. Hvarje kommun har
likaledes en vald junta såsom kommunalråd. Dess
ordförande, kallad regedor, är ett slags
polisman. Hufvudstad är Lissabon. Utom denna har
P. endast en stad med mer än 100,000 innev.,
nämligen Oporto. Närmast derefter komma Braga
och Funchal (bägge med omkr. 20,000 innev.). –
Rättskipningen utöfvas af högsta domstolen i Lissabon,
3 appellationsdomstolar, 146 distriktsdomstolar i
1:sta instans samt fredsdomare och kommunaldomare
(de ofvannämnde regedores). de båda senare folkvalda. –
Statsinkomsterna för 1888–89 upptogos till 38,371,740
milreis och utgifterna till 40,336,507 milreis,
utvisande en statsbrist liksom under alla de
föregående 30 åren. Budgeten för 1886–87 upptager
statsskulden till något öfver 519 mill. milreis. Utom
denna fonderade skuld finnes en sväfvande, som 1886
uppgick till 11,5 mill. milreis.

Försvarsväsendet befinner sig f. n. under ombildning
i enlighet med en d. 30 Okt. 1884 antagen ny
organisationslag, hvilken gick ut på att öka arméns
krigsstyrka från 75,000 till 120,000 man. Konungen
för högsta befälet öfver krigsmakten. Armén
utgjordes före den nya lagens antagande af 18
infanteriregementen på 2 bataljoner i fred, 3 i
krig, 12 jägarebataljoner på 6 eller 8 kompanier,
8 kavalleriregementen på 3 sqvadroner (6 kompanier)
i fred, 4 i krig, 2 fältartilleriregementen på
8 batterier, 1 fotartilleriregemente med 12
kompanier och 2 bergsbatterier, 4 sjelfständiga
fotartillerikompanier, förlagda på öarna, och 1
ingeniörbataljon, som i krig skulle utväxa till
3 bataljoner. Sammansättningen skall hädanefter
blifva 24 infanteri- och 12 jägareregementen, alla
på 2 aktiva bataljoner och 1 reservbataljon, 10
kavalleriregementen på 3 aktiva och 1 reservsqvadron
(om 2 kompanier), 3 fältartilleriregementen på
10 aktiva och 2 reservbatterier, alla åkande,
1 bergsartilleriregemente med 6 batterier,
2 fästningsartilleriregementen på 8 aktiva och 2
reservkompanier, de 4 fristående artillerikompanierna
samt 1 ingeniörregemente med 2 aktiva och 1
reservbataljon. Kavallerikompaniets fredsstyrka
utgör 50 man; öfriga truppdelars kan icke vara
stor. Bataljonens krigsstyrka upptages till 920 man,
sqvadronens till 145. Batteriet har på krigsfot 6
kanoner. Infanteriet, som hittills varit förenadt i 9
brigader, skall hädanefter indelas i 12 brigader, hvar
och en med 2 infanteri- och 1 jägareregemente. I krig
skola 6 divisioner bildas; i fredstid delas armén
i 4 territoriella militärdistrikt, förutom trupperna
på öarna. – Rekryteringen hvilar på allmän värnpligt,
men af finansiella skäl har man bibehållit friköpning,
och högst 16 proc. af hvarje årsklass kunna begagna
sig af denna rättighet mot erläggande af omkr. 700
kr. Tjenstepligten börjar vid 20 års ålder, och
årligen inkallas 10,000 man till
3 års tjenst (500-600 man inkallas dessutom till
flottan). Under de följande 5 åren tillhöra de första
och under 4 derpå följande år andra reserven, till
hvilken sistnämnda alla värnpligtiga öfverföras,
som icke inkallas till tjenst vid aktiv trupp,
jämte dem, som friköpt sig. I andra reserven
förekomma inga öfningar. Fredsstyrkan uppgår till
1,960 officerare och 24,000 man, hvaribland 10,460
underofficerare; krigsstyrkan skall utgöra 3,324
officerare och 115,000 man, om dessa siffror
verkligen kunna uppnås, med 12,473 hästar och
mulåsnor samt 264 kanoner. – Förutom den egentliga
armén finnas kolonialtrupperna, hvilka rekryteras
af frivilliga och utgöras af kolonialregementet på
4 bataljoner med stab och en bataljon i hemlandet,
8–9 fristående bataljoner, 25–30 fristående
kompanier och 2 batterier med ett sammanlagd styrka
af 10–12 tusen man. – Generalitetet utgöres af 1
marskalk, 9 divisions- och 24 brigad-generaler,
generalstaben af 66 officerare. Underofficerare
utbildas i de sergeantskolor, som finnas
inrättade vid alla regementen. För utbildningen
af officerare finnes förutom militärskolan i
Luz (6 km. från Lissabon) den s. k. arméskolan
i Lissabon. Beväpningen utgöres af ett år 1886
antaget kropatschek-repetergevär med 8 mm:s kaliber
samt af kruppska bakladdningskanoner. Beklädnaden
består af svart lackerad kask, mörkblå vapenrock för
officerarna, vid jacka med en knapprad för manskapet,
ståndkrage af olika färg för särskilda vapen, blå
eller grå byxor samt mörkgrå, vid kappa.
Remonteringen sker genom uppköp på marknader. Arméns budget
uppgår till närmare 5 mill. milreis.

Krigsflottan bestod i midten af 1888 af 1
pansarfartyg, 6 korvetter, 7 ångare, 18 kanonbåtar, 6
torpedobåtar samt 2 transport- och 2 bogseringsfartyg,
sammanlagdt 42 ångfartyg med 126 kanoner; dessutom
funnos 13 segelfartyg med 41 kanoner. Bemanningen
utgjordes af 296 officerare samt 3,276 man.

Konungarikets vapen består af en silfversköld med
5 små blå, i korsform ställda sköldar, hvar och en
belagd med 5 silfvermynt; skölden har en bred röd
infattning med 7 gyllene torn. Omkring skölden hänger
Kristiordens kedja med kors. Flaggan är på tvären
delad i ett blått och ett hvitt fält, med vapnet
i midten. Landets färger äro blått och hvitt, men
kokarden är blå och röd. Landet har 6 riddareordnar:
Kristiorden (se d. o.), São Bento de Aviz, Santiago
da Espada, Torre e Espada (Tornet och svärdet),
Nossa Senhora da Conceição de villa vicosa och den
heliga Isabellas orden (för damer).

P:s utomeuropeiska besittningar äro delade i 7
guvernement. 1. Kap Verdeöarna, 3,851 qvkm., med
omkr. 109,500 innev.; 2. Guinea eller besittningarna
i Senegambien, 69 qvkm., med omkr. 7,000 innev.;
3. Guineaöarna São Thomé och Principe, 1,080 qvkm.,
med 21,000 innev., samt Fort Ajuda; 4. Angola
och Kongodistriktet, 809,400 qvkm., med omkr. 2
mill. innev.; 5. Mozambique, 991,150 qvkm., med
omkr. 2 mill. innev.; 6. besittningarna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free