Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koppor (Lat. variola), med., en akut, kontagiös febersjukdom - Koppskatt, hufvudskatt, personel skatt. Se Kapitationsafgift - Koppsnäppare, ett instrument af mässing, nästan bildande en kub och gömmande 12 mycket hvassa, cirkulära knifblad - Koppstruktur l. variolitstruktur, petrogr. - Kopreinitz (Korponcza), kunglig fristad i Kroatien-Slavonien - Koprolit. 1. Med., af hårdnade exkrement m. m. sammansatta klumpar i inelfvorna - Koprolit. 2. Geol. Koproliter benämnas förstenade djurexkrement - Koprostas, med., stagnation af exkrement. Se Förstoppning - Kopter, folkstam i Egypten, afkomlingar af de gamla egypterna - Koptiska kyrkan kallas den kristna församlingen i Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
parasitfientliga medel, såsom salicylsyradt natron, xylol,
karbolsyra, chinin. Behandlingen måste dock vanligen
inskränkas till en rent symtomatisk jämte allmänt
feberlindrande medel. Den s. k. ektrotiska metoden,
som bestod i att öppna kopp-pustlerna och bränna dem
med lapis, är med rätta förkastad. Deremot är Hebras
vattenmetod att förorda. Denna består i prolongerade
bad under suppurationen, eller efter 9:de dygnet,
i flere timmar dagligen, hvarigenom kopporna förr
intorka och affalla, metastatiska processer minskas
m. m. F. B.
Koppskatt (af T. kopf, hufvud), hufvudskatt, personel
skatt. Se Kapitationsafgift.
Koppsnäppare, ett instrument af mässing, nästan
bildande en kub och gömmande 12 mycket hvassa,
cirkulära knifblad. På undre ytan är snäpparen försedd
med lika många longitudinella öppningar. Denna sida
sättes mot huden; genom tryck på en fjäder träda
knifvarna på en gång ut, genomskära blixtsnabbt
huden och gömma sig omedelbart i instrumentet. Det
uppdrages med lätthet för nytt bruk. – Ett
instrument för liknande ändamål, men af helt annan
konstruktion är den s. k. artificiella igeln, som
efter uppfinnaren äfven kallas Heurteloups igel. Det
består af ett cirkelrundt, skärande instrument,
ett slags fin cirkelsåg, som sättes i gång genom
en enkel vridning med handen. Ofvanpå stället
sättes sedan en cylinder af glas med tätt slutande
piston. Genom en skruf lyftes denna småningom i
höjden, och blodet uppsuges i glascylindern. För
många ändamål är detta instrument mycket att
föredraga framför såväl koppning som de vanliga
iglarna. Det gör endast ett litet sår, ett knappt
märkbart ärr, och man kan med full säkerhet aftappa
just den blodmängd man önskar. Vid ögonsjukdomar
användes denna igel rätt ofta, i tinningtrakten,
och kallas derför äfven understundom ögonkoppa.
Rsr.
Koppstruktur l. variolitstruktur (af Lat. variola,
koppor), petrogr., säges en bergart ega, då
uti densamma finnas utbildade små kulformiga
konkretioner af vanligen olikfärgad och något
hårdare mineralsammansättning, som vid bergartens
vittring framträda såsom små vårtlika eller kopplika
upphöjningar. En tät diabasartad bergart, hos hvilken
denna struktur är väl utpräglad, kallas variolit
(se d. o.). E. E.
Kopreinitz (Koproncza), kunglig fristad i
Kroatien-Slavonien, komitatet Kreuz (Körös), vid
linien Zákány-Agram af den ungerska statsbanan. 6 049 innev. (1880).
Koprolit (af Grek. kopros, exkrement, och
lithos, sten). 1. Med., af hårdnade exkrement
m. m. sammansatta klumpar i inelfvorna. Jfr
Tarmsten. – 2. Geol. Koproliter benämnas
förstenade djurexkrement, hvilka i form af
knölar och körtlar förekomma i såväl äldre som
yngre sedimentära berglager i Tyskland, England,
Nord-Amerika m. fl. land. De innehålla ända till
85 proc. fosforsyrad kalk, till följd hvaraf de äro
ett värdefullt gödningsämne. De synas till stor del
härröra från fornverldens saurier och fiskar. Flere
gånger har man i dem
funnit fragment af snäckskal och andra osmälta delar
af nämnda djurs föda. 1. F. B. 2. E. E.
Koprostas (af Grek. kopros, exkrement),
med., stagnation af exkrement. Se Förstoppning.
F. B.
Kopter, folkstam i Egypten, afkomlingar af de gamla
egypterna. Namnet kopter (Arab. kubti l. kibti) är
sannolikt en förvrängning af aegypti, men härledes af
somliga från Koptos, en stad i öfre Egypten, dit många
kristna flydde undan förföljelserna under den romerska
kejsaretiden, af andra från jakobiter, hvilkas
sekt var och ännu är mycket utbredd i Egypten. I
sitt egentliga område, mellersta och öfre Egypten,
hafva kopterna bibehållit sig tämligen oblandade
och röja i sitt yttre den fornegyptiska typen: bred,
merendels låg panna, svart, lindrigt krusigt hår, rak
näsa samt stora, mörka ögon. Hudfärgen vexlar mellan
gulaktig och brun. I klädsel och öfriga plägseder
likna de i det närmaste muhammedanerna, hvilkas språk,
arabiskan, de äfven antagit. (Det gamla egyptiska
språket, koptiskan, nyttjas endast som liturgiskt
språk.) Mycket hos dem erinrar om fornegypterna,
bl. a. omskärelsen, hvilken de ingalunda lånat från de
af dem hatade muhammedanerna. De oblandade kopterna
äro nu jämförelsevis fåtaliga. I nedre Egypten
bilda de endast enstaka församlingar, den talrikaste
(omkr. 10,000 pers.) i Kairo; v. om Nildeltat finnas
de i klostren vid natronsjöarna. Större är deras antal
i mellersta Egypten, i synnerhet i Fajum. Mellan Nilen
och Röda hafvet ligga de urgamla koptiska klostren
S:t Paulus och S:t Antonius. Kopterna utgjorde fordom
hufvudmassan af befolkningen, men hafva sammansmält
till ett antal af omkr. 200 000 pers., emedan en
mängd af dem antagit sina besegrares, muhammedanernas,
religion. Det är förvånansvärdt, att antalet är så
stort, ty kopternas historia alltifrån den arabiska
invasionen (midten af 600-talet) är en oafbruten rad
af förföljelser och förtryck. Först sedan början af
19:de årh. hafva de åtnjutit religionsfrihet. Dessa
förföljelser hafva ock tryckt sin prägel på folkets
lynne. Kopterna äro misstrogna och slutna, i hög grad
giriga, falska och hycklande, efter omständigheterna
antingen krypande och underdåniga eller trotsiga
och befallande. Endast gossarna erhålla någon
undervisning. Många kopter äro anställda såsom
skrifvare, räkenskapsförare och skatteindrifvare;
de öfriga äro köpmän och handtverkare, och endast få
tillhöra det lärda ståndet. De flesta kopterna äro
jakobitiska monofysiter; några tusen tillhöra den
grekiska och rom.-katolska kyrkan. Se vidare Koptiska
kyrkan och Koptiska språket, skriften och literaturen.
Koptiska kyrkan kallas den kristna församling i
Egypten, hvars medlemmar, omkr. 200 000, tillhöra
landets infödda befolkning, kopterna (se d. o.). Den
koptiska kyrkan är en fortsättning af den gamla
monofysitiska kyrkan i Egypten, hvilken i 6:te
årh. bildades under ledning af den syriske munken
Jakob-al-Baradai (se Baradaeus), hvilkens
anhängare efter honom äfven benämndes jakobiter,
och blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
