- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1149-1150

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kompositör ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till ånga af samma temperatur, är rätt betydlig,
frigöras ock vid kondensationen ansenliga
värmemängder, hvarför riklig tillgång på
afkylningsmedel är ett nödvändigt vilkor för
destillation i större skala. Af samma skäl är
vattenångans utfällning såsom nederbörd af största
betydelse i fråga om värmefördelningen på jordytan. Om
den elektriska kondensationen se Elektricitet,
Elektroskop, Laddflaska
. L. A. F.

Kondensator l. kondensor (se
Kondensera). 1. Maskinl., ett särskildt rum, der ångan
eller gasen efter att hafva förrättat sitt arbete
inströmmar, afkyles och förvandlas till vatten. I de
äldsta maskinerna kondenserades ångan derigenom att
kallt vatten sprutades in i sjelfva cylindern. Den
engelske fysikern J. Watt (d. 1819) var den förste,
som använde ett särskildt kärl för ändamålet. Se
vidare Cirkulationspump, Gas sp. 907, 908, 912.
– 2. Om kondensatorn för elektricitet se
Elektricitet, Elektroskop, Laddflaska.

Kondensera (Lat. condensare, af con, tillsammans, och
densus, tät), förtäta, sammanpressa, särskildt bringa
gaser och ångor till flytande eller fast form. Se
Kondensation. – Kondenserade syror eller kondenserade
baser,
kem., benämnas syror eller baser, hvilkas
radikaler utgöras af flere medelst syre förenade
atomer eller atomgrupper, t. ex. pyrofosforsyra,
(HO)2 PO – O – PO (OH)2, och blyoxidhydrat, HO Pb –
O – Pb – O – Pb OH. P. T. C.

Kondiktion (Lat. condictio, af condicere, förkunna),
rom. rätt, var ett förkunnande eller en uppfordran
af käranden till svaranden att denne skulle
inom viss tid inställa sig inför pretor för att
välja judex. Kondiktionsförfarandet (legis actio
per condictionem
), som var en senare än legis
actio sacramento
och legis actio per judicis seu
arbitri postulationem
införd form för den judiciella
processen, hade således sitt namn deraf att processen
inleddes genom en sådan condictio. För att detta
förfarande skulle kunna användas, fordrades det,
likasom vid sakramentsförfarandet, att föremålet
för tvisten skulle vara ett certum (något objektivt
bestämdt). Sannolikt föranleddes dess införande af
behofvet att bereda en lättare och enklare form än
sakramentsprocessen för de in personam actiones,
vid hvilka föremålet var ett certum. För öfrigt
äro åsigterna i flere afseenden delade i fråga
om hvad som var det för kondiktionsförfarandet
väsentligen utmärkande samt om den omfattning,
i hvilken det under olika tider egde rum.
I. L.

Kondition (Lat. conditio), vilkor, aftal, beting;
existensvilkor, tillstånd, beskaffenhet; anställning,
tjenst hos enskild person (t. ex. som handelsbiträde,
handtverksgesäll, huslärare o. d.).
Konditionera, vara anställd i enskild persons
tjenst.

Konditionalis, Fr. conditionel (af Lat. conditio,
vilkor), är en i franskan och andra romanska språk
förekommande nybildad, således icke från latinet
ärfd, modus, sammansatt af infinitivus med verbet
avoir och således till formen beslägtad med futurum,
som är sammansatt med en annan form af samma verb:

j’aimer-ais, jag skulle älska, je vendr-ais, jag
skulle sälja, o. s. v. Konditionalen uttrycker öfver
hufvud en beroende handling, t. ex. j’espérais, qui’l
viendrait,
jag hoppades, att han skulle komma, och
brukas i synnerhet i konditionala, eller vilkorliga,
hufvudsatser (med eller utan bisats) i sådana fall, då
den konditionala satsfogningen uttrycker förutsättning
och följd som stridande mot verkligheten, t. ex. si
j’y étais, cela ne se ferait pas,
om jag vore der,
skulle detta icke hända. Konditionalen har två
tempora, 1) présent: j’aimerais, jag skulle älska, med
presensbetydelse, 2) passé: j’aurais aimé, jag skulle
hafva älskat, med preteriti-betydelse. Konditionalen
är till sin betydelse nära beslägtad med
konjunktiven, och den romanska konditionalen
motsvaras i andra språk, t. ex. Lat. och Sv.,
af imperf. och plusqvamperf. konj. Äfven i många
svenska språkläror uppföras jag skulle älska och
jag skutte hafva älskat under titeln konditionalis
(eller futurum praeteriti); men från svensk synpunkt
finnes ingen anledning att uppfatta sådana uttryck
annat än som konjunktiv.

Konditionalsats l. konditional bisats (af
Lat. conditio, vilkor), vilkorssats, en sådan bisats,
som innehåller ett vilkor eller en förutsättning för
hufvudsatsens handling, t. ex. om det regnar, stannar
jag hemma. Äfven hufvudsatsen, som innehåller följden,
går ofta, med hänsyn till satsernas ömsesidiga
beroende af hvarandra i modus och tempus, under
benämningen konditionalsats. Bisatsen kallas jämväl
försats, hufvudsatsen eftersats; båda tillsammans
utgöra en konditional satsfogning. Jfr Hypotetisk 1.

Konditor (af Lat. condire, insylta, krydda),
sockerbagare, konstbagare. – Konditori,
sockerbageribod; dam-kafé.

Kondoleans [-lea’ngs] l. Kondolens (Fr. condoléance,
af Lat. cum, med, och dolere, känna smärta),
betygelse af deltagande i en annans sorg eller
olycka (i synnerhet vid dödsfall), sorgebetygelse. –
Kondolera, betyga sitt deltagande, "beklaga sorgen".

Kondominat (af Lat. con, tillsammans, och dominari,
herska), flere herskares samfällda öfvervälde öfver
ett landområde, en stad, o. s. v. I freden i Wien
d. 30 Okt. 1864 skapades ett sådant kondominat genom
bestämmelsen att Preussen-Österrike skulle gemensamt
med Danmark herska öfver Slesvig-Holstein, hvilket
kondominat genom fördraget i Gastein d. 14 Aug. 1865
ändrades derhän, att det delades mellan Preussen
och Österrike.

Kondoren (Sp. condór). Se Kamgamarna.

Kondrin (af Grek. chondros, brosk), kem.,
broskiim, ett slags lim, som erhålles af permanenta
brosk, liknar lim till utseendet, men har icke
limmets bindande egenskaper och skiljes genom
sina kemiska förhållanden från vanligt lim.
P. T. C.

Kondrit (af Grek. chondros, brosk), med.,
inflammation af brosken. Såsom akut process förekommer
denna inflammation knappt såsom ursprungligt, primärt
lidande, utan nästan uteslutande såsom en följd af
sjukliga processer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free