Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kompositör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konisk yta (se d. o.). Stundom förstår man med kon
just denna koniska yta. – 2. I inskränkt bemärkelse
en solid figur, som begränsas af en konisk yta,
hvilkens direktris är en cirkel, samt af ett med denna
cirkels plan parallelt plan. Konens plana gränsyta
kallas dess bas. Sammanbindningslinien mellan konens
spets och basens medelpunkt kallas axel. Sida i
konen kallas sammanbindningslinien mellan spetsen
och en godtycklig punkt på basens omkrets. Konen
säges vara rät eller sned, alltefter som axeln är
vinkelrät mot basen eller icke. Konens höjd är den
räta linie, som från spetsen drages vinkelrätt mot
basen. Ett plan, som lägges genom axeln, skär konens
buktiga yta utefter två sidor; vinkeln mellan dessa
sidor kallas konens vinkel. Konens kubikinnehåll är
lika med en tredjedel af höjden multiplicerad med
basen. Den buktiga ytan af en rät kon med basradie
r och höjd h är
[pi]r[rot]r2 + h2.
– Med stympad l. afstympad kon förstår man den del
af konen, som begränsas af basen och ett med denna
parallelt plan. G. E.
Konak (Turk.; egentl. herberge), i Turkiet
benämning på en ståndspersons, i synnerhet en högre
ämbetsmans (paschas, efendis), bostadskomplex,
vanligen äfven inrymmande ämbetslokalen. –
Konakdsji, qvartermästare, officer, som sörjer för
truppernas marsch och lägerplatsers inrättande. –
Konakdsji-basji, generalkvartermästare.
Konarski, Stanislaw, polsk skolman och
skriftställare, f. 1700, d. 1773, ingick vid
15 års ålder i piarist-orden ("Patres scholarum
piarum") samt vardt, efter att hafva gjort resor
till Italien, Frankrike och Tyskland, 1730 lärare
i historia och retorik vid nämnda ordens skola
i Varsjav. I framgångsrik kamp mot jesuiternas
undervisningsmetod grundlade han 1743 anstalten
"Collegium nobilium", som gaf uppslaget till den
undervisningskommission, hvilken riksdagen tillsatte
efter jesuitordens upphäfvande. I pedagogiska och
oratoriska skrifter uppträdde K. mot det osmakliga
bruket att uppblanda polskan med latin, hänvisade på
Frankrikes psevdoklassiska literatur såsom mönster,
sökte genom öfversättningar af Corneilles m. fl:s
dramer uttränga skoldramat och bidrog till skapandet
af en polsk nationalteater i Varsjav (1765). Vigtigast
bland K:s verk blef dock O skutecznym rad sposobic
(Om ett verksamt sätt att hålla rådsförsamlingar;
4 bd, 1760–63), hvarest han brännmärkte adelns
konfederationer och "liberum veto" samt föreslog
botemedel mot rikets anarkiska förhållanden.
Koncedera (Lat. concedere), medgifva, gå in på,
gifva med sig.
Koncentrera (Fr. concentrer, af Lat. cum, med,
och centrum, medelpunkt), förena i en medelpunkt,
sammanföra, samla, sammantränga; kem., borttaga
lösningsmedel från en lösning. Lösningar af salter
eller icke flyktiga ämnen kunna koncentreras ("göras
starkare") genom afdunstning eller, i många fall,
genom frysning.
Blandningar af flyktiga ämnen, t. ex. alkohol eller
eter med vatten, koncentreras genom destillation. –
Subst. Koncentration och Koncentrering. –
Adj. Koncentrisk, matem. Se Excentrisk.
Koncept (Lat. conceptum, af concipere, upptaga
i sig, affatta), förberedande affattning af ett
skriftligt arbete, utkast; utarbetning, som ännu
ej är renskrifven. Deraf uttrycket förlora l. tappa
koncepterna, komma af sig, blifva förvirrad, rådlös.
Konception (Lat. conceptio, af concipere, upptaga
i sig), aflelse; fattande och alstring af idéer,
produktivt fantasi- och tankearbete; föreställning,
begrepp; affattande af en skrift. Se vidare Conceptio.
Koncert. Se Konsert.
Koncession (Lat. concessio, af concedere, medgifva,
tillstädja), samtycke, af öfverhet beviljadt tillstånd
att sätta i verket något visst företag af merkantil
eller industriel art.
Koncessivsats l. koncessiv bisats (af Lat. concedere,
medgifva) är en sådan bisats (subordinerad sats),
som innehåller ett medgifvande, t. ex. oaktadt våren
kom sent, är skörden god. Sådana satser inledas
genom koncessiva konjunktioner: ehuru, fastän,
oaktadt, hvadän, huruän, hurusomhälst, eller äfven
om, om också. Satser inledda genom de båda sist
nämnda konjunktionerna äro konditionalt-koncessiva,
t. ex. äfven om han nu kommer, är saken förlorad. I
hufvudsatsen kan genom dock, likväl, i alla fall
o. d. hänvisas på bisatsen. Står hufvudsatsen efteråt,
kan han inledas med så. En hufvudsats med tillhörande
koncessiv bisats bildar en koncessiv satsfogning. Är
subjektet i hufvud- och bisats detsamma, så kunna
i ren (icke derjämte konditional) koncessiv bisats
subjekt och kopula utelemnas, hvarigenom uppstår en
sammandragen koncessiv satsfogning, t. ex. ehuru (han
var) sjuk, gaf han sig dock på väg; han måste fram,
om ock (han skulle stå) på hufvudet.
Koncilium (Lat. concilium, församling, möte) l. synod
kallades i den äldre kyrkan och medeltidskyrkan
samt kallas ännu i den katolska kyrkan hvarje
kyrkomöte. Dessa koncilier delas i ekumeniska
l. allmänna, vid hvilka hela kyrkan är representerad,
och hvilkas beslut äro bindande för hela kyrkan, samt
partikulära, hvilka utgöra representationsförsamlingar
för ett visst kyrkoterritorium och sönderfalla
i diecesan-koncilier, för ett biskopsstift,
provinsialkoncilier, för en af flere biskopsstift
bestående kyrkoprovins, och (af yngre datum)
nationalkoncilier, för en hel folkkyrka. Såsom
det första konciliet räknas det i Ap. Gern. 15
kap. omtalade apostlamötet i Jerusalem omkr. år 50,
"urtypen för alla koncilier". Det äldsta koncilium man
derefter med visshet känner till hölls i Hierapolis
i Mindre Asien omkr. år 160. Mot slutet af 2:dra
årh. höllos flere koncilier med anledning af redan då
uppkomna stridigheter. Den romersk-katolska kyrkan
räknar tjugo ekumeniska l. allmänna koncilier,
nämligen 1) i Nicaea 325, 2) i Konstantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
