Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kentucky, en af Nord-Amerikas förenta stater - Keokuk, stad i nord-amerikanska staten Iowa - Keops. Se Cheops - Keos, Lat. Cea, en bland de cykladiska öarna i Egeiska hafvet - Képi. Se Keppi - Kepler, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket värderade. Tvärt emot hvad fallet varit med
de öfriga slafstaterna, har K:s utveckling ej
lidit något afbräck genom slaf emancipationen. Af
mineral intaga stenkol (1880 brötos 1 mill. tons) och
jernmalm första platsen; äfven finnes något bly och
bergolja. Bland alster af fabriksindustrien, hvilken
först på senare åren uppblomstrat, intaga förarbetad
tobak och bränviii (1880: 1,2 mill. hl.) första
platsen. Handeln befordras af jernvägar, hvilka d. 1
Jan. 1881 hade en längd af 2,571 km., och floder,
hvilka till en stor del blifvit gjorda segelbara. –
Innevånarnas antal uppgick 1880 till 1,648,690,
deraf 271,451 voro negrer, till större delen
baptister eller metodister. Staten underhåller
ett universitet, i staden Lexington, hvarjämte de
olika bekännelserna underhålla flere "colleges"
och teologiska seminarier. Enligt den nuvarande
författningen, af d. 11 Juni 1850, utöfvas den
verkställande makten af en för 4 år vald guvernör,
hvilken icke kan vara guvernör under 2 på hvarandra
följande perioder, och den lagstiftande makten af
"general assembly", som sammanträder under högst 60
dagar hvarje år i statens hufvudstad, Frankfort, och
består af en senat af 38 för 4 år valde medlemmar,
af hvilka hälften afgår hvartannat år, samt ett
representanthus af 100 medlemmar, valde för 2
år. Röstberättigade äro alla fria medborgare, som
uppnått 21 års ålder samt bott 2 år i staten och 1
år i grefskapet. Till kongressen sänder staten 10
representanter. Finanserna äro goda. Statsskulden
utgjorde d. 10 Okt. 1881 endast 480,000 doll. – K. var
till en början en del af kolonien Virginia och blef
1776 ett särskildt grefskap af denna, kalladt K. De
första nybyggena anlades 1769 af Daniel Boone med
sällskap från North Carolina. 1786 löste K. bandet
med Virginia och upptogs 1792 som särskild stat
i unionen. Vid utbrottet af det borgerliga kriget
var K. en slafstat, men förblef unionen troget och
förklarade sig neutralt. Det oaktadt besattes
staten af såväl unionens som de konfedererades arméer,
och båda dessa rekryterades af innevånarna i K.
Keokuk [hårdt k], stad i nord-amerikanska staten Iowa,
straxt ofvanför Des Moines’ förening med Mississippi
och nedanom de sista forsar ("lower rapids") denna
flod gör, hvilka förr hämmade flodfarten, men numera
kringgås medelst en 14,5 km. lång kanal. 12,117
innev. (1880). Liflig handel.
Keops [ke’ops]. Se Cheops.
Keos [ke’os], Lat. Cea (Nygrek. Kea, Tzia, Tsjia
l. Zia), en bland de cykladiska öarna i Egeiska hafvet,
belägen mellan Attikas sydspets och ön Kythnos
(Thermia). Areal 103 qvkm. Omkr. 9,000 innev. Ön
var redan i forntiden berömd för sin fruktbarhet och
egde fyra städer, af hvilka fornlemningar ännu äro
synliga. Från en bland dessa, Iulis, härstammade
de grekiske skalderna Simonides och Bakchylides.
A. M. A.
Képi [kepi]. Se Keppi.
Kepler (Keppler; hårdt k), Johannes, tysk astronom,
fysiker och matematiker, föddes i Weil i Würtemberg
d. 27 Dec. 1571. Han tillbragte
sin första barndom under ogynsamma förhållanden; dels
var hans kroppskonstitution redan från födelsen mycket
svag, dels förde hans föräldrar, hvilkas äktenskap
var mindre lyckligt, ett oroligt och kringflackande
lif. Fadern var nämligen tidtals anställd i
främmande härförares sold, och modern åtföljde sin
man, hvarunder sonens uppfostran öfverlemnades åt
farfadern. K. blef 1584 lärjunge vid klosterskolan i
Adelberg, flyttades derifrån till skolan i Maulbronn,
der hans studier i astronomi och matematik påbörjades,
samt blef student i Tübingen 1589. Der åtnjöt han
undervisning af astronomerna Maestlin och Apian,
blef filosofie magister 1591 och egnade sig sedan
åt teologien, men kallades redan 1593 till professor
i matematik och moral vid gymnasiet i Graz, hvarest
han sysselsatte sig med specialstudier i matematik
och astronomi. På grund af religiösa oroligheter
lemnade han dock denna plats 1599 och utsågs 1600
af Tyge Brahe till medhjelpare vid de astronomiska
arbetena i Prag. Efter Brahes död (1601) blef K. hans
efterträdare såsom kejserlig hofmatematiker; men då
han icke lyckades utbekomma den bestämda aflöningen,
antog han 1612 en kallelse till Linz såsom professor
vid gymnasiet derstädes. Äfven der förbittrades
hans lif af religiösa strider och svåra ekonomiska
förhållanden, hvarför han 1626 lemnade Liriz och
flyttade till Ulm. Emellertid hade den kejserliga
skattkammarens skuld till K., hvilken skuld under
tidens lopp stigit till 12,000 floriner, genom en
egendomlig transaktion öfverflyttats på Wallenstein,
och med anledning häraf begaf sig K. till Sagan i
Schlesien, Wallensteins dåvarande vistelseort. Då
emellertid icke häller Wallenstein befanns hågad att
betala, beslöt K. slutligen att resa till Regensburg
för att vid riksdagen derstädes 1630 framställa
sina anspråk, men afled straxt efter ankomsten till
denna stad, d. 5 Nov. (g. st.) 1630. – På K:s graf
i Regensburg uppsattes 1808 ett monument; en ännu
mera storartad minnesvård öfver honom restes 1870 i
hans födelsestad.
Redan vid unga år hade K. kommit till den fasta
öfvertygelsen att planeterna voro underkastade lagar,
som kunde på rent matematisk väg bestämmas. Så
uppställde han i sitt första astronomiska
arbete, Prodromus dissertationum cosmographicarum
(1596), den satsen att planeternas afstånd från
solen förhålla sig såsom radierna i sferer, hvilka
i en viss ordning inskrifvas i eller omskrifvas
kring de fem reguliera kropparna, en sats, som
naturligtvis var alltför fantastisk för att kunna
ega någon grund i verkligheten. Men några år senare
kom han i tillfälle att med mera framgång fullfölja
sina spekulationer genom att stödja dem på ett fast
underlag af fakta. Såsom Tyge Brahes medhjelpare
fick han nämligen på sin del att sysselsätta sig med
planeten Mars i afsigt att för denna planet uppställa
en bättre teori än den dittills gifna. Ty det visade
sig att, om man enligt Copernicus’ teori lät Mars
röra sig i en epicykel utefter en excentrisk cirkel,
den på grund deraf beräknade banan ej obetydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
