Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalisch, Ludwig - Kalisch, David - Kalisz. 1. Guvernement i vestra Poeln - Kalisz. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement - Kalitvenskaja, "stanitsa" (kosakby) i donska kosakernas land - Kalium, kem., metall, som i naturen finnes tämligen allmänt, i förening dels med syre, dels med klor - Kaliumsalter. Se Kalisalter och Kalium - Kalix (Kalis). 1. Neder-Kalix, socken i Norrbottens län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dog 1882. Af hans arbeten må nämnas Das buch der
narrheit (1845), Poetische erzählungen (s. å.), Paris
und London (1851) och Heitere stunden (1872). K. skref
äfven flitigt i tidningar. I synnerhet gjorde han
sig ett namn såsom mästare i den komiska balladen
och romansen.
Kalisch, David, tysk fars- och kuplettförfattare i
Berlin, f. 1820 af judiska föräldrar, d. 1872, fick en
god uppfostran, men nödgades tidigt söka sin utkomst
på handelsbanan. Han uppehöll sig för detta ändamål
en tid i Paris, der han umgicks flitigt med Herwegh,
Marx, Heine och Proudhon. 1846 fick K. anställning
i Berlin, men uppgaf den inom kort för att lefva
af sitt författareskap, sedan han gjort lycka med
det dramatiska skämtet Ein billet von Jenny Lind
och lustspelet Einmal hunderttausend thaler. Det
sistnämndas dragningskraft låg i det alldeles nya,
på sitt område epokgörande sätt, hvarpå kupletten der
var använd. K:s farser vunno ett oerhördt bifall i
Nord-Tyskland, och Berlin-farsen har ej sedermera nått
en så hög ståndpunkt. I Sverige hafva af K:s stycken
uppförts Ein gebildeter hausknecht ("En husdräng
med bildning", 1862), Berlin wie es weint und lacht
(bearbetn. af Laurencins och Cormons "Paris qui pleure
et Paris qui rit"; "Löjen och tårar", 1862) och Einer
von unsre leut’ ("Vi äro alla lika", 1861). K. grundade
1848 skämttidningen "Kladderadatsch". Sina pjeser
har han samlat i Berliner volksbühne (4 bd, 1864)
och i Lustige werke (5 bd, 1870). Sina muntra,
drastiska kupletter, ofta starkt kryddade med politisk
satir, utgaf K. sammanförda i Berliner leierkasten
(1857. 5:te uppl. 1862, ny följd 1863 och 1866).
Kalisz [-lisj]. 1. Guvernement i vestra Polen,
begränsadt af guvernem. Varsjav och Piotrkov
samt Preussen. Areal 11,373,5 qvkm. 743,152
innev. (1879). – 2. Hufvudstad i nämnda guvernement,
vid Prosna, nära preussiska gränsen. Omkr. 20,000
innev. Säte för en rom.-katolsk biskop. K. (af
Ptolemaios kallad Kalisia) är en af Polens äldsta
städer, hvars ålder ådagalägges af en mängd i trakten
funna mynt och andra fornlemningar. I Sveriges
historia är K. bekant genom slaget d. 19/29 Okt. 1706,
då före offentliggörandet af freden i Altranstädt
(14/24 Sept. s. å.) en i Polen qvarlemnad svensk
styrka, anförd af Marderfelt, blef vid K. slagen
af en mångdubbelt starkare rysk-sachsisk här under
befäl af Mensjikov och konung August II. Den 13
Febr. 1813 yunno ryssarna vid K. en seger öfver en
fransk-sachsisk kår, och d. 28 Febr. s. å. afslöts i
K. det mot Napoleon riktade försvarsförbundet mellan
Ryssland och Preussen, och äfven det rysk-preussiska
uppropet till tyska folket d. 25 Mars utgick från K.
Kalitvenskaja, "stanitsa" (kosakby) i donska
kosakernas land, vid venstra stranden af Donets. Den
hade 1872 12,700 innev., men 1860 endast 1,500. I
trakten finnas ofantliga tillgångar på sandsten,
som brytes till byggnadssten, och äfven kollager,
hvilka hittills föga tillvaratagits.
Kalium, kem., metall, som i naturen finnes
tämligen allmänt, i förening dels med syre, dels
med klor. Klorkalium förekommer i hafsvatten och i
bergsaltslagren vid Stassfurt (s. om Magdeburg) dels
enbart (sylvin), dels i förening med klormagnesium
(carnallit). I förening med syre ingår kalium
såsom kiselsyradt salt i många mineral, såsom
fältspat, glimmer m. fl., såsom svafvelsyradt salt
i kainit, alun m. fl. Kaliumsalter förekomma såsom
normala beståndsdelar i växters och djurs safter,
i förra fallet företrädesvis salter med organiska
syror, i senare fallet salter med klorvätesyra,
fosforsyra och vissa organiska syror. Den efter
växters förbränning qvarblifvande askan innehåller
kolsyradt salt (karbonat), uppkommet derigenom att
de växtsyrade salterna vid förbränningen förvandlats
till kolsyradt salt. – Kaliummetallen framställdes
först 1807 af Davy genom elektrisk sönderdelning af
hydratet, men beredes numera genom upphettning af
kaliumkarbonat och kol till hvitglödgningshetta
i destillationskärl af smidesjern, försedda med
förlag, i hvilka kaliumångorna kunna förtätas. –
Kalium är en silfverhvit metall af 0,875 egentl.
vigt, vid 0° spröd, vid vanlig temperatur smidig och
mjuk. Det smälter vid 62°, kokar vid 720°–730°
och förvandlas då i grön gas. Metallen förlorar i
luften ögonblickligen sin glans och öfverdrager sig
med en hinna af hydrat, hvarför man måste förvara
den i bergolja. Vatten sönderdelas af kalium med
stor liflighet och under utveckling af så intensiv
hetta, att vätgasen tänder sig och brinner med
en af kaliumångor violett färgad låga. Kalium,
hvars atomvigt är 39,12 och tecknas K, hör till
de enatomiga metallerna. Kloriden, K Cl, är ett
färglöst salt, som är vida lättlösligare än koksalt;
jodiden, KJ, l. jodkalium nyttjas i medicin; cyaniden,
K CN, är cyankalium (se d. o.). Med syre ger kalium
oxiden K2 O, kallad kali (se d. o.), hvars hydrat,
K OH, äfvenledes benämnes kali eller kaustikt kali,
och dessutom flere superoxider. Svafvelkalium, K2 S,
erhålles genom glödgning af kaliumsulfat med kol och
är en röd kristallinisk massa, som löses i vatten,
hvarvid en sönderdelning inträffar, så att kalihydrat
och kaliumsulfhydrat, K S H, uppstå. Ett annat
svafvelkalium, K2 S5, ingår i svafvellefver. P. T. C.
Kaliumsalter. Se Kalisalter och Kalium.
Kalix (Kalis). 1. Neder-Kalix, socken i Norrbottens
län, Neder-Kalix tingslag. Arealen 180,875
har. 9,735 innev. (1882). Neder-Kalix utgör ett
konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Hernösands
stift, Vesterbottens tredje kontrakt. Neder-Kalix
kyrkostad, vid Kalix-elfvens östra strand nära
utloppet i Bottniska viken och vid kustlandsvägen,
anlöpes regelbundet af kustångbåtarna samt har post-,
telegraf- och tullstation, apotek, läkarestation,
tingsställe, sparbank, gästgifvaregård och flere
handlande. Marknad hålles i Jan. månad, och en liflig
affärsverksamhet råder, särskildt i trävaror. Inom
socknen finnes ett barnhem och göras förberedelser
till en sjukstuga. – På kyrkogården är en minnessten
rest öfver flere d. 6 Okt. 1809 der jordade svenska,
finska och ryska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
