Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaemmerer, Frederik Hendrik - Kaffa l. Kafa, ett föga bekant område s. om Abessinien i Öst-Afrika - Kaffa, stad på Krim. Se Feodosia - Kaffe, tekn., bot., farmak., betecknar dels fröna, "bönorna", af kaffeträdet (se d. o.), dels den af dessa frön beredda drycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefnadsfriska genrebilder, särdeles från franska
direktoriets dagar, t. ex. Ett bröllop, hvilket
beundrades på "Salonen" i Paris. Bland hans öfriga
arbeten må nämnas Ett barndop (1878), utmärkt för
mästerlig skildring af det behag, som tillhörde
rococotiden.
Kaffa l. Kafa, ett föga bekant område s. om
Abessinien i Öst-Afrika, ett högland mellan
floderna Sobat i v. och Juba i ö. Det anses vara
kaffebuskens ursprungliga hem, och der växer den
ännu rikligt på bergssluttningarna. Innevånarna,
som tillhöra gallafolket, uppgifvas af Beke vara
kristna och tala ett språk, som är beslägtadt med
gonga-språket, hvilket talas i en del af Damot, n. om
Abai. Hufvudstad är Bonga, vid Godjeb-floden. Den
förste europé, som besökte K., var fransmannen
A. d’Abbadie (1843). Ch. T. Beke skildrar folket i
"Journal of the Geographical society" för 1843 och
äfven J. L. Krapf i "Reisen in Ostafrika von 1837-53"
(1858).
Kaffa, stad på Krim. Se Feodosia.
Kaffe, tekn., bot., farmak., betecknar dels fröna,
"bönorna", af kaffeträdet (se d. o.), dels den
af dessa frön beredda drycken. Den vigtigaste
beståndsdelen i kaffebönorna är en alkaloid,
kaffein (se d. o.), hvilken är funnen äfven i
kinesernas te (beredt af Thea chinensis), i de
syd-amerikanske indianernas maté (af Ilex-arter)
och guarana (Paullinia sorbilis), i negrernas koula-
l. guru-nöt (af Coula edulis) samt ytterligare
i en syd-amerikansk växt, Neea theifera och i
Cyclopia genistoides från Kaplandet, hvilka alla,
utom de två sistnämnda, äro vidt utbredda njutnings-
och näringsmedel, oumbärliga för den, som en gång
vant sig vid dem. Nyligen är kaffein funnet äfven i
kakao-bönan. Det förekommer i de nämnda växterna i
vexlande mängd, i de ostindiska kaffeslagen vanligen
ymnigast. Mokkakaffe är mindre rikt på kaffein, men
innehåller deremot mera kaffesyra och kaffegarfsyra
(se d. o.). Utom de nämnda beståndsdelarna finnes i
kaffebönorna en mängd organiska och oorganiska ämnen,
hvilka dock ega endast en underordnad betydelse
i jämförelse med kaffeinet. Det qväfvehaltiga
leguminet (närbeslägtadt med kasein l. ostämne) och en
stearopten (flyktig olja i fast form), hvilka finnas
i kaffebönorna, äro olösliga i vatten och finnas
således icke i kaffedrycken, sådan som vi vanligen
bereda densamma, utan stanna i "sumpen", hvilken i
Orienten deremot delvis förtäres jämte drycken. Kaffe
är sedan urminnes tider begagnadt såsom dryck i sitt
ursprungliga hemland, Abessinien och landet Kaffa
söder derom. En mufti (muhammedansk prest) från Aden,
Sjehab-eddin, lärde under en resa i Abessinien,
i midten af 1400-talet, känna denna dryck och dess
förmåga att hindra sömn, hvarför han efter hemkomsten
förordade kaffets bruk särskildt hos dervischerna
(muhammedanske munkar), för att de lättare skulle
kunna hålla ut med sina nattliga andaktsöfningar. Från
Aden spred sig kaffet sedan till det öfriga Arabien,
till Egypten och hela Orienten. Det råkade dock snart
nog ut för förföljelse, såsom då guvernören i
Mekka, Kair Beg, 1511 förbjöd kaffets begagnande,
emedan han ansåg det vara af lika beskaffenhet med
det i koran förbjudna vinet. Förbudet måste dock på
högre befallning snart återtagas. I Konstantinopel
upprättades de första kaffehusen (se d. o.) 1554. I
midten af 1600-talet infördes kaffedrycken i Europas
vestliga land. I södra Italien dracks kaffe före
1650, och i Marseille, dit drycken kom vid samma tid,
öppnades det första kaffehuset 1671. Läkarna uppträdde
der emot kaffet, men det oaktadt fick det vidare
spridning. I Paris blef kaffet på modet efter 1669, då
turkiska sändebudet Soliman Aga, enligt orientaliskt
bruk, bjöd alla besökande en kopp "svart kaffe". Detta
bruk vann bifall, trots förlöjliganden och sarkasmer
af samtida franske skriftställare (se vidare
Kaffehus). I Danmark och Sverige var kaffe okändt
till början af 1700-talet. Men redan 1746 utfärdade
Collegium medicum en kungörelse "om det missbruk
och det öfverflöd, som thé- och kaffedrickandet
är underkastadt". Året derefter lades en
"consumtionsaccis" på te, kaffe m. m. Olika klasser
af medborgare erlade olika förbrukningsskatt, från
2 till 12 rdr om året. Under den stormiga riksdagen
1756 genomdref bondeståndet ett kaffeförbud till
hämd på de andra stånden, hvilka nekat bönderna fri
bränvinsbränning. Detta förbud upplifvades genom en
ny förordn. af d. 6 Juni 1766; men då kaffedrickande
ändock fortfor, emedan mycket kaffe lurendrejades in
i landet, tilläts införsel af kaffe mot tullafgift
genom en kung. af d. 23 Okt. 1769. Gustaf IV Adolfs
förmyndareregering förbjöd, af sparsamhetsskäl,
d. 1 Jan. 1794 å nyo förtärandet af kaffe m. m. från
d. 1 Aug. s. å. Afskedet från kaffet firades rundt
om i landet såsom en sorgedag, t. o. m. vid hofvet,
och sorglustiga kaffevisor spredos i stora
upplagor. Missnöjet med förbudet var allmänt och
stegrades så, att Gustaf IV Adolf d. 24 Nov. 1796
fann sig föranlåten att "tills vidare" medgifva
införsel af kaffe och dess drickande. Den 6 April
1799 bannlystes å nyo kaffet från Sverige, var från
d. 6 April 1802 till d. 30 April 1817 åter fritt,
men derefter ännu en gång – den sista – bannlyst, till
d. 5 Sept. 1822. Kaffe-införseln är genom tullafgiften
(f. n. 26 öre pr kg.; vid 1884 års riksdag genom
kgl. proposition föreslagen att nedsättas till 20
öre pr kg.) en af statens vigtigare inkomstkällor.
Kaffets odling leder sitt ursprung från de
plantor, som Sjehab-eddin uppdrog vid Aden. År
1467 kom den första kaffebusken till Mekka. Det
dröjde dock ända till 1697, innan det genom
den starkt ökade förbrukningen stegrade priset
föranledde kaffeodlingsförsök på annat håll. Då
gjorde holländarna försök dermed på Java, hvarifrån
1719 den första skeppslasten med kaffe anlände till
Europa. Kort tid derefter infördes kaffeodling äfven
på Ceylon, i Ostindien och på ön Bourbon. På alla
dessa platser skördas utmärkt kaffe. Kaffebusken
fördes äfven till den botaniska trädgården i Amsterdam
och derifrån till Paris. Från Paris fördes med mycken
svårighet af en fransk sjöofficer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
