Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacobsen, Jens Peter - Jacobson, Ludvig - Jacobson, Heinrich Friedrich - Jacobson, Eduard - Jacobson, Louise Frederikke Amalie, född Larcher - Jacobsonska nerven, anat. - Jacobsonska organet, anat., fysiol. - Jacobsson, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
og parringsvalget" (1874-75). Som vitter författare
framträdde han 1872 i "Nyt dansk månedsskrift"
med den uppseendeväckande novellen Mogens, hvilken
1875 efterföljdes af berättelsen Et skud i tågen
(i tidskr. "Det nittende århundrede"). 1876 utgaf
han sitt första större arbete, romanen Fru Marie
Grubbe. Interieurer fra det syttende århundrede
(öfversatt på svenska 1877; 3:dje danska
uppl. 1882), 1880 romanen Niels Lyhne (hvars
handling försiggår under årtiondena närmast före
1864) och 1882 samlingen Mogens og andre noveller. –
Oaktadt J. icke producerat särdeles mycket, är
han i flere afseenden den mest karakteristiska
och glänsande företeelsen inom den nyaste danska
skönliteraturen. Han sluter sig afgjordt till den
moderna, pessimistiska realismen och uppfyller i
rikligaste mått den nya tidens fordringar på det
möjligast trogna återgifvande af verkligheten I
hans fina naturskildringar, djupgående analyser
af psykisk-patologiska tillstånd och sorgfälliga
återgifvande, under en sant historisk drägt, af ett
förgånget tidehvarfs anda röjer sig naturforskarens
förmåga af noggrann iakttagelse, på samma gång som
hans författareskap genom sin skiftande, yppiga
färgprakt leder tanken på en målares lättrörliga,
utbildade sinne för tingens tillfälliga gruppering och
dagrarnas spel. J:s stil är genomgående rytmisk, ofta
allitererande samt egendomligt stark i anbringandet
af uttrycksfulla ord. I dialogen i "Fru Marie Grubbe"
antager sjelfva språket – dock med smakfull måtta –
en kraftigt verkande ålderdomlig prägel.
Jacobson, Ludvig, dansk läkare och naturforskare,
född i Köpenhamn d. 10 Jan. 1783 af judiska föräldrar,
blef 1802 student i Köpenhamn och tog 1804 kirurgisk
examen. 1807-09 var han lektor i kemi vid den
kirurgiska akademien, vann 1811 "Videnskabernes
selskabs" medalj för en afhandling om ett förut
okändt afsöndringsorgan i näsan samt gjorde under
en utrikes resa tjenst först vid den franska armén
(1813) och derefter vid den engelsk-hannoveranska
legionen (1814). Efter sin hemkomst slog han sig
ned som praktiserande läkare i Köpenhamn, blef
1815 hedersdoktor i Kiel och fick 1816 professors
titel. 1822 blef han regementskirurg (från 1827
tjenstgjorde han vid lifgardet). Död i Köpenhamn
d. 29 Aug. 1843. J. var en synnerligen utmärkt
läkare, särskildt framstående som kirurg. Han
uppfann (1830) ett stenkrossningsinstrument (den
s. k. "litoklasten") och erhöll derför 1833 en
belöning af den franska vetenskapsakademien. Inom den
jämförande anatomien gjorde han vigtiga iakttagelser,
särskildt beträffande nervsystemet och fostrets
utveckling. Efter J. äro "Jacobsonska nerven" och
"Jacobsonska organet" (se dessa ord) uppkallade.
E. Ebg.
Jacobson, Heinrich Friedrich, tysk rättslärd
och juridisk skriftställare, f. 1804, d. 1868,
blef 1831 e. o. och 1836 ord. professor i juridik i
Königsberg. I sin författareverksamhet egnade han sig
nästan uteslutande åt kyrkorätten, hvars teologiska
och juridiska sidor han sökte förena för att sålunda
uppbygga ett på
historisk grund fotadt system för allmän och
preussisk kyrkorätt. Hans förnämsta arbeten äro
Kirchenrechtliche versuche (1831-33), Geschichte der
quellen des kirchenrechts des preussischen staats
(1837-44) och Das evangelische kirchenrecht des
preussischen staats und seiner provinzen (1864-66).
Jacobson, Eduard, tysk lustspelsförfattare, f. 1833
i Gross-Strehlitz, med. doktor 1859, har dels ensam,
dels i förening med andra, såsom G. v. Moser, Julius
Rosen m. fl., skrifvit en mängd smärre farser med
sång. Af dessa hafva äfven i Sverige uppförts Faust
und Gretchen ("Faust och Greta", 1862), 500,000
Teufel ("Hin ondes niècer", 1863), Lady Beefsteak
("Lady Beefsteak", 1861) och Wer zuletzt lacht
("X", 1863).
Jacobson, Louise Frederikke Amalie. född Larcher,
dansk skådespelerska, född i Köpenhamn d. 23 Juli
1834, debuterade 1852 och var 1857-80 skådespelerska
vid den kungliga teatern. Under den första tiden
spelade hon förnämligast älskarinneroler, såväl i
dramat och det högre skådespelet som i lustspelet,
samt blef på grund af sin medfödda älskvärdhet och
sitt varma spel mycket omtyckt. Under de senare
åren gick hon öfver till de komiska rolerna
och uppträdde äfven i dem med framgång. Sedan
1858 är hon gift med nuvarande kommendören i
flottan G. Jacobson, son af läkaren Ludvig J.
E. Ebg.
Jacobsonska nerven, anat., en efter upptäckaren,
den danske läkaren L. Jacobson, uppkallad fin nerv,
som utgår från det ganglion, hvilket finnes på IX
hjernnerven straxt efter dess utträde ur hufvudskålen
(se d. o.; fig. 4 och 7. springan 2) och genom
pyramidens ben intränger i trumhålan. Han utbreder
sig der på hennes mediana vägg och ingår förbindelser
("anastomoser") med flere andra nerver eller mottager
trådar från dem, som löpa åt flere håll och bilda
ledningsbanor för nervintryck i flere ännu icke fullt
utredda riktningar. G. v. D.
Jacobsonska organet, anat., fysiol., ett
kort, smalt och trindt rör af brosk, med framåt
riktad öppning, hvilket är beläget i främre delen
af näsans skiljebrosk, och till hvilket går en
särskild större luktnerv. Organet upptäcktes hos
några djur af den danske läkaren L. Jacobson och
har på senare tid träffats äfven hos menniskan,
fast mera rudimentärt. Tillika är ådagalagdt, att
organets inre yta hos djur utgöres af en hinna af
samma beskaffenhet som i nosens luktregion. Det
är följaktligen möjligt att detta lilla organ,
om det icke tjenar till mottagande af egendomliga
luktretningar, är en till näsöppningen framskjuten
förpost, som varskor närvaron af luktämnen i
den inandade luften, hvilka sedan genom vädring
kunna bringas till fullständigare undersökning
å den längre in belägna större luktregionen.
G. v. D.
Jacobsson, John, tonsättare och organist, född d. 2
Aug. 1835 i Stockholm, hvarest han 1861 öfvertog
Edvard Josephsons musikhandel och lånbibliotek,
hvilken affär han lemnade 1876. J. har idkat
omfattande kompositionsstudier, dels i Stockholm
(hos Fr. Berwald m. fl.), dels i Tyskland (hos
hofkapellmästaren G. Schmidt),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
