Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ionicus - Ionidium - Ios - Iota - Iowa - Iowa city - Ipandes - Ipecacuanha - Ipek - Ipoly - Ipomœa - Ipso facto - Ipso jure - Ipsos - Ipswich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ionicus, metr., versfot, sammansatt antingen
af två långa och två korta stafvelser (– – [tecken tecken]
eller af två korta och två långa ([tecken tecken] – –).
Den förra formen kallas ionicus
a majore, den senare ionicus a minore. A. M. A.
Ionidium. Se Jonidium.
Ios (nu Nio), ö bland Cykladerna i Egeiska hafvet,
mellan Naxos och Santorin (Thera). Areal 120
qvkm. Enligt en saga skall Homeros der hafva dött
och begrafvits; ännu i 2:dra årh. f. Kr. visade man
för främlingar hans graf, hvilken nyare resande trott
sig hafva återfunnit.
Iota, det grekiska namnet på bokstafven i (i),
betecknar äfven, till följd af bokstafstecknets
litenhet, något mycket litet, obetydligt ("icke ett
iota", icke det allra minsta).
Iowa [ejåve], en af Nord-Amerikas förenta stater,
ligger mellan 40° 36’ och 43° 30’ n. br. samt
begränsas i ö. af Mississippi, i v. af Missouri och
dess biflod Big Sioux river. I n. gränsar staten till
Minnesota, i ö. till Wisconsin och Illinois, i s. till
Missouri samt i v. till Nebraska och Dakota. Areal
145,099 qvkm. Till de nämnda floderna flyter ett
stort antal icke segelbara, men genom sin vattenkraft
användbara strömmar, bland dem Des Moines, statens
egentliga hufvudflod, samt Iowa river (med Red Cedar),
båda bifloder till Mississippi. Landet är en hög,
vågformig, mot s. sluttande prärie. Egentliga
berg förekomma icke, endast längs flodstränderna
s. k. bluffs, merendels trädbevuxna kullar af
60-100 m. höjd. Stenkol förekommer i en stor del
af staten äfvensom bly (i n. ö.). Klimatet är
ytterst gynsamt för växtligheten. Årstemperaturen
vexlar mellan 5,5 och 11° C., sommartemperaturen
mellan 19° och 26° och vintertemperaturen mellan
-3° och -7°. Ytterligheterna gå till +40° och
-36°. Regnmängden vexlar mellan 600 och 1,100
mm. och är minst i de vestra trakterna. Jordmånen
är i allmänhet förträfflig, i synnerhet i Red
Cedars, Iowas och Des Moines floddalar. 1879
voro omkr. 33 proc. af arealen uppodlade, och
s. å. skördades 67 mill. hl. majs, 12 mill. hl. hvete,
13,5 mill. hl. hafre, 1,5 mill. hl. korn, 3,3
mill. hl. potates, något råg och bokhvete samt 3,5
mill. tons hö, alltsammans med ett värde af nära 400
mill kr. Med afseende på majsskörden intog staten
andra och i fråga om hveteskörden femte platsen
bland unionens stater. S. å. funnos 778,400 hästar,
44,700 mulåsnor, 2,094,900 nötkreatur, 454,400 far
och 2,778,400 svin (det näst högsta antalet svin
någon stat hade). Fabriksindustrien är tämligen
obetydlig. 1880 hade staten 45 jernvägar med en
sammanlagd längd af 7,690 km. Censusbefolkningens
antal (355 indianer i stammar oberäknade) uppgick
1880 till 1,624,615, deribland 17,559 i Sverige
födda svenskar, 9,516 negrer, 33 kineser samt
466 indianer, och hade sedan 1870 ökats med 36
proc.; 1840 hade I. endast 43,112 innev. Staten
underhåller ett universitet, i staden lowa, en
landtbruksskola och en teknisk skola, hvarjämte de
olika bekännelserna underhålla flere "colleges" och
teologiska seminarier. Afgifterna
till skolväsendet uppgingo 1880 till nära 15,5
mill. kr. Författningen antogs 1857. Den verkställande
makten tillkommer guvernören, som väljes för två år
och måste vara minst 30 år gammal samt före valet
hafva bott två år i staten. Den lagstiftande makten
tillkommer "general assembly", som sammanträder
hvartannat år i Des Moines (statens hufvudstad
sedan 1857) samt består af en senat af 50 och ett
representanthus af 100 medlemmar. De förre väljas för
fyra, de senare för två år. Den dömande myndigheten
består af en högsta domstol (af fyra ledamöter) samt
distrikts- och kretsdomstolar, hvilkas ledamöter alla
väljas af folket. Statsskulden uppgick i Dec. 1881
till omkr. 920,000 kr. Till kongressen sänder staten
2 senatorer och 9 representanter. Staten är indelad
i 99 counties. – I. är en af de stater, som bildats
af det 1803 köpta franska området Louisiana. 1834
lades allt land, som låg v. om Mississippi och n. om
Missouri och som äfven inneslöt hvad som nu är I.,
till territoriet Michigan, och två år senare bildades
territoriet Wisconsin, som äfven innefattade det
nuv. I. 1838 blef I. ett särskildt territorium och
upptogs 1846 såsom stat i unionen.
Iowa City [ejåve sitti], stad i nord-amerikanska
staten Iowa och till 1857 dennas hufvudstad,
vid floden Iowa och Pacific-jernvägen. 7,123
innev. (1880). Statsuniversitet, som sedan 1857 varit
öppet för båda könen. Staden anlades 1839.
Ipandes. Se Lipanes.
Ipecacuanha [-anja]. Se Kräkrot.
Ipek (Alban. Peja, Slavon. Petcha), stad i Albanien,
turk. vilajetet Kossovo, vid Hvita Drin. Omkr. 10,000
innev. I närheten ligger klostret I., grundadt i 13:de
årh. af ärkebiskop Arsenios och ryktbart såsom det
forna residenset för den serbiska kyrkans patriark.
Ipoly [ipolj]. Se Eipel.
Ipomoea L.,bot., ett slägte af slingrande växter med
dels mångåriga stammar och dels mångåriga rötter samt
årligen förnyade eller ettåriga stjelkar. Slägtet hör
till nat. fam. Convolvulaceae Vent, kl. Pentandria
L., och är bekant för sina stora, vidgadt trattlika,
präktigt färgade blommor. Flere arter odlas i de
varma landen, hvilka slägtet hufvudsakligen tillhör;
många arter kunna äfven trifvas i våra trädgårdar,
men äro der ettåriga. Jordstammarna hos flere arter
innehålla skarpt afgörande ämnen (se Jalapa-rot).
O. T. S.
Ipso facto, Lat., genom sjelfva sakförhållandet,
i och genom sig sjelf.
Ipso jure, Lat, genom sjelfva lagen, med rätta,
i och för sig.
Ipsos, ort i Frygien, Mindre Asien, bekant genom
slaget 301 f. Kr., i hvilket Antigonos besegrades
af Kassander, Lysimachos, Ptolemaios och
Selevkos. Antigonos stupade i striden.
Ipswich [ipsoitj l. ip-sitj]. 1. (Forneng. Gippeswic)
Hufvudstad i engelska grefskapet Suffolk, vid
floden Gipping, som der vidgar sig till mynningen
Orwell. 50,762 innev. (1881). I. är en i snabb
utveckling stadd ort. Der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
