Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inqvisition - Inqvisitor, Inqvisitorisk - Inregistrera - Inregistreringsafgift - Inre linier - Inre ljus - Inre missionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se d. o.) bebodda Provence, och derifrån utbredde
sig inqvisitionen öfver det öfriga Frankrike,
hvarest den förvärfvade sin största ryktbarhet
genom att deltaga uti illdådet mot Tempelherreorden
(1307-14). Under den följande tiden minskades dess
inflytande i Frankrike, och den förde, med någon
uppblomstring under 1600-talet, ett tynande lif
till 1772, då den sista inqvisitionsdomstolen
derstädes upphäfdes. I England liksom i de
skandinaviska landen vann inqvisitionen aldrig
något fotfäste. I Tyskland, der den infördes af
Gregorius IX genom Konrads af Marburg (d. 1233)
utnämning till inqvisitor, rasade den under hela
medeltiden, men föll för reformationen. 1235 infördes
inqvisitionen uti Italien, der den i synnerhet på
1500-talet utvecklade en omfattande verksamhet. Den
afskaffades af Napoleon I 1808, men återupprättades af
Pius VII 1814 och är ännu vid lif till namnet, ehuru
den efter konungariket Italiens upprättande (1861)
förlorat all betydelse. I Spanien fann inqvisitionen
den tacksammaste jordmånen, och der har den utöfvat
det största inflytandet. Den spanska inqvisitionen
skilde sig från andra lands deruti att den var på en
gång en kyrklig och en politisk institution. Redan
på 1200-talet infördes inqvisitionen i Spanien, men
upphörde inom kort. Den återupprättades af Ferdinand
och Isabella 1480. Om drottningen dervid uteslutande
leddes af religiösa skäl, lät Ferdinand sig bestämmas
hufvudsakligen af politiska: inqvisitionen skulle
befästa Spaniens enhet genom judars och morers
tillintetgörelse och öka kronans makt derigenom
att de dömdes egendom konfiskerades. Den första
inqvisitionsdomstolen – i Sevilla – började sin
verksamhet 1481; men först sedan dominikanen Tomas
de Torquemada blifvit generalinqvisitor, erhöll
inqvisitionen sin fullständiga organisation, hvilken
1561 något förändrades till konungamaktens förmån. I
spetsen för inqvisitionen stodo generalinqvisitorn
och 5 apostoliske inqvisitorer, hvilka alla
utnämndes af konungen och af påfven bekräftades
i sina värdigheter; under dem lydde en hel här
af tjenare (omkr. 20,000). Utom den centrala
inqvisitionsdomstolen voro flere lokala domstolar
inrättade. Torquemada ensam lät lefvande bränna
8,000, in effigie 6,500, som lyckats fly, samt på
annat sätt bestraffa 90,000 personer. Icke mindre än
341,021 personer, af hvilka 31,912 brändes, drabbades
i Spanien under tiden 1481-1808 af inqvisitionens
straffdomar, och på inqvisitionens tillskyndelse
fördrefvos judar, morer och morisker. Konung Josef
Bonaparte upphäfde 1808 denna afskyvärda inrättning,
och alla försök att återupprätta henne hafva sedan
misslyckats. I Portugal infördes inqvisitionen 1557,
men dess makt bröts af Pombal (1756-77), och hon
upphäfdes 1822. På sista tiden har inom den katolska
kyrkan framträdt en ifrig agitation för inqvisitionens
återinförande. – Ett motstycke till dominikanernas
inqvisition erbjödo inom de protestantiska landen
hexeriprocesserna (se d. o.). Jfr Hoffmann:
"Geschichte der inquisition" (1877-78).
Inqvisitor, Inqvisitorisk. Se Inqvirera.
Inregistrera (Fr. enregistrer. Se Register), anteckna
eller införa i ett register.
Inregistreringsafgift. 1. Afgift, som staten
upptager för intagande af rättshandlingar
i vissa register, hvilka ordnats för att
tjena såsom vitsord för rättshandlingarnas
obestridlighet. Inregistreringsafgifter förekomma
i synnerhet i Frankrike (enregistrements) i stor
omfattning. Äfven i Sverige likasom i de flesta
andra land är visserligen inregistrering i flere
fall föreskrifven, t. ex. för lagfart, inteckning
o. s. v., men den afgift till staten, som dermed är
förbunden, har man iklädt stämpelns form och kallat
stämpelafgift. - 2. Benämning på de låga afgifter för
införsel af hvetemjöl, gryn och bönor, som stadgades
af 1880 års riksdag, men vid 1882 års riksdag
åter afskaffades. Egentligen endast i denna mening
har uttrycket inregistreringsafgift förekommit i
Sverige, och numera finnes bland afgifter till svenska
staten icke någon, som namnes inregistreringsafgift.
K. H. B.
Inre linier, krigsv. Om af tvänne krigförande arméer
den ena med samlad styrka rör sig mot motståndarens
i flere grupper delade stridskrafter, eller om han
uppträder med flere stridsgrupper, hvilka hafva
kortare afstånd mellan hvarandra än motståndarens
grupper hafva, så säges denna armé röra sig på de inre
linierna, under det motståndaren är hänvisad till de
yttre linierna. Rörelserna på de inre linierna hafva
den fördelen med sig att en svagare armé kan uppehålla
en eller flere af motståndarens stridsgrupper med
underlägsna krafter, under det att hufvudkrafterna,
honom oväntadt, kastas mot en annan af nämnda
grupper. Efter att med öfvermakt på en punkt hafva
krossat denna grupp kastas hufvudstyrkan mot en annan,
till hvilken hon på grund af de kortare vägarna bör
hinna, förr än motståndaren, äfven om han får kännedom
om rörelsen, hinner förstärka densamma. Rörelsen på de
inre linierna fordrar öfverlägsen ledning, rörliga
och uthålliga trupper samt lämpligt förhållande
mellan truppstyrka och afstånd. Om dessa vilkor
uppfyllas, kan frukten deraf blifva stora framgångar,
t. ex. Fredrik II:s rörelser under hela sjuåriga
kriget och särskildt under fälttåget 1757, Bonapartes
rörelser 1796 under belägringen af Mantua, Napoleon
I: s rörelser mellan Seine och Marne i Febr. 1814,
prins Fredrik Karls rörelser vid Loire i Dec. 1870
och Jan. 1871. Om något af de nämnda vilkoren icke
uppfylles, blifva rörelserna på de inre linierna
snarare till skada än till gagn samt föranleda lätt
fullständig inneslutning och nederlag, hvaraf följden
till och med kan blifva dagtingan, såsom förhållandet
var med Napoleon I 1813, österrikarna i Böhmen 1866,
Mac-Mahon och Châlons-armén 1870, Loire-armén i
Nov. s. å. Telegrafen och jernvägarna, som minskat
alla afstånd, hafva nedsatt, men ej upphäft de inre
liniernas betydelse i förhållande till de yttre.
C. O. N.
Inre ljus. Se Mystik.
Inre missionen. Se Mission.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
