Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ili - Iliaden - Ilian, Sankt - Ilias - Iliberris (Elvira) - Ilicineæ - Ilija från Murom (Ilija Muromets) - Iliniza - Ilion - Ilipé-olja - Ilissos - Ilithyia - Iliturgis - Ilium - Ilkan - Ilkeston - Ilkka, Jakob Bengtsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
störde ryssarnas handel. Arealen beräknades till
71,213 qvkm., med omkr. 130,000 innev. Genom ett
fördrag i Petersburg d. 24 Febr. 1881 afträdde
Ryssland till Kina östra och större delen af detta
område, mot en godtgörelse af 9 mill. rubel, så att
det ryska området I. nu utgör endast 11,288 qvkm.,
med omkr. 70,000 innev.
Iliaden. Se Homeros.
Ilian, Sankt, socken i Vestmanlands län, delad
mellan Norrbo härad, med en areal af 1,827 har och
449 innev. (1882), och Tuhundra härad, med 830 har
och 210 innev. (1882). Annex till Vesterås stad,
Vesterås domprosteri.
Ilia’s. Se Homeros.
Iliberris (senare kallad Elvira), i forntiden en stad
i spanska prov. Baetica, nära det nuv. Granada. Der
hölls 305 en spansk synod, som bl. a. påbjöd celibatet
för alla spanska prester och biskopar samt förbjöd
bilder i kyrkorna.
Ilicineae A. Brogn. (Aquifoliaceae DC.), bot., en
nat. fam., ofta förenad med Rhamneae och i synnerhet
med de nära beslägtade Celastrineae, bestående af
något mer än ett tiotal slägten af träd eller buskar
i omkr. 110 arter. Bladen äro spiralställda (stundom
motsatta), oftast läderartade och öfvervintrande, utan
stipler. Blommorna äro efter regeln tvåkönade, ensamma
i bladvecken eller samlade i knippen. Blomfodret
utgöres af 4-6 sammanvuxna, i knoppen tegellagda
blad, blomkronan likaledes af 4-6 nedtill hopvuxna
eller ock fria blad med fodrets knoppläge. Ståndarna
äro alternerande med kronbladen, fria, hypogyna eller
ock fästa på kronbladen; märket har 2-6 eller flere
flikar och är nästan utan stift. Frukten inom blomman
utbildas till ett stenfruktartadt bär med 2 till
många rum. Jfr II ex. O. T. S.
Ilija från Murom (R. Ilija Muromets),
ursprungligen bondson från Murom (stad vid Oká),
är hjelten i en stor grupp af sydryska episka
folkvisor. O. Miller har (på ryska) skrifvit om "Ilija
från Murom och den kievska hjeltekretsen" (1870).
Lll.
Iliniza, vulkan på vestra kedjan af Anderna i
syd-amerikanska republiken Ecuador, s. om Quito. Höjd
omkr. 5,300 m. Snögränsen ligger på 4,653 m. höjd. I:s
tvänne toppar omsluta sannolikt en förstörd krater.
Ilion (Lat. Ilium), forngrekisk stad inom landskapet
Troas i Mindre Asien, nära Hellespontens (nu
Dardanellsundets) mynning mot det Egeisia eller
Traciska hafvet och belägen på en från slätten
uppstigande kulle, hvars nuv. turkiska namn är
Hissarlik (d. v. s. "palatsen") med anledning af de der
befintliga ruinerna. Enligt den hos forntidens greker
gängse sägnen var I. uppbygdt på samma plats, som en
gång intagits af det mångbesjungna Troja, hvilket i
de homeriska sångerna äfven heter Ilios och Ilion (se
Troja). De af H. Schliemann (1871-73) på Hissarlik
företagna gräfningarna hafva bragt i dagen visserligen
icke, såsom Schliemann sökt göra troligt, ruinerna af
det homeriska Troja, men dock betydliga fornlemningar
af byggnader, husgeråd, vapen m. m., härrörande från
vidt skilda förhistoriska tidsåldrar, och
hvilkas betydelse ännu icke är af fornforskningen
till fullo utredd. I 6:te årh. f. Kr. (enligt Strabon)
bosatte sig på denna plats grekiska nybyggare och
grundade, måhända med anslutning till någon derstädes
af ålder rotfäst troisk-frygisk religionskult,
ett åt den "iliska Athene" (Athene Ilias) helgadt
tempel. Detta besöktes ett par hundra år senare af
Alexander den store, hvilken, hänförd af ställets
höga forntidsminnen, lofvade innebyggarna att
förvandla deras boningsplats till en stor och väl
befäst stad. Denna plan verkställdes dock först efter
Alexanders död (323 f. Kr.) af Lysimachos, och den
sålunda tillkomna staden, hvilken man i senare tider
till skilnad från det homeriska Troja brukat kalla
"Ny-Ilion" (Ilium novum), utvidgades och förskönades
ytterligare af Julius Caesar, hvilken t.
o. m. (likasom sedermera Konstantin den store)
skall hafva varit betänkt på att göra den till det
romerska rikets hufvudstad. A. M. A.
Ilipé-olja. Se Illipé-olja.
Ilissos, en obetydlig flod i det grekiska landskapet
Attika. Se Athen, sp. 1266.
Ilithyia [ilityja]. Se Eileithyia.
Iliturgis, i forntiden en af turduler bebodd stad i
Hispania Baetica, vid floden Baetis (Guadalquivir),
vid den nuv. staden Andujar. För sitt affall
till kartaginenserna intogs staden af Scipio (210
f. Kr.) och förstördes, men den återuppbyggdes senare
och fick då namnet Forum Julium.
Ilium. Se Ilion.
Ilkan, binamn, som tillades furstarna af den af Hulaku
stiftade mongoliska dynasti, hvilken under 13:de och
14:de årh. herskade i Persien.
Ilkeston, fabriksstad i engelska grefskapet Derby,
vid Erewash, en biflod till Trent, 13 km. n. v. om
Nottingham. 14,119 innev. (1881). Tillverkning af
strumpvaror samt lergods. Mineralkälla. I närheten
finnas jern- och stenkolsgrufvor.
Ilkka, Jakob Bengtsson, bondeledare i Finland
under klubbekriget, var gårdsegare i Kokkola by i
södra Österbotten och känd såsom en af marsken Klas
Flemings ifrigaste motståndare. I Jan. 1595 fördes
han fången till Åbo slott, men lyckades fly. När
södra Österbottens bönder i slutet af år 1596 tågade
söderut, erhöll I. befälet öfver hufvuddelen af
bondehären, hvilken längs tavast-mon ryckte fram till
Birkkala i nord-östra Satakunta. Der sammandrabbade
I. med Klas Fleming och hans krigsstyrka d. 31
Dec. 1596 vid Nokia gård. Mot aftonen uppmanade
Fleming bönderna att utlemna I. och de öfriga
anförarna, hvaremot de skulle befrias från det
betungande borglägret. Bönderna antogo anbudet, men
I. flydde till Österbotten, der han någon tid senare
blef tillfångatagen och grymt afrättad af Flemings
fogde Abraham Melchiorsson. I en folkruna skildras
I. såsom en oduglig och opålitlig man.
M. G. S.
Ill. 1. Biflod till Rhen i Vorarlberg. Längd
60 km. - 2. Biflod till Rhen i Elsass, upprinner
på Jura, s. v. om Basel, flyter i nordlig riktning,
nästan parallelt med Rhen, hvarunder den mottager en
mängd tillflöden från Vogeserna, såsom Thur, Lauch,
Fecht, Giessen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
