Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypermetropi l. hyperopi - Hypermnestra - Hyperoodon l. Näbbhvalslägtet - Hyperopi - Hyperosmi - Hyperostos - Hyperoxid l. superoxid - Hyperplasi - Hypersten - Hypersteni - Hypertrofi - Hypestesi - Hypetral-tempel - Hypher - Hyphomycetes, Mögelsvampar - Hypinos - Hypnaceæ - Hypneæ - Hypnos - Hypnotica - Hypnotism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än starkare glas för läsning och annat arbete. I
ungdomen är en del af hypermetropien vanligen
latent derigenom att ackomodationen aldrig helt
och hållet släpper efter, ja hela felet kan i
början derigenom undandöljas, men besvärligheterna
framträda snart. Det kostar ej sällan mycken
strid att öfvertala patienter, synnerligast
fruntimmer, att bära konvexglas äfven ute.
Rsr.
Hypermnestra, Grek. mytol. Se Danaus.
Hyperoodon l. Näbbhvalslägtet, zool., ett till
delfinerna (Delphinidae) hörande slägte, som har nosen
liten, smal, tillspetsad och skarpt begränsad mot
den nästan lodräta pannan samt näsöppningen belägen
midt öfver de mycket små ögonen. Bröstfenornas längd
utgör en sextondedel till en trettondedel af kroppens,
och ryggfenan ligger straxt framför början af kroppens
bakersta tredjedel. Skallen upptager en femtedel till
en fjerdedel af skelettets längd. Öfverkäksbenen äro
ofvantill försedda med en hög kam; näsbenen bilda
icke något hvalf öfver näsborrarna. Ryggkotorna
äro omkr. 45 till antalet, alla halskotorna äro
sammanvuxna, och längst fram i underkäken finnas
två par tänder, af hvilka de bakre äro små och ofta
falla bort. Näbbhvalarna äro hemma i norra Atlanten,
såväl vid Europas som vid Amerikas kuster, uppträda
ensamma eller några få i sällskap samt lefva af
bläckfiskar, fiskar och andra sjödjur. Näbbhvalen,
H. borealis, har öfverkäksbenens kammar skilda af ett
så stort mellanrum som åtminstone den enas bredd och
föga eller icke högre än nackkammen. Kroppslängden
stiger till 9 m. Färgen är svart, med blygrå,
i synnerhet undertill och på sidorna märkbar,
anstrykning. Af denna art hafva några få lefvande
exemplar anträffats vid Skånes och Uplands kuster. Vid
gräfningar i Bohus län har man funnit ben af densamma.
C. R. S.
Hyperopi. Se Hypermetropi.
Hyperosmi (af Grek. hyper, öfver, och osme, lukt),
med., öfverdrifvet skärpt luktsinne.
Hyperostos (af Grek. hyper, öfver, och ostéon, ben),
med., öfverben l. sjuklig nybildning af ben, höjande
sig öfver ytan af ett normalt ben.
Hyperoxid l. superoxid (af Grek. hyper, öfver,
och oxid), kem., en indifferent oxid, som genom
förlust af syre öfvergår till saltbildande oxid.
P. T. C.
Hyperplasi (af Grek. hyper, öfver, och plasis,
bildning), med., en abnorm tillväxt af ett organ
eller af en väfnad i kroppen. Jfr Hypertrofi.
Hypersten (af Grek. hyper, öfver, och sthenos,
kraft, med afseende derpå att mineralet är hårdare
än hornblende, hvarmed det förvexlats), miner., ett
till augit-gruppen hörande bisilikat af magnesia
och jernoxidul, som utgör ett mörkgrönt eller
mörkbrunt, på en genomgångsyta perlemorglänsande
mineral. H. utgör en hufvudbeståndsdel. i
bergarterna hyperit och gabbro.
P. T. C.
Hypersteni (af Grek. hyper, öfver, och sthénos,
kraft), med., stegrad kraft i febrar och
sinnessjukdomar, i motsats till asteni, minskad
kraft, kraftlöshet, svaghet.
Hypertrofi (af Grek. hyper, öfver, och trofe, näring),
med., sjuklig förstoring af ett organ eller abnorm
tillväxt af särskilda väfnader. Den kallas enkel
hypertrofi vid enkel tillväxt af hvarje särskild
väfnadsdel, numerisk hypertrofi l. hyperplasi, då
väfnadsdelarnas antal förökas, homöoplasi l. homolog
nybildning, då de nybildade väfnadsdelarna äro
af samma slag som de, från hvilka de utgått, och
heteroplasi l. heterolog nybildning, då de äro af
annat slag. F. B.
Hypestesi (af Grek. hypo, under, och aisthesis,
känsel), med., minskad känslighet, i motsats till
Hyperestesi, ökad känslighet.
Hypetral-tempel (Grek. hypaithros, af hypo, under,
och aither, luft, himmel), Grek. byggnadsk., tempel,
hvars inre (cella) af religiösa eller konstruktiva
skäl erhöll direkt belysning genom en i taket anbragt
öppning (opaion). Om den närmare beskaffenheten
af denna öppning är ingenting med visshet kändt. Man
har förmodat, att det genom öppningen afbrutna taket
uppbars af kolonner, som reste sig på bjelkverket
till de undre kolonnader, hvilka stundom delade
cellan i tre skepp. Ruinerna af det berömda
Poseidon-templet i Paestum (Italien) visa ännu en
sådan anordning. Upk.
Hypher, bot., flercelliga svamptrådar. Se Ascomycetes.
Hyphomycetes, Mögelsvampar, bot., en ordning
inom kl. Zygosporeae. Dithörande arter bestå af
ett encelligt, men icke dess mindre ofta starkt
förgrenadt och vidt utbredt mycelium. De lefva
på allahanda organiska, döda kroppar, som befinna
sig i sönderdelning eller upplösning, och några äro
parasiter t. o. m. på andra mögelsvampar. Några kunna
framkalla alkoholjäsning, såsom Mucor racemosus,
när densamma växer i en sockerhaltig vätska och saknar
tillgång på syre, hvarvid dess mycelium afdelas genom
tvärväggar i ett stort antal mindre celler. Många
af dessa svälla upp till klot- eller klubbform och
lösgöras från hvarandra samt antaga mycken likhet med
den verkliga jästsvampen. De egentliga Mucorini, eller
de med möglet närmast beslägtade, alstra äfven sporer,
utan någon könsverksamhet, i klotformiga sporgömmen,
men stundom bildas sporer äfven genom en kopulation
af två mötande grenar. O. T. S.
Hypinos. Se Hyperinos.
Hypnaceae, bot. Se Hypnum.
Hypneae, bot. Se Hypnum.
Hypnos (Lat. Somnus, Ind. Svapnas). 1. Grek. mytol.,
sömnens gud, son af natten och tvillingbroder till
döden (Thanatos). Både gudar och menniskor äro
underkastade hans milda och välgörande välde, och med
hans hjelp lyckades Hera att försänka sjelfve Zevs i
slummer. Hans boning är enligt Hesiodos i underjorden,
men Homeros låter Hera för nyssnämnda ändamål uppsöka
honom på ön Lemnos. - 2. Med., artificiel sömn (se
Hypnotism). 1. A. M. A.
Hypnotica (Lat., af Grek. hypnos, sömn), med.,
sömngifvande medel.
Hypnotism (af Grek. hypnos, sömn), det modernare
namnet för det med konst framkallade sömnlika
tillstånd, som förr kallades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
