Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt blygrufvorna i Laurion bearbetas. – Sedan 1868
har inom den förut så godt som försummade större
industrien stor företagsamhet rådt, i synnerhet inom
metall- och väfnadsindustrien. 1876 funnos 112 större
industriella etablissement, med 24,300 arbetare och
ett tillverkningsvärde af 111 mill kr. Årligen byggas
omkr. 200 fartyg, mest på öarna Paro, Hydra och Syra
samt i Galaxidi (vid Lepantoviken). – Handeln till
sjös intager första rummet inom landets näringslif,
hvaremot kommunikationerna och rörelsen till lands
äro obetydliga. 1875 inlupo från främmande orter
10,089 fartyg, med en drägtighet af 1,783,180 tons,
och 63,465 kustfarare, med 2,210,968 tons drägtighet,
samt utgingo till främmande orter 10,448 fartyg,
med en drägtighet af 1,888,145 tons, och 66,147
kustfarare, med 2,244,146 tons drägtighet. Summan
af importen utgjorde 1875 104,76 mill. kr., af
exporten 64,06 mill. kr. Förnämsta importvarorna
voro spanmål (20,8 mill. kr.) och industrialster
(17 mill. kr.); förnämsta exportvarorna:
korinter (27,2 mill. kr.) och olivolja (9,3
mill. kr.). Störst äro G:s handelsförbindelser med
Storbritannien. Handelsflottan räknade 1876 5,440
fartyg, med en drägtighet af 262,032 tons och 26,760
mans besättning. S. å. hade G. endast 27 ångfartyg
om 8,241 tons drägtighet. De förnämsta hamnarna äro
Syra, Pireus, Patras, Nauplia och Korfu. – Den enda
jernvägslinien i G. är den 12 km. långa bansträckan
Athen–Pireus. I Maj 1882 påbörjades gräfningen af en
kanal genom näset vid Korint, hvilken, fullbordad,
skall få en längd af 6,3 km. Antalet postanstalter
1878 var 145, hvilka befordrade 3,2 mill. bref och
2,3 mill. tidningar. Telegraflinierna hade 1879 en
längd af 4,009 km. Antalet stationer var 83 och
befordrade telegram 331,059. – Landet har tvänne
banker: Grekiska nationalbanken och Joniska banken,
båda numera i Athen. – Myntenheten är drachme
(se d. o.). Mått och vigt äro reglerade enligt
metersystemet genom förordningen af d. 28 Sept. 1836,
men de gamla benämningarna qvarstå, med tillägget
"kunglig". Enheten för längdmåttet är pik = 10
palmer = 1 m. Vägmåttet är stadion = 1,000 piki =
1 km. Vigten, förr olika för olika föremål, är nu den
kungliga mina = 1,500 drachmer (gram) = 1,5 kg. Mera
allmänt än det inhemska begagnas dock det turkiska
mått- och vigtsystemet.
Andlig kultur. Innevånarna bekänna sig nästan
uteslutande till grekiska eller, såsom den äfven
kallas, ortodoxa l. apostoliska kyrkan. Endast
12,585 tillhörde 1870 andra kristna kyrkor, 2,582 den
mosaiska och 917 andra icke kristna kyrkosamfund. Den
grekiska kyrkan, som är statskyrka, ehuru fullständig
religionsfrihet råder, stod före befrielsekriget
under patriarken i Konstantinopel, men förklarade sig
oberoende af honom 1833 och erkändes 1850 af honom
(genom den under namnet "Tomas" bekanta bullan) såsom
sjelfständig i allt hvad kyrkoförvaltningen beträffar,
men har i dogmatiskt afseende icke skilt sig ifrån
honom. Högsta andliga myndigheten är den permanenta
Heliga synoden i Athen, bestående af fem medlemmar,
hvilka årligen utnämnas af konungen.
Metropoliten i Athen är ordförande i synoden, hvars
beslut, för att vara giltiga, kräfva kunglig
stadfästelse. Presterskapet är synnerligen
talrikt. Den grekiska kyrkan räknar 12 ärkebiskopar
och 17 biskopar, den romersk-katolska
kyrkan 2 ärkebiskopar och 4 biskopar. – Åt
undervisningsväsendet har i G. egnats mera omsorg än
i de flesta andra land, och det har sedan 1832 gjort
stora framsteg. 1835 funnos endast 17 folkskolor,
s. k. demotiska skolor, med 721 lärjungar, men 1877
deremot 1,194 med 1,206 lärare och 89,114 lärjungar,
d. v. s. en skola på 747 innev, och 2,79 på hvarje
kommun. Af den yngre generationen träffas
nästan ingen, som ej kan läsa och skrifva.
Undervisningen är obligatorisk. 1835 funnos
endast 21 elementarskolor (med 2,528 elever),
men 1877 meddelades högre undervisning i 136
s. k. helleniska skolor (med 280 lärare och
7,646 lärjungar) och i 18 gymnasier (med 120 lärare och 2,461
lärjungar). Undervisningen är kostnadsfri. G:s
enda universitet, i Athen, grundlades 1835 och
räknade i begynnelsen endast 35 studenter,
men har f. n. omkr. 1,300. Det är fördeladt på
fyra fakulteter. Till universitetet höra, utom
bibliotek, ett numismatiskt och ett naturhistoriskt
museum, en farmacevtisk skola, ett observatorium, en
botanisk trädgård m. m. För specialbildningen finnas
sex navigationsskolor, en polyteknisk skola, fyra
teologiska seminarier, ett landtbruksinstitut, en
krigsskola. En mängd akademier samt lärda och
vittra samfund finnes. Hvarje stad har åtminstone
ett boktryckeri och en tidning. Antalet af dem, som
egna sig åt universitetsstudier, är i förhållande till
landets befolkningssiffra oerhördt stort, men deremot
är det brist på ingeniörer, mekaniker och agronomer.
Författning och förvaltning. Enligt författningen af
d. 30 Maj. 1844 och den reviderade författningen
af d. 28 Nov. 1864 är konungariket G. en
inskränkt monarki, ärftlig inom konungens manliga
afkomma. Konungen och tronföljaren måste tillhöra den
grekiska kyrkan, men ett särskildt undantag är gjordt
för den nuvarande konungen, som är lutheran. Konungen,
som förr bar titel "konung af G.", men numera heter
"hellenernas konung", har vid sin sida en ansvarig
ministèr af 7 personer, hvilka stå i spetsen för
hvar sitt departement (justitie-, utrikes-, finans-,
kultus-, krigs-, marin- och inrikesdepartementet). Den
lagstiftande makten utöfvas af konungen och
nationalförsamlingen (bule), som består af en enda
kammare, hvars ledamöter (f. n. omkr. 190) väljas för
fyra år genom allmänna direkta val. För utöfvande
af rösträtt fordras att hafva fyllt 21 år och ega
en viss förmögenhet. Valbarhet inträder vid fyllda
30 år. Utöfning af statsämbete far ej förenas med
riksdagsmannaskap. För förvaltningen är landet
indeladt i 18 nomarkier l. nomer, i spetsen för
hvilka står en nomark, nämligen: Attika och Beotien;
Eubea; Fthiotis och Fokis; Akarnanien och Etolien;
Achaja och Elis; Arkadien; Lakonien; Messenien;
Argolis och Korint; Cykladerna; Korfu; Kefalonia;
Zante (Zakynthos) samt (i det nyvunna området
i Tessalien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
