Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giftorätt - Giftostämma - Giftskåp - Giftstadga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ena makan ärft eller före äktenskapet förvärfvat (se
Arfvejord); b) fideikommiss af lös eller fast
egendom; c) under äktenskapet bördköpt jord,
då öfverlåtelsen genom särskildt förbehåll skett
till den skylde maken allena (se Bördsrätt); d)
under äktenskapet bördlöst jord (se Arfvejord);
e) vilkorlig hemföljd i löst och fast gods; f) lös
eller fast egendom, som genom gåfva eller testamente
tillfallit ena maken, med vilkor att den skall vara
enskild; g) genom boskilnad undanskiftad giftorätt;
h) all egendom, som efter beviljad boskilnad
tillfaller endera maken, vare sig genom arf, gåfva,
testamente eller såsom förvärf af eget arbete;
i) årlig afkomst, så länge boskilnad eger rum, af
enskild egendom. All öfrig egendom är gemensam. I
den enskilda egendomen njutes ej giftorätt; dock
finnes sådan i köpeskillingen för bördköpt och
bördlöst jord, omnämnd vid c) och d).
Äfven med afseende å storleken af hvardera makens andel i
det gemensamma boet hafva lands- och stadsrätten
innehållit olika grundsatser. Enligt landsrätten
var mannens giftorättsandel två tredjedelar och
hustruns en tredjedel af det gemensamma boet; enligt
stadslagarna, med undantag af Visby stadslag, som
hade något afvikande stadganden, skulle mannens och
hustruns giftorättsandelar vara lika stora. Genom
särskilda privilegier (1650 och 1723) hade giftorätt
enligt stadsrätt jämväl tillerkänts prestenkor på
landet. Enligt 1734 års lag berodde giftorättsandelen
dels af makarnas stånd, dels af den fasta egendomens
belägenhet. Frälseman och bonde skulle njuta två
tredjedelar i all lösegendom, vare sig den förvarades
i stad eller på landet, hvaremot öfrige skulle i
enlighet med stadsrätten endast taga hälften. Likaså
var mannens giftorättsandel i fast egendom på landet
bestämd till två tredjedelar, i stadsegendom till
hälften. Först genom K. F. d. 19 Maj 1845 hafva
rättsförhållandena så ändrats, att i alla äkta
föreningar, som ingåtts sedan denna förordning trädt
i verksamhet, mannens och hustruns giftorättsandelar
i all gemensam egendom blifvit lika stora. – Medan
äktenskapet varar, innestå giftorättsandelarna i
det samlade boet, hvilket enligt regeln helt och
hållet står under mannens förvaltning. Först vid
äktenskapets upplösning, genom endera makens död
eller skilsmässa, eller ock efter boskilnad utskiftas
giftorätt, som, när den gäller fast egendom, måste
i vederbörlig ordning lagfaras. – Den giftorätt,
som genom äktenskapet grundlagts, kan emellertid
förverkas. Om nämligen ena maken dräper den andre,
förverkar han sin giftorätt i allt hvad den dräpte
fört med sig i boet. Den brottslige förlorar jämväl
hela sin giftorätt genom egenvilligt öfvergifvande
eller då stämpling eller forsåt för den andre
makens lif vållat skilsmässa. Genom hor förverkar
den brottslige halfva sin giftorätt, och slutligen
förverkas en tredjedel af giftorättsandelen af den,
som träder i nytt gifte utan föregående afvittring. –
Den konventionella eller på aftal grundade giftorätten
inträder och upphör vid samma tidpunkt och under
samma förhållanden som den lagbestämda. Aftalet, som kallas
äktenskapsförord, skall ske före äktenskapets ingående
och med iakttagande af vissa formaliteter samt
får fritt bestämma blifvande makars giftorätt
efter andra grunder än de, som gälla för den
lagbestämda. Aftalet kan sålunda antingen öka eller
minska omfånget af makarnas gemensamma egendom,
öka eller minska storleken af hvarderas lott
deri. Hafva giftorättsförhållandena ordnats genom
lagligt äktenskapsförord, så skola naturligtvis
detta aftals bestämmelser iakttagas vid giftorättens
utskiftande (se Äktenskapsförord). – I den finska
lagstiftningen bibehöllo sig 1734 års lags
giftorättsbestämmelser ända till 1878, då för man
och hustru stadgades lika giftorättsandelar i all
gemensam egendom. Enligt dansk och norsk rätt är all
egendom gemensam för makarna, och hvar och en af
dessa eger hälften i det gemensamma boet, såvida
icke särskildt aftal rubbar dessa lagbestämda
förhållanden. – Jfr S. R. D. K. Olivecrona:
"Om makars giftorätt i bo" (4:de uppl. 1876–78).
K. H. B.
Giftostämma (Fornsv. gipto stæmna, gifta stæmna),
jur., betecknade redan i det gamla lagspråket den
tidrymd (arrendetid), för hvilken en jordegendom
utlegdes. Denna tid, som enligt endast ett par
landskapslagar (Vestgötalagen och Helsingelagen) var
obestämd, fastställdes af de flesta Svealagarna till
8 år. Enligt Östgötalagen var den deremot sexårig,
och denna tidslängd stadgades äfven af landslagarna. I
åtskilliga fall kunde emellertid giftostämman äfven
utan godvillig öfverenskommelse afkortas. – 1734
års lag, som äfven kallar legotiden å jord för
giftostämma, tillåter kontrahenterna att utsätta
denna på landbons lifstid eller på huru många år som
hälst. Giftostämma på vissa år har emellertid genom
senare bestämmelser något begränsats. Så har legotiden
för kronoegendomar bestämts först till 15, sedermera
till 30 och slutligen till 20 år (k. kung. d. 12
Juli 1860). Å de egendomar, som tillhöra allmänna
inrättningar, har den vanliga legotiden varit 30 år,
men har numera för många egendomar förkortats till 20
år. Mellan enskilda är numera giftostämmans längsta
lagliga bestånd 50 år (k. förordn. d. 13 Juni 1800
och d. 22 Dec. 1863).
K. H. B.
Giftskåp. Enligt de föreskrifter, som finnas intagna
i apotekarereglementet och andra senare förordningar,
åligger det apotekare att i särskildt läst skåp,
till hvilket endast han sjelf eller edsvuret
biträde innehar nyckeln, förvara alla de med tvänne
gifttecken ([tecken][tecken]) utmärkta gifter. Förvaringskärlen
skola, till förekommande af förvexling, vara
försedda med särskildt färgade signaturlappar,
och de hyllor, på hvilka de äro ställda,
skola å kanten förses med motsvarande färg.
F. B.
Giftstadga. Den 7 Jan. 1876 utfärdades den för Sverige
gällande giftstadgan, eller k. förordn. angående vård
och försäljning af arsenik samt af andra giftiga ämnen
och varor. Genom k. kung. d. 14 Nov. 1879 gjordes deri
några förändringar och tillägg rörande handeln med
arsenikhaltiga varor. De vigtigaste bestämmelserna
i dessa förändringar äro följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
